Kan man verkligen jämföra Mazda MX-5 Havana Edition med nya Mercedes-Benz SL 500? Låt oss försöka!
Du får noga räknat 5,56 japanska sportbilar för priset av en tysk, 219 900 kronor mot 1 224 000 kronor. Den senare är därmed en av de dyrare öppna bilarna på marknaden, den förra en av de billigaste.
Mazda MX-5 är rent av sensationellt lågt prissatt, inte minst med tanke på att den första utgåvan kostade ca 150 000 kronor – för 22 år sedan. Havana Edition är en mycket välutrustad specialversion till specialpris (i normala fall kostar bilen 244 100 kronor). I priset ingår automatisk klimatanläggning, speciella 17-tumsfälgar, speciell läderklädsel, speciallackering etc., till och med en navigationsutrustning som fungerar finfint.
Mazda MX-5, eller Miata som nästan alla säger om världens populäraste lilla roadster, presterar i denna version 126 hk ur en konventionell 1,8-litersfyra. Temperamentet är piggt snarare än rasande.
Mercedes-Benz kontrar med 435 hk ur sin dubbelturboförsedda 4,7-litersåtta, så utgången i accelerations- och fartdrabbningarna under några timmars fotoarbete på Malmby flygfält utanför Strängnäs är given. När Mercedes brakar loss hänger MX-5 inte alls med.
SL-namnet är än mer anrikt än MX-5. Den första Mercedes-Benz 300 SL, Sport Leicht, dök upp med sina berömda måsvingedörrar redan 1952. Bilen fanns i produktion 1954–57 och modellnamnet fyller alltså 60 år i år.
Så vad finns att jämföra? Ingenting! Eller?
Tja, några nypor ljummen och syresatt kvällsluft samtidigt som (resterna av) hårsvallet rufsas om av fartvinden är gratis i alla cabrioletbilar. En solnedgång över glittrande insjö som tittar fram bland grönskande träd är precis lika ögonbehaglig oavsett om baken är placerad i en japansk bil eller en tysk.
Doften av syrén svävar lika förförisk runt en plastpanel i en Mazda som över en plastpanel i Mercedes och det är garanterat lika omöjligt både i MX-5 och SL 500 att inte titta på sin egen och bilens profil när man far fram längs det långa favoritskyltfönstret i city. Ett ungdomselixir, måhända.
Grejen med en cabriolet är alldeles den samma vare sig prislappen säger en kvarts eller en och en kvarts miljon. Det är skönt och kul att åka öppet, helt enkelt. Vissa normkorrekta förståsigpåare tycker att sommaren är för kort och att öppna bilar är oförnuftiga. Verkligen?
Livet är också kort och väldigt sällan förnuftigt av sig, så givetvis kan man ha en cabriolet året om också i Sverige. Har man möjlighet ska man prova. Varje år brukar ett par tusen nybilsköpare göra just det och trenden har de senaste 15 åren varit tydlig: det ska gärna vara en plåtcabriolet.
Sedan Mercedes-Benz SLK 1997 gick i bräschen med SLK och Peugeot hakade på med 206 CC har många andra gått över från tyg- eller konstmaterialsufflett till fällbara plåttak som elektriskt och sinnrikt vecklar ihop sig efter tryck på en knapp.
Fördelarna är uppenbara, man får mycket tystare färd med taket uppe och vinterdugligheten ökar markant. Nackdelen är att karossen ofta får oformligt stort bakparti när alla fällningsgrejer till taket ska få plats. Nya Mercedes SL är förvisso bred över häcken, men det finns värre exempel.
Mazda är dess raka motsats. Karossen är slank och den lilla suffletten kräver nästan ingen handkraft alls för att hystas ned eller dras upp – det går att göra det i farten när man tränat lite. Vi improviserade en liten uppfällningstävling och innan Mercedes ens var halvvägs uppe med sitt tak hade Mazda hittat apex i banans första kurva.
Det finns ändå två klara nackdelar med Mazdas sufflett. Dels löper en stötta alldeles ovanför de åkandes huvuden och är man över ca 185 cm får man den i hjässan, dels tränger bullret igenom något alldeles otroligt. Man får spara konversationen tills resmålet är nått.
För den som så vill erbjuder Mazda smart nog MX-5 också med elekt-riskt fällbart plåttak och lätt ändrad profil, en modell kallad Roadster Coupé. Den finns dock inte i denna specialedition utan kostar från 234 900 kronor med 1,8-motorn. Inget opris det heller.
Formatet och hanterligheten kan vara största tillgången för MX-5. Man har bilen helt i sina händer och alla reglage, spakar, mätare – allt – fungerar hur smidigt som helst. Man liksom tar på sig bilen, den känns lätt och vig att hantera – det är den.Att ta ut MX-5 på favoritvägen är som att köra första åket i den nypreppade, nypistade slalombacken långt före alla andra.
Motorn har inte mycket till bottendrag men med lite gas och flinkt växlingsarbete raskar Mazda undan riktigt bra.
