Har fått på min lott att försöka jaga fram ett exemplar av Årets Bil, Nissan Leaf, för test. Ännu har jag inte fått något besked från generalagenten, men jag hoppas att allt ska gå i lås så att vi kan presentera ett komplett test av den nya elbilen efter semesteruppehållet.

Fast långkörningsmomentet lär vi få skippa. Bilen klarar sig maximalt 16 mil på en laddning, så turen till testflygfältet i Hagfors får göras i två etapper med övernattning – och uppladdning – i trakterna kring Arboga.

Däremot ska vi självklart låta Leaf gå igenom alla övriga testmoment: acc-prov, bromsprov, rostskyddstest och allt vad som ingår. Det ska bli spännande att se hur den klarar det!

En annan frågeställning som testlaget ska försöka ge svar på är om det går att leva med en elbil som enda bil.

James Bonds Aston Martin DB5 i Goldfinger är filmpublikens favoritbil enligt en omröstning om coolaste bilen på vita duken.

Tvåa blev min egen favorit, Bullits Ford Mustang GT-390 med Steve McQueen bakom ratten.

Så här ser tio-i-topp-listan ut över de coolaste filmbilarna någonsin:

1)  Aston Martin DB5 - Bond - Goldfinger (1964) 28 procent av rösterna, 2) Ford Mustang - Bullitt (1968) 15, 3) Mini Cooper - The Italian Job (1969) 12, 4) Pontiac Firebird Trans Am - Knight Rider (1982) 10, 5) VW Beetle - Gasen i botten Herbie (1969) 8, 6)  Dodge Charger - The Dukes of Hazzard (1979) 7, 7) Lamborghini Countach - Mitt i plåten! (1981) 6, 8) Ford Gran Turino - Starsky & Hutch (1975) 5, 9)    Lotus Esprit S1 - Bond - Älskade Spion (1977) 4, 10) Plymouth Fury - Christine (1983) 3 procent. 

 .

Under sommarsäsongen tar cyklisterna över Stockholms innerstad.

Jag hade besök av en kollega från England nyligen. Han har varit här många gånger förr, men överraskades nu storligen av det trafikkaos som råder i Stockholm. När han kom tillbaka efter shoppingturen – till fots – hade han inte mycket till övers för alla cyklister som i det närmaste ljudlöst dök upp från alla möjliga och omöjliga håll. ”Det gick ju nästan inte att gå någonstans utan att bli påkörd. Inte nog att man måste hålla koll på biltrafiken, nu gäller det att hoppa undan för cyklisterna också. Så här illa har vi det inte ens i London.”

Jag håller delvis med. När cyklisterna har separerad körbana är det vanligtvis inga problem, men när alla trafikanter ska samsas på samma vägbana, eller trottoar, uppstår situationer. Jag har själv cyklat i innerstaden, men har slutat. Det känns helt enkelt för farligt. Inte för att jag har något vetenskapligt belägg, men det känns som om det är cyklisterna som begår flest trafikbrott. Rödljuskörningar, trottoarkörningar och cykling mot enkelriktat förekommer ideligen. Vi bilister, med några få undantag, stannar trots allt för rött, och är också ganska duktiga på att släppa fram fotgängarna vid övergångsställena. Här har cyklisterna en del att lära.

Den uppflammande debatten med förslag att tillåta högersvängar trots rödljus för både bilister och cyklister och utredningen om cyklisterna ska få köra mot enkelriktat lär bädda för ännu mer kaos.

Exakt vad är det som talar för att Saab ska överleva?

Det är frågan jag skulle vilja ställa till alla som kritiserar de journalister som med all rätt kritiskt granskat alla turer i Saab-affären.

Johan Norberg tar upp ämnet i sin senaste krönika i Vi Bilägare och här på vibilagare.se. Han vänder sig mot tonen i artiklarna om Saab:

”Gemensamt för alla dessa månadsavlönade tyckare är att de själva aldrig behöver bli synade, riskerar ingenting och lever ett helt liv utan högre ambitioner än att raljera över dem som vågar satsa på sina drömmar.”

Det är en rundpall mot oss journalister som heter duga. Den kan vi nog tåla och även de samfällda medhållet som Johan Norberg får av läsarkommentarerna hittills.  För… att bli synade och kommenterade på nätet hör till daglig rutin för journalister nu för tiden. Ofta i en rätt hotfull och otrevlig ton.

Ska man säga något om krönikan så är det väl att den är raljant, odugliga journalister liksom. Månadsavlönade dessutom.

Det är inget att beklaga sig eller ens förundras över. Inte heller de förutsägbara kommentarerna som håller med.

