Sök

Pegan från Paris till Österfärnebo

Vad hände med Vi Bilägares projektbil, en Peugeot 205 Junior -89?


Jo, efter triumffärden Globen-Eiffeltornet tur och retur för ett år sen har den stått och samlat damm i redaktionsgaraget. Vinterdvalan följdes av sommarvila.


Men nu är det dags igen. Jag var just ner och kopplade in batteriladdaren. På fredag blir det en tur till Haga Bil & Lack i Ã-sterfärnebo för att fixa bromsarna inför besiktningen och sen väntar en längre resa innan det är dags för Träffpunkt 80, söndagen den 19 september i Stjärnhov (läs mer på www.klassiker.nu) .


Och sen då? Vi hade väl inte tänkt behålla den för gott och spekulanter saknas verkligen inte; bilen är ju en riktig pärla! Men jag vet inte...det känns väldigt svårt att skiljas från den.


Jag får helt enkelt vänta och se.

Klicka här för att läsa reportaget om Pegan som tog sig från Globen till Eiffeltornet tur och retur. Eller kolla in filmen genom att klicka här.

Stoppa världen - Obama kommer!

USA:s president Barack Obama, kommer till Köpenhamn i morgon. Det sker förstås inte obemärkt men är det inte lite överdrivet att stänga av Ã-resundsbron och all annan flygtrafik på Kastrup då Obama landar och lyfter?


Ã-resundsbron stängs av 7.30-8.30 och 11.30-12.30 på fredagen. Tiderna kan dock ändras i fall Obama bestämmer sig för att komma och åka någon annan tid.

Miljonärerna shoppar bilar

Det är som bekant krisstämpel över stora delar av vår tillvaro för närvarande. Till all lycka är det inte alla som omfattas av krisen. Tidningen Connoisseurs läsare exempelvis.


Connoisseur delas ut till svenskar i åldern 20-75 år som har en deklarerad inkomst på minst 1,2 miljoner kronor eller en nettoförmögenhet på minst fem miljoner. Det finns 41 300 personer i Sverige som platsar i den målgruppen.


De svenska miljonärernas tio-i-toppintressen är: 1. Resor, 2. Kapitalförvaltning, 3. Bilar, 4. Båtar/segling, 5. Golf, 6. Mat, 7. Litteratur, 8. Konst, 9. Inredning, 10. Drycker.


Stort bilintresse alltså, 72 procent har mer än en bil, 41 procent ska köpa ny bil inom ett år och prislappen ligger oftast över 400 000 kronor. En gång om året arrangeras Stora motordagen en helg i början av juni (det är visst lite hemligt det där…) och det sker i år vid Rosersbergs slott i norra Stockholm. Där träffas miljonärerna för att titta på och provköra premiumbilar. Och shoppa loss!


Enligt Connoiseur kommer uppåt 20 bilaffärer att göras upp på plats. Med ett beräknat lågt snittpris på en halv miljon per bil så innebär det alltså bilköp för minst tio miljoner kronor.


Medverkande bilar på Stora motordagen är: 2009 Dodge Challenger SRT8, 2010 Ford Mustang GT, ASR Roadster, Aston Martin, Audi R8 V8, Audi TTRS, Audi A5 Cab, Audi RS6, Audi S4, Audi TTS, Bentley Brooklands, Bentley Continental Supersport, BMW Z4- Roadster, BMW 750i, Chrysler, Ferrari 612 Scaglietti, Hummer, Infiniti EX 35, Jaguar XFR, Jaguar XKR, Koenigsegg CCXR, KTM X-Bow, Lamborghini LP560-4, Lexus ISF, Lincoln, Maserati Granturismo S, Maserati Quattroporte Sport GTS, Maybach, Mercedes Benz- E-klass sedan, Mercedes Benz- E-klass coupe, Nilssons 300, Porsche, Volkswagen Golf GTI, Volkswagen Scirocco, Volvo C70 Cab, Volvo S80.


Ingen Dacia Logan så långt ögat når.

Kalle Anka i stan?

Kalle Anka på besök i stan? Man skulle kunna tro det när man ser den här lilla godsaken. Daihatsu Copen, roadster med 1,3-liters motor som debuterade på Tokyo Motorshow 2001 som konceptbil. Då med en turboladdad 660-kubikare. Sen dess har uppåt 50000 tillverkats.