De tekniska specialiteterna är få i MX-5, den förstyvande och reaktionsbefrämjande ”ryggraden” mellan fram- och bakvagn undantagen. Enkelhet som dygd går verkligen hem här. Nästan vem som helst kan köpa bilen och alla kan börja njuta direkt, utan förkunskaper.
Mercedes SL har i alla generationer alltid fört med sig en säck innovationer och den nya är inget undantag. Framför allt när det gäller lättbyggnation, bränslesnålhet och säkerhetsdetaljer är det gott om nyheter under det skal som så kraftigt påminner om förra SL.
Teknikdensiteten är högre än för nästan alla andra bilar, till och med i vindrutespolningen ger sig diplomingenjörernas möda till känna: vattnet sprutar direkt ur själva torkarbladet, som har tiotals mikroskopiska små hål på respektive sida. Allt för att spara spolarvätska – det går knappt åt någon alls för att få rutan helt ren.
Så håller det på, hela SL igenom. Den känns (och är) utprovad in i minsta led, veck och söm och ingenting faller utanför ramen. Framför allt har Mercedes gett nya SL oöverträffad åkkomfort. Den går tyst som ett bibliotek, säkert som ett urberg och antagligen lika snabbt som en 15 år gammal F1-bil. Den som har råd med en SL kan och bör känna sig rik, men därmed inte sagt att vrålåket är roligare att köra än Mazda – för det är det inte.
Diskutera: Vad tycker du om Mazda MX-5 och Mercedes-Benz SL 500?
Testinformation
Modeller i det här testet:
Mazda MX-5 Havana Edition 1,8 Mercedes SL 500Betyg
PRIS, KR: 219 900.
MODELL: Roadster med sufflett.
MÅTT, CM: L 402/B 172/H 125.
VIKT, KG: 1 196.
MOTOR: Fyrcylindrig rak, dubbla överliggande kamaxlar, fyra ventiler/cylinder. Volym 1 798 cm3. Max effekt 126 hk vid 6 500 v/min. Max vridmoment 167 Nm vid 4 500 v/min.
KRAFTÖVERFÖRING: Bakhjulsdrift. Femväxlad manuell låda.
PRESTANDA: Toppfart 194 km/tim. 0–100 km/tim 9,9 s. 7,0 l/100 km blandad körning.
C02-UTSLÄPP: 167 g/km.
PRIS, KR: Från 1 224 000.
MODELL: Roadster med fällbart plåttak.
MÅTT, CM: L 461/B 188/H 132.
VIKT, KG: 1 785.
MOTOR: Åttacylindrig V, dubbla överliggande kamaxlar per cylinderbank, fyra ventiler/cylinder, dubbelturbo. Volym 4 663 cm3. Max effekt 435 hk vid 5 250 v/min. Max vridmoment 700 Nm vid 1 800 v/min.
KRAFTÖVERFÖRING: Bakhjulsdrift. Sjuväxlad automatlåda med tre körprogram.
PRESTANDA: Toppfart 250 km/tim. 0–100 km/tim 4,8 s. 9,0 l/100 km blandad körning.
C02-UTSLÄPP: 212 g/km.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
En sufflett i all ära, men när det verkligen gäller så är plåt att föredra. Cabbar är inte säkra att hamn på taket med även med störtbågar, speciellt inte när de är ner-cabbade, eller har en sufflett uppe. En hardtop eller ett uppfält plåttak är därför att föredra. När Mercedes tog fram hardtoppen i plåt till förföra modellen av SL R 129 kom frågan varför de inte tog fram en lätt glasfiber-hardtop istället, som är enklare att sätta på och ta av. De demonstrerade det hela genom att dra en SL på taket runt en tävlingsbana. Resultatet var rätt tydligt.
simon_d:
Nu gör ju folk sig gärna lustiga över de märken jag kör, alla engelsmännen har ju konkat. Men ok, här kommer lite mer om mina bilar, om det nu hör hemma bland kommentarerna till denna artikel.
VW 1600 TL -66: Köpte bilen när jag var 18 år 1999. Gillande den högt till att börja med, men sedan jag köpte en Alfa 155 hösten 2004 svalnade intresset för folkan. Rosten är lagad, men jag tror ändå att det är dags att gå skilda vägar med denna bil. Om bilder är intressant finns det några gamla på följande sida: http://jokama.freewebspace.com/vw/, kolla medlem 22.
Morris Minor -53: Likadan som mormor och morfars förstabil. Har beiktigat den och fått några småanmärkningar. Körde 30 mil med den igår, inga problem, men hu vad bullrig och lågt utväxlad.
Rover 75 -00: En bil som togs fram när BMW öste pengar över Rover. Här är det atmosfären jag uppskattar, samt den lugna och avslappnade gången. Tyskarna och vissa Volvomodeller är troligen väl så komforttabla, men Rovern sticker ut från mängden, det gillar jag. Var väl lite inne på en Jaguar från tidigt 90-tal också, men bruksfaktorn är ju högre hos Rovern.
