Biltest: Opel Astra, Skoda Octavia (2011)

Den som inte är anhängare av något speciellt bilmärke men tänker köpa en miljövänlig kombi, kan få god hjälp av internetsajten miljöfordon.se. Där kan man specificera viktiga egenskaper och jämföra olika bilmodeller. Om man i början av april sökte en dieseldriven kombi med tjänstevikt på mellan 1 250 och 1 600 kilo kom 42 förslag upp.

Dock icke Opel Astra 1,7 CDTI med 125-hästarsmotor eller Skoda Octavia Greenline TDI med utsläpp på bara 99 gram koldioxid per kilometer, för det är alldeles nya modeller.

Båda har en förbrukning på under halvlitern. Men när de är fullastade kommer de nog inte ned i angiven förbrukning, för de får bära över ett halvt ton. I deras rymliga bakpartier kan man trycka in prylar till en volym på drygt 1,5 kubikmeter.

Skoda Octavia har blivit en vanlig syn i trafiken. Den nuvarande modellen började säljas i Sverige redan 2005 och har sedan dess stadigt legat bland de femton mest sålda bilarna. 

Hittills har de svenska Skodahandlarna sålt ungefär 28 500 Octavia, mestadels kombi. Hösten 2009 fräschades den upp och fick en ny och kraftfullare front.

Den tid är förbi då Skoda fick nöja sig med att plocka gammal teknik i VW-koncernens lager. I Greenline sitter en modern dieselmotor med common rail-insprutning och turbo med variabel geometri, där flödet av avgaser regleras beroende på motorns varvtal. Det ger styrka på låga varv och kraft på höga.

Octavia fick den nya motorn redan i fjol och noterades för ett utsläpp på 114 gram koldioxid per kilometer. Nu har den också försetts med stop/startteknik och när motorn stannar med bilen har utsläppen sänkts till 99 gram per kilometer.

Föryngringskur
Kombimodellen av Astra har nyligen dykt upp hos Opelhandlarna och den kan nog ge försäljningen en skjuts, för det är en rymlig och praktisk kombi. Dessutom snyggt designad.  Astra har genomgått en kraftig föryngringskur och de fartfyllda linjerna – som inspirerats av vingar och blad – präglar även kombimodellen. Att Opel försöker attrahera köpare som ännu inte nått gubbåldern framgår av beteckningen. Det gamla kombinamnet ”Caravan” har bytts ut mot ”Sports Tourer”.

Vid förvandlingen till kombi lades 28 centimeter plåt till i aktern. Jämfört med gamla Astra Caravan är Sports Tourer 18 centimeter längre, ett par centimeter bredare och fyra centimeter högre. Men lastutrymmet har inte blivit större. Tvärtom. Med alla säten fällda går det in 50 liter mindre i nya Astrakombin. Sportigt vinklade linjer ger inte optimala utrymmen.

Men bilen lastar nog tillräckligt ändå för att klara behoven hos de flesta. När baksätena fälls gapar ett 1 550 liter stort hål mot betraktaren. Lättlastat är det också, med låg tröskel och helt slätt golv.

Vi har testat modellen med efternamnet ”Sport” som är 17 000 kronor dyrare än grundbilen och som bland annat har elektrisk fällning av baksätets ryggstöd. Man bara drar till i ett reglage så smäller baksätets ryggstöd ned och lägger sig nästan platt, om man inte vikt upp sittdynorna. Med dynorna uppfällda bliv lastgolvet helt slätt.

Riktigt så enkelt och elegant går det inte till i Skoda Octavia. Där får man fälla allt för hand och lastutrymmet får en nivåskillnad. Prylarna måste också lyftas ned på lastgolvet över en tröskel. Det tar på ryggen om det är tunga saker.

Även om det går att stuva in mycket i Opel Astra, slår den inte Skoda Octavia. På Spendrups bakgård i Vårby söder om Stockholm undersökte vi lastutrymmena med hjälp av ett par lastpallar med tombackar. I Opel Astra lyckades vi trava in 35 backar men Skoda Octavia blev inte full förrän vi lirkat in 39 – och hade taket bara varit ett par centimeter högre hade vi fått in ännu några till.

Med sätena fällda blir Skodas lastutrymme 105 liter större än Opels. Octavia slår till och med Volvo V70!

Lika snabba
Om man skulle göra ett index på lastförmåga i förhållande till bränsleförbrukning skulle nog ingen bil övertrumfa Skoda Octavia. Den nya 105-hästarsmotorn klarar sig med 0,44 liter per mil och testbilen höll nästan förbrukningslöftet. Den var alldeles ny när vi startade testen och blev snålare och snålare för varje tankning. Dieselmotorer brukar ju behöva några hundra mil för att ”slitas in”.

Även Opelmotorn har toppmodern teknik men saknar stop/start-funktionen. Astra kommer precis under miljögränsen och under testen inte ens dit. Men den har flera hästar som vill ha bränsle.