Härom dagen stod denna tyskregistrerade Copen parkerad ovanför busshållplatsen på Ynglingagatan i korsningen vid Norrtullsgatan i Stockholm. Av någon anledning är just det en fläck på jordklotet där det ofta står udda bilar.


Fortsättning  följer...

Mardrömmar i trafiken

Påsken är en av årets mest olycksdrabbade trafikhelger och nästa vecka är det dags igen. Vägverkets olycksstatistik berättar dock om ett rejält undantag och det är påskveckan förra året. Bara fem dödade i trafiken mot 15 personer år 2007.  Å andra sidan var antalet svårt och lindrigt skadade det högsta, 896 personer, under de senaste 14 åren.


Värsta dagen är inte oväntat påskdagen följd av långfredagen och påskafton. Jag sitter bakom ratten i en av tiotusentals påskfirarbilar. Avresa på lördag och hemresa på - påskdagen...  


Ett försäkringsbolag gjorde för en tid sedan en undersökning av de svenska bilisternas värsta mardrömmar. Tio-i-topp-listan ser ut så här:


1. Farliga omkörningar (71 procent), 2. Kraftigt snöfall (59), 3. Motorcyklister som kör för nära och/eller kör om på ett farligt sätt (55), 4. Viltolyckor och halka (54), 6. Punkering i hög fart (53), Bländad av solen under körning och bilen framför tappar takbox/last (52), 8. Krock i bilkö (51), 10. Långtradare som ligger för nära bakom (49).


Min värsta mardröm är att möta bilar vars förare är berusade, trötta, ilskna, drogade, okoncentrerade, irriterade, oskickliga. Kort sagt: den mänskliga faktorn.


 


 


 

Ta kompledigt från dubbdäcken

Det är 5-10 plusgrader i Stockholmsområdet ännu den 23 oktober. Barmark. Ändå rasslar väldigt många bilar omkring med dubbdäck.


I mina ögon är det inte vettigt. Söder om Dalälven råder riktig blixthalka sammanlagt kanske 14 dagar per vinter. Alltså ett före när dubbdäck verkligen behövs. Under de dagarna kan man enligt min mening välja mellan två alternativ: 1. Köra väldigt, väldigt varsamt. 2. Låta bilen stå och ta kompledigt.


Jag är alltså av den meningen att det är bra att kommunerna nu får rätt att förbjuda dubbdäck. Dubbat behövs inte i vissa delar i landet, i andra är de mycket motiverade. I Kiruna, till exempel, tror jag inte att kommunalråden Stålnacke och Törnman ens tänker tanken på ett förbud.


Men dubbförbud som endast omfattar en gata som  exempelvis Hornsgatan i Stockholm? Nej, det verkar oklokt av många skäl.

 

Sverige slår världsrekord i fartkameror

Vägverket placerar ut ytterligare hundra fartkameror i år. Det innebär att vi senare i år har sammanlagt 1 077 fasta kameror längs 288 mil vägar i Sverige. Det måste göra svenska vägar till världens kameratätaste.


Jag åkte motorcykel ett par dagar i Finland förra veckan och fick en påminnelse om hur det såg ut i Sverige för några år sedan. Stora, glest placerade kameraskåp som verkligen såg ut som de attrapper de oftast var.


Bilisterna lärde sig snabbt att det ytterst sällan fanns en kamera i skåpet och struntade följaktligen i dem.


Kameraskåpen i Finland är inte riktigt lika attrappliknande men de verkar vara lika innehållslösa som våra var förr.


Annat är det nu. Jag tror att det är ytterst få bilister i Sverige som nonchalerar fartkamerorna medvetet. De är visserligen inte alltid igång men tillräckligt ofta för att även ögontjänarna ska känna sig osäkra.


De moderna kamerorna har haft effekt, medelhastigheten har sänkts, de svåra olyckorna och koldioxidutsläppen har minskat.


Det fanns (finns?) en svensk motståndsrörelse mot fartkameror som försökte göra det här till en "Storebror ser dig-fråga". Den gruppen verkar vara ute ur bilden nu.


