Kompakta som kan

Peugeot 308 SW i senaste generationen är pinfärsk på plan, en modell som rönt en del förhandsintresse inte minst tack vare att halvkombin utsågs till Årets Bil 2014. Den nya kombivarianten följer märkets tradition på många sätt, exempelvis genom att ha förlängt axelavstånd. Det handlar om elva centimeter extra, allihop placerade för att åstadkomma mer benutrymme i baksätet och generöst lastutrymme. Tittar man under bilen – vilket vi alltid gör i samband med vår unika rostskyddsanalys – syns skarvningen tydligt. Totalt är SW över tre decimeter längre än halvkombin.
 
Linjeföringen är lugnare än på föregångaren och sluttar lätt över bakluckan. Under motorhuven återfinns i testbilen en ny, trecylindrig turbobensinare på 1,2 liters volym och 130 hk (en 110 hk-variant erbjuds också). Det är ansenlig effekt ur måttlig storlek, helt enligt tidens trend med överladdning av trecylindriga bensinmotorer – på gott och ont. På papperet kan man nå låg förbrukning, i verkligheten får turbon ofta jobba betydligt mer och så dras förbrukningen ändå upp.
 
Peugeots strategi att prisa sig tillbaka till en bättre position på marknaden märks i grundpriset för 308 SW, från 194 900 kronor i utförande Allure som ger den mest påkostade utrustningen. Här finns exempelvis effektiva LED-strålkastare och autobroms som standard.
 
Mot Peugeot ställer vi alltså VW Golf SportsCombi, i Mastersutförande (det är de nästan allihop) med 1,4-liters bensinmotor på 122 hk och sjuväxlad dubbelkopplingslåda, samt Kia Cee’d Kombi med 1,6-liters bensinmotor på 135 hk och märkets nya sexväxlade dubbelkopplingslåda. Grundpriset för Volkswagen är 228 500 kronor, för Kia 208 900 kronor. Golf kan extrautrustas nästan hur mycket som helst, Kias tillvalslista är betydligt mer kondenserad. Man saknar på sedvanligt vis de senaste tekniska moderniteterna (exempelvis autobroms) i den sydkoreanska bilen men den är allt annat än påvert utrustad i nivån Comfort.
 
Första långkörningen ägnas åt allmänna körintryck och förbrukningsmätning. Öron och ögon är på helspänn för att nagla fast bilarnas karaktärer. Ofta är de tio första minuterna väldigt viktiga för det slutliga helhetsintrycket, ungefär som (åtminstone i tv) en detektivs första minuter på en brottsplats är viktiga för att få fast mördaren. Ett undanmanöverprov på Lunda flygfält är mellanstation.
 
Redan på E4 Stockholm–Uppsala framträder en tydlig skillnad – ljudnivån. Peugeot rullar väl dämpat från både väg- och vindljud. Sträckan är bitvis mördande för vilken ljudisolering som helst men 308 SW tuggar i sig den grova asfalten under i stort sett tystnad. Det är imponerande, särskilt som testbilen har 17-tumsdäck med sportvagnsdimensioner, Michelin Pilot Sport 3 i 225/45. Även VW Golf tar effektivt hand om ljudkällorna men örat uppfattar inte bilen som riktigt lika inkapslad som 308 SW. Lite ”mildare” och högre däck (205/55 16 tum) bidrar till lågt rulljud. Kias svårigheter med ljudnivån är bekanta och har tyvärr inte förbättrats i testbilen. Bullret är den första punkt Kia måste åtgärda när modellen ska förnyas.
 
I övrigt är skillnaderna under långkörning märkvärdigt små. Bilarna är tillräckligt rymliga för två vuxna, två barn och en hel del packning, de är trygga på vägen, enkla att leva med, känns välutrustade och fullvuxna i stort och smått. Man försakar knappast något i klivet ned från ”Volvoklass” men visst retar man sig på somligt.
 
I Peugeot delar multimediaskärmen förarna i två läger. Det finns genvägar till en del funktioner men frågan ”vad är det för fel på ett vred eller en knapp?” hörs många gånger. Här bör nog spekulanten prova på egen hand. Disponeringen av förarmiljön i övrigt får också kritik, framför allt bristen på vettiga upplagsplatser och på att ”baljorna” till dörrfickor är glashala och saknar indelning. Den uppfällbara mugghållaren i mittarmstödet är ett skämt och resten av mittkonsolen är jättestor men duger ungefär till förvaring av ett par nycklar. Det är dålig paketering. Baksätet är visserligen klart bättre än i halvkombivarianten (som vi kör i långteststallet just nu), men lite av en besvikelse är det ändå att knäutrymmet inte blev bättre än så här, trots de extra centimeterna.
 