MGF -01: Import från England i våras. Ville få lite koll på importförfarandet, dessa bilar är väldigt billiga i England. Högerstyrningen funkar rätt bra, men omkörningar är spännande. Ville testa på en liten tvåsitsig roaster med begränsad effekt för att ha kul på mindre vägar. Hade en Mazda RX-8 jag sålde förra sommaren, väldigt trevlig att köra, men där skulle det gå fort om det skulle vara kul, tänkte se om man kunde ha kul i mer måttliga hastigheter med MG:n. Med Mazdan blev det väl höga hastigheter väl ofta ;-)
Bilder på de tre senaste bilarna samt några sålda finns här:http://www.garaget.org/sastrom
Att testa på en amerikanare ligger på att göra-listan, Cadillac Seville ligger nog närmast till hands då. Är också sugen på en "riktig" sportbil igen, det blir nog en Porsche 996 eller Cayman om ett till två år.
Har suttit hela dan i en "roadtrip" runt skåne i min Miata, cab upp och cab ner i takt med regnskurarna. Njuter trots det oavbrutet av den lilla 1,6l-motorn och den lilla korta växelspaken, bakhjulsdriften och den läckra väghållningen. Nu står väl inte valet mellan en sådan och en SL-Merca men mycket ska till för att få mig att göra mig av med denna ögonsten och så länge man har annat att lägga pengarna på så finns det inte så många andra att välja på med lika mycket körglädje/krona än Miatan. Det finns ju någon anledning till att den har sålts i över en miljon exemplar under årens lopp. Därmed inte sagt att inte Mercan är häftig men mitt val är ganska enkelt...
Jes_
Men det är ett ickeproblem. Som Quattron skriver så är det inte samma målgrupp riktigt. Mazdan handlar om bang for the bucks. Det gör inte en Mercedes ;) De som inte har råd med Mercan, som är en helt annan typ av bil egentligen, köper den inte. Däremot kan jag tänka mig att de som har råd med Mercan kanske köper en Miata ;) Också!
Problemet är väl att det inte finns nån bra bil att jämföra den med. BRZ/GT86 ger ju ungefär samma typ av körupplevelse har jag förstått det som, förutom att den är dyrare och har mer effekt, så inte riktigt jämt där heller. Kanske gamla Z3 med 1,6'an går att jämföra på begagnatmarknaden. Men det är inget som går att jämföra med en ny Miata tex. Kanske nån liten fransk GTI? Men det är framhjulsdrift, inte heller jämförbart.
Om nu Japanska bilar är så förträffliga så borde väl taxi ha dessa bilar.
Förklaringen är att inte bilarna håller som bruksfordon som ska rulla mellan 20000-30000 mil per år.
Toyota Camry var en av de vanligaste taxibilarna i början ac 90-talet sedan gjorde Toyota misstaget att göra Camry till en i stort sett amerikansk bil, de har därför inte haft ngn tillräckligt stor bil på ett tag.
Prius är ju vanlig på en del håll nu och fler och fler Avensis tycker jag mig se som Taxi men det hade behövts en Europeisk Camry!
En anledning till är också att diesel i kombination med automatlåda bara funnits i ngt år nu.
leifer
Jag tycker det är lite överdrivet att kalla en bil som drar 0,9 l/mil blandad körning för miljöbov.
Hur mycket drar din egen 940?
Men ditt resonemang bygger ju på att Mercan är en miljöbov och att lyxbilstillverkarna måste tänka om.
Att de har skapat en V8 som vid blandad körning drar 0,9 l/mil är väl snarast ett bevis på att de har tänkt om. För 10 år sedan hade motsvarande motor dragit minst en halv liter mer per mil.
Och även om den inte kvalar in som miljöbil så är det enligt mig kraftig överdrivet att kalla bilen för miljöbov.
I jämförelse med Mazdan som väger 600 kg mindre, har en hälften så stor motor som har 1/3 av de hk som Mercan har så framstår ju mercans 0,9 l/mil mot mazdans 0,7 l/mil som en större teknisk bedrift.
Nej då simon, jag har ägt många amerikanare. Senast en Chevrolet S10 pickup med V6:an. Den låg på 1,2 l/mil med 2wd och kopplade jag in 4wd steg det direkt upp till 1,7-1,8 l/mil.
Det fanns resurser i den motorn när det gällde HK men jag har aldrig kört så mjukt och försiktig som jag gjorde med den.
Jag har även haft en Jeep Cherokee med den stora V8:an på 5,6 liter. Det intressanta med den var att den största V8:an var snålare än den minsta V6:an som Jeep erbjöd.
Dessutom tror jag inte att man köper en merca-cab för att busköra med, en cab kör man ju lite lugnt och sansat på småvägar.
Om man köper en bil som enligt provkörningen drar 0,94 l/mil men väljer att busköra och förbrukningen stiger till 1,3 l/mil så är det väl knappast bilen som är en miljöbov, snarare föraren.
Sätt samma förare i Mazdan och han kan nog få upp den i över litern också.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.