 

"Det fanns (finns?) en svensk motståndsrörelse mot fartkameror som försökte göra det här till en "Storebror ser dig-fråga". Den gruppen verkar vara ute ur bilden nu."

Nu vet alla vem Koenigsegg är

Vi var många som tvivlade på Koenigsegg-gruppen som ny Saab-ägare från början. Det var ju helt osannolikt. En pytteliten nischbilstillverkare - nej, det borde över huvud taget inte ha gått så här långt.

Det är märkligt hur vissa människor har en förmåga att övertyga och andra att låta sig övertygas när all rimlig logik och minsta lilla sunda förnuft borde utlösa stoppsignaler. Detta är inte genomförbart.

Jag har inga invändningar mot Christian von Koenigseggs agerande. Han har antagit utmaningar i hela sitt liv, verkar leva för att tro och vilja kan försätta berg. Men att så många trodde att detta var ett realistiskt alternativ vittnar om desperation.

Det här är slutet för Saab, är förstås den reflexmässiga reaktionen. Men det behöver inte vara så. Med Koenigsegg borta ur bilden blir det plats för andra aktörer. Och för GM, liksom för Saab, Trollhättan och Sverige, vore vilken köpare som helst bättre än nedläggning.

Slutligen, ett krasst konstaterande: vid det här laget känner hela bilvärlden till varumärket Koenigsegg. Där hittar vi i alla fall en vinnare i den här plågsamt  utdragna processen.

Förra årets 5 (6!) viktigaste nya bilar

Plåtfloden sinar aldrig, även under 2019 presenterades en oöverskådlig skara nya bilmodeller. Att hitta 100 viktiga nyheter vore en smal sak, men att koka ned det hela till en buljongtärning om bara fem – vilka är då kallade?

Här är mina val men jag var tvungen att gardera med ett sjätte. Tre (fyra!) av dem är jänkare! Trevlig helg, alla läsare!

 

1. Volkswagen ID.3

All heder åt Hyundai, Kia och Nissan som snabbare fick ut elbilar för ”vanligt folk” men med Volkswagens gigantiska satsning kan genomslaget för sladdbilar till någorlunda rimligt pris bli definitivt. ”Under 350 000 kronor” anges av Volkswagen för varianten med minsta batteriet, 45 kWh och ca 230-330 kilometers räckvid.

Mellanstyrkan ger 58 kWh/300-420 kilometers räckvidd och den starkaste 77 kWh/390-550 kilometers räckvidd. En speciell ”första edition” i tre versioner och med 58-batteriet + fria laddningar under ett år ska kosta ”under 410 000 kronor”. Årets match kommer tveklöst att stå mellan ID.3 och VW:s andra stora nyhet, visad sent 2019: den åttonde generationen av Volkswagen Golf. Vilken av dem som kommer att sälja bäst är givet, men vilken av dem är mest framtid? 

2. Tesla Model 3

Världens mest omskrivna bilmärke åstadkom inte ens 300 000 bilar (av en total världsproduktion på ca 30 000 000 exemplar) under 2019 men betydelsen av Model 3 kan knappast överskattas. ”Folk-Teslan” (nåja!) breddade det unga märket på ett högst väsentligt sätt och försäljningen sköt hög fart direkt.

Tesla invigde också vid årsskiftet sin första fabrik i Kina och den som betvivlat märkets överlevnadskapacitet får måhända tänka en gång till. Själva bilen inhöstade mängder av lovord, även i Vi Bilägares test, men fick också kritik för slarvig byggkvalitet. Redaktionen köpte in en Tesla 3 som långtestbil under 2020, följ den i tidningen, på vår webb och i våra sociala medier under 4 000 mil under hela året!

3. Ford Mustang Mach-E

Ford brukar inte överraska precis men Mustang Mach-E är ett ovanligt fräckt och oväntat grepp på det klassiska modellnamnet. Somliga anser att det är helgerån på den gamla muskelbilen när den nu ska möta framtiden som helelektrisk suv-modell. Jag tycker att strategin är genialisk; man både äter kakan och har den kvar (den ordinarie bensinmodellen byggs förstås också, i en uppsjö varianter).