På papperet är det 20 hästars skillnad i styrka mellan motorerna, men i verkligheten märks det inte alls. Inte heller tidtagaruret visar på några märkbara skillnader.

Skodas motor ger sitt bästa vridmoment vid lägre varvtal och Octavia känns stark och villig på alla växlar. Lådan har dock bara fem lägen medan Astra har sex. Högsta växeln ligger högre på Opeln och för att få den att kännas riktigt pigg behöver föraren använda växelspaken mer än i Skoda. Men det gör inte så mycket, för lägena är precisa och spaken manövreras med korta rörelser.

Skoda må vara stark och snål, men så särskilt skojig att köra är den inte. Det är inget fel på varken styrning eller väghållning, men fjädringen är en aning stel och på småguppig väg blir passagerarna a omskakade. I kraftigare gupp kan hjulen studsa så kraftigt, att framhjulen nästan tappar väggreppet.

Opel Astra rör sig betydligt vigare på tjälskottsskadade vägar. Kombin har samma chassi som halvkombin och det är inspirerat av rallyvärlden. Mellan bakhjulen sitter en watt-länk som består av två tvärlänkar som är fästa dels i bakhjulen och dels i en mittmonterad, vertikal länk.

Bra vägkänsla
När ett bakhjul utsätts för sidokrafter i en kurva skapar länkarna en motsatt kraft till andra hjulet, vilket motverkar krängningar. Bilen blir mycket stadig i svängar. Den elektriska servostyrningen är kvick och ger en bra vägkänsla. Kombin är lika svängvillig, pålitlig och rolig att köra på kurviga vägar som den sportiga halvkombin.

Arrangemanget med watt-länk gör att belastningarna på bussningarna i bakvagnen blir mindre och därför har Opel kunnat använda lite mjukare material. Det i sin tur mildrar småstötighet och vägbuller. I Astra filtreras många småstötar bort och på vårguppiga vägar är den betydligt vilsammare att åka i än Skoda Octavia.

Den som gärna lyssnar på radio eller musik i bilen trivs definitivt bäst i Opel Astra. Där asfalten är grov kan bullret från Skodas däck nå nästan plågsamma nivåer. Det är en avigsida hos alla modeller som är byggda på samma VW-bas – Seat Leon, förra VW Golf och Audi A3.

Vägbullret är extra besvärande i baksätet och där störs friden även av bakrutetorkarens vinande.

– Är hjulhusen helt oisolerade, undrade en plågad passagerare.

Bekvämast på långturen
Skoda Octavia kommer visserligen längst på en tank men Opel Astra är den bekvämaste långfärdsbilen. Till sportversionen hör speciella stolar med lite högre sidor som håller kroppen i ett skönt grepp (fast man bör inte vara alltför bred om ändan).

Sittdynans framkant kan justeras i höjdled och både korta och långa ben får bekvämt lårstöd. Däremot justeras ryggstödet på ett riktigt primitivt sätt – det frigörs med en spak och sen får föraren ställa in vinkeln med sin egen kropp. Sätena i Skoda Octavia är lite högre och plattare men de går att ställa in bra och de flesta lyckas få till en bekväm körställning. Men ett par testförare klagade över träsmak efter ett par timmar.

Redan i standardversionen, som kallas Enjoy, har Opel Astra en riklig utrustning, men den som lägger 17 000 kronor på version Sport får en närmast komplett bil med klimatanläggning, farthållare, färddator, regnsensor, aluminiumfälgar, med mera. Men inte förrän till hösten kommer en motor som stannar vid rödljusen.

Skoda Octavia Greenline kostar några tusenlappar mindre i grundversion. Med en utrustningsnivå som kallas Elegance ökar priset med 16 400 kr – alltså nästan lika mycket för ungefär samma prylar som Opel erbjuder. Skoda är alltid lite billigare!

Vad Skoda däremot inte kan erbjuda är Opels bekväma ljus. Det kallas AFL (Adaptive Forwrd Lightning) och består av strålkastare som i stort sett sköter sig själva: bländar av och upp vid möte, förlänger ljusskenet i hög fart och lyser brett och kort i stan. Ljusbilden kan förändras på nio olika sätt efter fart och körförhållanden. Tekniken kostar knappt
10 000 kronor och kan nog vara värd sina pengar i ett mörkt land.

Astra kan också läsa vägskyltar. Systemet Opel Eye kostar 5 900 kronor och består av en kamera som registrerar hastighetsskyltar, vilka avbildas i färddatorn.

Så står vi till slut inför frågan vilken av testbilarna som är bästa köpet. Svaret blir ”båda” för nya Astra och gamla Octavia är bra på sitt sätt. Skoda är en genomtänkt bil med många praktiska lösningar. Men nog märks det att Opel Astra är av ett senare datum.

Med sin snitsiga design, fina köregenskaper och lastförmåga kan den säkert locka nya köpare till Opelhandlarna. Om Astra på allvar kan hota den rekorderliga Skoda Octavia är däremot inte alls säkert.