Det är helt okej att ha åsikter, tycker jag. Min är att svenska journalister har haft ett oändligt stort tålamod och förståelse för den cirkus Victor Muller iscensatt när det gäller Saab. Många har försvarat honom men fler har dessbättre kritiskt granskat det han håller på med.

Väldigt få – om ens någon – har som Norberg skriver, ”raljerat över dem som vågar satsa på sina drömmar”, (vilket torde handla om Muller). Till saken hör att Victor Muller "vågat” satsa på sina bildrömmar utan att riskera någonting. Tvärtom har han berikat sig med en saftig lön och miljonbonus medan personalen får allt svårare att över huvud taget få ut sin lön.

Johan Norberg skjuter över målet och det får han väl göra. Han raljerar över svenska motorjournalister och det får han också göra. Kommentarerna håller med honom och även det är helt okej.

Min rätt är att tycka att ni har fel.

Nu finns ett företag vars affärsidé är att betala dina fortkörningsböter. Autosafe vill ha 595 kronor för ett års försäkring. Vågat! Tycker vi.

Man kan förstås fundera över den moraliska aspekten. Å andra sidan – hur många har suttit i andra tankar och kört lite för fort och fått betala dyrt för det? Samtidigt finns ju bilister som kör slalom, smiter förbi köer i kollektivtrafikfältet, kör mot rött, kör påverkade, kör utan både skatt och försäkring, skaffar sig flera miljoner i felparkering utan att något händer.

Till Autosafes försvar kan tilläggas att man inte försäkrar för fortkörning på sträckor med lägre fartbegränsning än 70 km/tim och inte över gränsen då körkortet säkerligen dras in, d v s 30 km/tim över högsta tillåtna hastighet.

Försäkringen gäller såväl böter vid poliskontroll som framför en hastighetskamera. Just nu finns ett specialerbjudande – om man köper en fartkameravarnare för 1 695 kronor så ingår ett års försäkring gratis! Uppkäftigt. Vad tycker vår polis om detta?

Och vad tycker Vi Bilägares läsare? Kan den här försäkringen försämra trafiksäkerheten? Kommer det här företaget att gå runt? Böterna är ju avsevärt högre än premien. Och vilka kunder får Autosafe?

Under ett par dagar har jag kryssat runt i Köpenhamn och provkört nya Toyota Yaris. Det var lite läskigt, för i Köpenhamn är en bilist i underläge. Gatorna kryllar av cyklister och de har alltid företräde.

Det tog ett tag innan jag lärde mig att bromsa för cykliststimmen som kom svischande på insidan just som jag var i begrepp att svänga i gatukorsningarna. Trafiksepareringen är inte så genomförd i Köpenhamns centrala delar. Visserligen finns det nästan 35 mil cykelbanor, men de går ofta mellan trottoaren och bilarna.

En och annan cyklist var bara hårsmånen från att bli omkullknuffad av mig och det var sannerligen inget jag hade velat vara med om, för danska cyklister löper nog stor risk att skada sig om de ramlar. Cykelhjälm verkar vara en näst intill okänd pryl.

Ungefär 35 procent av alla pendlare cyklar till jobbet i Köpenhamn så det blir några tusen hojar att hålla undan för. Att ständigt speja efter cyklister kan vara påfrestande, men jag vill inte tänka på hur det skulle vara att köra genom Köpenhamn om de istället satte sig i var sin bil...

Ska utländska testförare ha egna fartgränser på svenska vägar? Nej, naturligtvis inte.

Men om de nya hastighetsgränserna, som Vägverket  inför från 10 november, hotar biltestverksamheten?

Jag har svårt att se att en sänkning med 10 km/tim skulle äventyra testerna, vilket biltestföretagen påstår. Men jag kan förstå att till exempel Arjeplogs kommun oroas. Biltestverksamheten betyder allt för kommunen och det gäller att stå emot konkurrensen från till exempel nordfinska kommuner.

Om det nu ska utfärdas dispenser så bör dessa gälla alla trafikanter i Arjeplogs kommun. Egentligen är det inte så mycket att bråka om: undanta Arjeplog från de planerade fartsänkningarna.

Fortkörning verkar inte vara något stort problem i Arjeplog där de utländska biltestarna som bekant vill ha dispens från de nya hastighetsgränserna.

På de nio första månaderna i år har bara 20 bilister åkt fast för fortkörning. En fartsyndare varannan vecka i snitt, alltså.

Om inte arjeplogsborna stampar pelle i botten resten av året så lär 2009 sluta med ett rekordlågt antal hastighetsöverträdelser. Eller beror den låga siffran på att polisen i Arjeplog inte prioriterar hastighetsövervakning?

Förra året åkte 62 bilister i Arjeplog fast för fortkörning, 2007 var siffran 54, 2006 och 2005 fastnade 72 respektive 76 bilister i fartkontroller.