Förhandsintresset för Mach-E är enormt, medan själva bilen knappast är revolutionerande i vare sig form eller funktion. Omkring 600 kilometers räckvidd och nio mils laddning på tio minuter är i alla fall inte illa. Precis som i Tesla finns en gigantisk skärm mitt i bilen – och ytterligare en, mindre, framför föraren. Stor hitpotential, menar jag.

4. Chevrolet Corvette C8

Mittmotorupplaga av ”USA:s enda sportbil” har det pratats om sedan 1960-talets början och ibland har produktionsbeslut för olika studier och prototyper varit hyfsat nära – men man har trots allt hållit fast vid motorn främst, föraren strax bakom. C7-generationen av Corvette må ha varit en synnerligen imponerande skapelse i de flesta för biltypen kritiska avseenden men sålt, det har den inte gjort.

Corvette har drabbats av Harley Davidson-traumat att de devota börjat dö ut av hög ålder medan en yngre potentiell köparskara vänt sig om efter annat, mer spännande och med mer moderna aura. C8 är därför en helt logisk och viktig markering från GM, en allt smalare koncern som har märkvärdigt svårt att anpassa sig till moderna tider.

Mittmotor-Corvetten är dock en lyckad historia, med fantastiska fartresurser, läcker form, spännande teknik och nästan otroligt lågt pris. Det ska gå att köpa en basutrustad modell för under 60 000 dollar. Det är rena reaprislappen för en kärra som i många avseenden kan tävla mot och köra förbi så kallade super- och hyperbilar. 

5. Peugeot 208

Vad nu? En fransk småbil i strömmen av franska småbilar, varför är den med? Förutom att jag gillar formgivningen (minus huggtandsbelysningen i fronten) är själva 208-plattformen högintressant. Det beror inte bara på att den ska delas också av nya Opel Corsa (som i sin tur kommer i en elversion med viss potential) och av koncernsyskonet Citroën – nej, i årets sista skälvande stund blev det klart att Peugeot införlivar den gravt haltande FCA-koncernen i sitt stall. Alltså Fiat-Chrysler, en av de senaste årens mest spretiga och minst framgångsrika konstellationer.

Det öppnar perspektiv för Fiat, ett av mina favoritmärken egentligen men det har ju varit rejält misskött väldigt länge, utan en enda attraktiv eller konkurrenskraftig modell. Nu kanske det kan bli småbilar med sprätt i igen? Peugeotchefen Tavares brukar ha bra näsa för vad som slår och rätt kraft i nyporna för att hejda sådant som inte gör det. Vad Tavares hittar på med Chrysler bryr jag mig i ärlighetens namn inte om, ett oerhört trött varumärke.

Utom tävlan: Tesla Cybertruck

Titta på den. Det räcker. Eller lyssna på unga människor i bilköpande ålder – det är skapelser i den stilen, det brottet mot konventionerna som gäller. 

"Att hitta 100 viktiga nyheter vore en smal sak, men att koka ned det hela till en buljongtärning om bara fem – vilka är då kallade?"

Fina finesser på BMW 5-serien

Head up-display, Night Vision, Ambient light, Lane Change Warning, Speed-Limit-information, Surround View, Soft Close ...


Jag fick möjlighet att provköra nya BMW 530d i går kväll. En fantastisk bil och just detta exemplar verkade vara utrustat med extra allt.


Bilen i grundutförande har en prislapp på 436 000 kronor men med all extrautrustning som vår inlånade testbil hade så kostar den drygt 800 000 kronor.


Det är väl ingen som köper just den här modellen med så många extrafinesser men generalagenten vill visa upp valmöjligheterna.


Bäst gillade jag Head up-display, vilket innebär att hastigheten projiceras på vindrutan och föraren slipper flytta blicken ner till instrumenten. Mycket bra. Även GPS-angivelser kan projiceras. Kostar 14 300 kr extra.


Nu brottas biltestare Micke Schultz med översättningsproblem. Vad ska man kalla alla dessa finesser på svenska? Head up-display? Förslaget är en kompromiss: vindrute-display. Men resten? Förslag mottages.


Stortestet av BMW 530d kommer i Vi Bilägare nr 5.

Opel Astra inte så asbra..?