308 SW är ytterst lyckad att köra, i synnerhet på de lite mindre vägar i norra Uppland och Västmanland vi snokar upp. Bilen rör sig direkt och stadigt, snudd på som en liten GTI. Styrningen har rätt vägkontakt, motorn reagerar ivrigt på gaspådrag och ger förbluffande skjuts. Växelföringen är inte alldeles klockren och visst är det väl mest en gimmick med visartavlor som pekar åt ”var sitt håll” – men som helhet placerar sig Peugeots körkultur i topp.
 
Tillsammans med Golf, vill säga. Få om ens någon bruksbil på marknaden har sådan total koll på sina körredskap som sjunde generationens Golf. Bilen rör sig vigt och exakt, samtidigt med en hel del storbilspondus i fjädringen. Ingen situation tycks den främmande: grusvägar, potthål, slät asfalt – allt slukas utan minsta ögonbrynshöjning. DSG-lådan har i riktigt låg fart en del ryck för sig men det är enda plumpen i körupplevelsen.
 
Kia hänger hyfsat väl med. Dess motor är nominellt sett den starkaste men karaktären är jämförelsevis ointressant; en inte alldeles modern bruksmotor som gör sitt jobb med alltför hög törst. Dubbelkopplingslådan arbetar nästan identiskt med den i VW. Skiftena går snabbt och mjukt för det mesta men i krypfart ”taggar” bilen gärna fram. Styrningen kan ställas i tre reaktionslägen, vi föredrog ”Normal” som gav en lugn respons utan särskild känsla – ungefär som hela bilen. På dåliga vägar arbetar fjädringen inom ett smalare register än Peugeots och VW:s, komforten är där klart sämre.

Undanmanövern med last klaras bäst i VW. Bilen når drygt 75 km/tim utan problem och de styrande hjulen har hela tiden gott fäste. När ESP griper in för att häva sladdtendenser sker det tydligt och bestämt. Exemplariskt! Peugeot klarar paraderna mellan konerna nästan lika fint och bettet i de vassa däcken är påtagligt. ESP-systemet arbetar mjukare än VW:s och vi når drygt 75 km/tim även här – sedan släpper fästet över framhjulen. Den lilla ratten är inte riktigt lika enkel att hantera i detta moment som VW:s större.
 
I Kia blir det tvärt om bakhjulen som släpper medan framhjulen oavsett fart håller kvar greppet. Nu blir farten som bäst inte mer än ca 70 km/tim, sedan far bilen ut i svårkontrollerade sladdar. ESP-systemets ingrepp är mycket milt och uppfattas knappt alls av vare sig föraren eller de medåkande. Bakvagnen säckar mycket mer av lasten än Peugeots och VW:s och när vi för sakens skull kör bilarna i knappt 70 km/tim utan ESP håller 308 SW och Golf sig kvar (om än med konrivningar och frenetiskt rattviftande från den vid det här laget inför situationen orealistiskt vältränade föraren), medan Kia helt sonika far ut i gräset drygt tio meter utanför banan… Kör aldrig Kia utan ESP, lyder vårt råd.
 
Cee’d får en hel del revansch på ett viktigt område: lastutrymmet är ovanligt lyckat. Ryggstöden kan inte fällas ”med fjärrkontroll” via handtag i bagageutrymmets väggar som i Peugeot och VW, men i Cee’d fälls även sittdynorna och dessa kan också lätt tas ur vid behov. Ordentliga lastöglor, utmärkta fack under lastgolvet tar hand om diverse plock, det finns ett lättskött lastnät och dessutom speciella hållare för de lossade bakre nackskydden – här har förpackningsingenjörerna tänkt rätt. Utrymmet är ovanligt bra, faktiskt testets största i praktisk användbarhet. Ordentlig bredd bakom hjulhusen och bra ståhöjd under bakluckan är andra plus.
 
Vi trodde kanske på promenadseger för Peugeot i denna gren men karossens form begränsar det användbara utrymmet något. Lastlängden är i alla fall testets bästa och lasttröskeln behagligt låg. Golvet blir dessutom i stort sett plant när ryggstöden fälls –bra! Tyvärr är den allmänna finishen i lastrummet sämre än konkurrenternas. Golvets skenor är visserligen rejäla men väggarna tycks hopkokade av sammanpressad lump som känns skör och själva golvmattan ger ett billigt intryck redan som ny – hur ska den se ut på sikt?
 
Golfs finish hänger med till lastutrymmet, med rejäl inklädnad och stadigt utförande i alla detaljer. Om bilen utrustas med utfällbar dragkrok sköts denna med ett snyggt integrerat handtag på lasttröskeln. De reda måtten är inte riktigt lika tilltagna som i de andra två, men reellt sett kompenseras detta av utrymmets praktiska fyrkantighet.

Diskutera: Vilken av dessa kombibilar skulle du välja?