Det är ett djäkla tjat om huruvida det är trafikfarligt eller inte att använda mobilen när man kör bil. Och det är riktigt bra att diskussionen hålls vid liv!

Nu senast presenterade VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) en undersökning i frågan. Kortfattat kom man fram till:
– förarens prestationsförmåga försämras av mobilprat,
– handsfree är inte mindre farligt,
– skicka sms och surfa är farligast,
– yngre förare använder mobilen mest under körning,
– en förbudslag är effektiv högst ett år,
– det går inte att säkert säga hur mobilanvändning under körning påverkar olycksrisken.

Först en reflektion; undersökningen slår fast att förare som använder mobil presterar sämre. Ändå anser forskarna att det inte är säkert att det påverkar risken för trafikolyckor. Den logiken hänger inte ihop i min värld.

Däremot är det logiskt att VTI inte kommer med någon rekommendation om mobil i bil. Hur skulle den se ut när rapportens slutsats är att mobilprat leder till sämre förare men att det inte ökar olycksrisken?

Tidningen Motor skriver att man i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten, fick möjlighet att se effekterna av ett stopp för sms och surfning i trafiken i skarpt läge. Under tre dagar i oktober havererade internetfunktionen för mobiltelefonen Blackberry.

Antalet olyckor i Dubai minskade med 20 procent, i Abu Dhabi var minskningen 40 procent. Normalt inträffar en dödsolycka varannan dag i Abu Dhabi, under de tre dagar långa teknikhaveriet var dödssiffran noll.

Forskning i all ära men det är ute i verkligheten man får veta sanningen. Varför inte spärra mobilernas sms- och internetfunktioner i bilar under en månad? Det skulle klargöra riskerna en gång för alla.

Det är sportlovstider och en stor del av den lediga befolkningen har dragit till fjälls, inte alla för att enbart ägna sig åt skidåkning. Tog vår långtest-Meriva och åkte till Åre förra veckan för att göra resereportage. 

Jag är ingen moralpredikant, men jag måste säga att jag blev förvånad när jag upptäckte att var och varannan restaurang i backarna har fullständiga rättigheter. Då pratar vi om platser i terrängen som är mer eller mindre otillgängliga för dem som inte har skidor på fötterna. Har du så att säga tagit dig dit för egen maskin, måste du också ta dig tillbaka på samma sätt. Och det är det som är haken.

Lika lite som du vill möta en onykter bilist ute på vägen, lika lite vill du ha en överförfriskad skidåkare som smäller in i din rygg. I trafiken heter det att farten dödar, och det kan också kopplas till de värsta backarna. Jag pratade med Lars-Börje ”Bulan” Eriksson, Sveriges enda manliga OS-medaljör i fartgren, och han hävdar att det går att komma upp i hastigheter i över 100 km/tim nedför Åreskutans branter. Lika fort går det naturligtvis inte för Svensson, men farten kan ändå bli fullt tillräcklig.

Lyckligtvis är det relativt få olyckor som förekommit i de svenska fjällen som är kopplade till alkohol, men med ökad tillgänglighet ökar förstås riskerna. Det finns regler för hur skidåkaren ska uppföra sig i backen. Den som kommer med högre fart har fullt ansvar gentemot alla andra skidåkare som han eller hon svischar förbi på vägen ned.

En alkoholpåverkad skidåkare tappar så klart omdömet, och det kan få allvarliga konsekvenser, inte bara för åkaren själv, utan också för alla andra i backen.

Kanske dags att införa nykterhetskontroller också här?

Vid sidan om Vi Bilägare är Klassiker min favorittidning. Den görs av kul grabbar som vidarebefordrar sina glimtar i ögonen rätt in i tidningen. Och webben.

På hemsidan www.klassiker.nu berättar dom till exempel om Lloyds instruktionsbok.

Och, säger du, vad är det för kul med en sådan?

Jo, den här är lite speciell. Startinstruktionen formuleras så här:

"I en svensk soldatinstruktion för ungefär 100 år sedan stod det så här: "Innan geväret avskjutes, bör det först laddas". Vi använder samma effektiva pedagogik och framhåller att "innan försök göres att starta motorn, bör man sätta i tändningsnyckeln".

Vad sägs om den varianten? Och den här, när bilen inte startar trots att man använder startnyckeln:

"Startmotorn fungerar men motorn tänder inte"
Orsak: Tändstiften är våta. Ni har dränkt motorn genom att köra för länge på startförgasaren.
Botemedel: Vänta en stund (en cigarett är lagom) tills stiften torkat.

Slutorden till Lloydägaren:

"Och kommer det ett vrålåk och fräser förbi Er, så kan Ni trösta Er med - om Ni verkligen behöver någon tröst - att deras fart kostar ett par, tre gånger mera än Er lugna och trevliga takt."

Läs mer på www.klassiker.nu och kolla på de vackra illustrationerna från instruktionsboken. Nya numret av papperstidningen kommer 24 februari.

Dagens Nyheter har en TV-krönikör som heter Johan Croneman. Han har en giftig penna men har enligt min mening befunnit sig i en formsvacka en tid.

Men i dag är han tillbaka i gammal god toppform. Krönikan handlar om TV-bevakningen av Victorias och Daniels förlovning och Croneman retar sig "som fan" på att den rutinerade inrikesreportern Anders Lindqvist i SVT säger att förlovningen är ett "ljus i mörkret som vi upplevt med finanskris och med bilindustrin som går på knäna och alla som blir utan jobb".

Croneman:

"Det förvånar mig att ni på Rapport inte hade en direktlänk till de jublande Saab-anställda i Trollhättan eller i Linköping. Vilken enorm lättnad de måste ha känt. Först detta fruktansvärda med att bli av med jobbet, oro för de tre barnen, för huslånen och billånet och sommarstugan och hela jävla skiten: Allt försvann plötsligt, denna lilla futtiga fattiga oro för något så trivialt som ett jobb på löpande bandet på Saab. Vem orkar egentligen bry sig? Det viktigaste just nu är väl ändå att Victoria och Daniel äntligen får förlova sig, gifta sig och skaffa barn?...Jag antar att det strömmade in brev och telegram från friställda från hela Sverige. 'Tack Victoria, tack Daniel, nu kan jag sluta både med antidepressiva och sömnmedel. Allt löser sig, bara man tror på det riktigt hårt. Ni är mitt hopp. För Sverige, i tiden'."

Här talar en man som inte slår spiken i kistan utan huvudet på spiken.

"Johan Harju? Jo, han har ju... - Charlotte Falla...förlåt Kalla - Här får Daniel vara kung". Sportspråk i Dagens Nyheter. Sportjournalister brukar leka med ord, på gott och ont.

Nu har DN:s skämtlynne - eller vad man nu ska kalla det - spridit sig till tidningens motorbilaga. Rubriken på provkörningen av Saab 9-3X: "Maudernt från Saabs mulleskola".

Normalt består DN:s betygskala av siffror, 1-5. Men provkörningen av Saab 9-3X betygsätts med Maud Olofsson, 1-5 porträttbilder. 9-3X får fyra Maud.

Frågan inställer sig: betyder det att 9-3X är så nära usel som en bil kan bli?

Näringsministern har ju varit väldigt kallsinnig till Saabs räddningsplan. För optimistisk, tycker hon. Jag tror att Olofsson betraktas som en klar minusfaktor av Saab-ledningen. Att dess nya bil betygsätts med "4 Maud" är nog inte så uppmuntrande.

Om man bortser från bilkrisen, finanskrisen och alla andra kriser så har det varit en ganska bra vecka. Vi har fixat bevakningen av Genéve-salongen, vinterdäckstestet i Ivalo och ett stort mångbilstest. På en och samma vecka. Dessutom slutlämnade vi nummer 4 av tidningen till tryck två timmar före deadline.

Och avslutningen i dag fredag blev pricken över i:et.

I nr 5 av Vi Bilägare ska vi ha ett stort verkstadsreportage som delvis handlar om hur verkstäderna utvecklats från småskuttare till 400-miljonersanläggningar.

Vi saknade en viktig pusselbit till det reportaget, nämligen en bild på en riktigt typisk gammal verkstad. Fotografen Håkan Flank fick uppgiften att leta rätt på en sådan och han kom tillbaka med BILDEN på en riktig bilverkstad. En helt underbar interiör.

Så många detaljer, sånt kreativt kaos, så genuint. Jag kan inte låta bli att visa bilden i förväg här på bloggen. Detta är vad jag kallar en bilverkstad!

En Euro är värd 11:50 svenska kronor i dag. För ett halvår sen stod Euron i nio kronor. Inte undra på att tyskarna dammsuger Sverige på begagnade bilar och vill handla i svenska "pesetas". Och att allt fler svenskar väljer att sälja sin bil i ett Euro-land. Nu är det inte import som gäller utan export.

Tyska spekulanter sägs vara särskilt intresserade av Audi A6. Men jag tror nog att en ett år gammal A4, diesel, med 4 000 mil på mätaren också är ett intressant objekt på Autobahn.

Bilen är värderad till 198 000 kronor, vilket för ett halvår sen var 22 000 Euro. I dag motsvarar det 253 000 svenska kronor. 55 000 kr i valutavinst på sex månader!

Nu gäller det bara att se om den teorin även gäller i verkligheten.