Jag var ner en sväng till Bilcenter i Nyköping i morse. Vår Opel Astra träffades av en bult på huven för några veckor sen i Frankrike och plåtskadan skulle besiktigas.


Vi behöver dessbättre inte byta huv; gropen i motorhuven går att fixa.


Opel Astra går under namnet Opel Asbra hos delar av redaktionen. Och visst, det är en riktigt bra bil på många sätt. 1,4-liters turbomotor, 140 hästar, sexväxlad, bra stolar, fina köregenskaper, fräck design - och vårt exemplar har dessutom alla tänkbara elektronikfinesser.


Men den gamla sanningen att ju fler finesser - desto större felrisk, är på väg att besannas.


På väg hem från Nyköping fick displayen frispel och började oupphörligt att växla mellan att visa vägmätare/tripp, gällande hastighetsgräns och "Kurvljus ur funktion", "Ljuslängdsreglering ur funktion". Rena flipperspelet.


Samma sak hände för övrigt med den låne-Astra som vi körde med i vintras i väntan på att vi skulle få vår egen levererad.


Elektronik är nog bra - när allt funkar som det ska. Annars är det bara en källa till irritation.

Garanterat bra, Opel!

Opel inför fem års nybilsgaranti på samtliga personbilar i Sverige och blir därmed första europeiska bilmärke att göra det; sydkoreanska Kia har ju redan sin sjuåriga garanti.


Men Kia kräver att man servar sin bil på märkesverkstad för att sjuårsgarantin ska gälla. Gör man inte det så är det normal treårig garanti.


Opel Sverige går ett steg längre och lovar att garantin gäller förutsatt att bilen servats enligt Opel Sverige AB:s rekommendationer. Det bör betyda att man kan serva sin bil på vilken verkstad som helst bara det är en fackman som utför jobbet.


Bra.

Fiat Punto är bäst - tack för pizzan

Mellan varven ägnar jag mig åt att sortera ut och slänga gammal post. Ett brev från Christian i Märsta för snart tio år sen understryker att det är, och har alltid varit, känsligt att kritisera enskilda bilmodeller.


Christians brev kan man tolka som att Vi Bilägare inte hade skrivit tillräckligt mycket och bra om Fiat Punto. Jag saxar ur hans brev:


"Var är den europeiska solidariteten? Är det Berlusconi? Han är inte mycket värre än Bush. Tänk istället på alla pizzor, spagetti, Chianti, gorgonzola och annat mums ni får på matbordet och var lite tacksam." 


Så här borde vi ha skrivit om Fiat Punto, enligt Christian:


"För  en rimlig slant får man en bil som andas högteknologi. Det är bara att lyssna på det dova ljudet av vältrimmad mekanik när man stänger dörren. Interiören är en fest för ögonen och ryggen och den pigga motorn spinner tyst och är så smidig att man ofta glömmer att växla ner."


Bilvärlden behöver entusiaster som Christian i Märsta!

Etanolen på väg ut igen?

Det svänger onekligen i debatten om etanol-nyttan. För en tid sedan var det uppåt igen och miljöminister Andreas Carlgren utnämnde etanolbilister till miljöhjältar i DN för en månad sedan.


Sen har det hänt saker. Tusentals bilister som kör på etanol har fått problem med sina bilar. Filter beckar igen, bränslepumpar havererar, motorerna hackar och går orent.


Ford och ytterligare någon tillverkare rekommenderar att man tankar sin etanolbil med bensin fyra gånger av tio för att rena bränslesystemet. Biltillverkarna skyller problemen på oljebolagen och en kärnfråga är: var tar oljebolagen sin etanol ifrån?


Den brasilianska etanolen, baserad på sockerrör, anses vara bäst medan den europeiska orsakar driftproblem på bilarna, förutom att produktionsprocessen är klart tveksam från miljösynpunkt.


Oljebolagen mörkar om ursprunget av sin etanol, vilket är lite märkligt. Dels har konsumenterna en självklar rätt att få veta, dels vore det väl en fjäder i hatten för det/de bolag som säljer brasiliansk etanol.

Bilindustrin världsmästare i dålig kvalitet?

11,5 miljoner. Nej det här handlar inte om årslönen för någon svensk börs-vd utan om antalet återkallade bilar som Vibilagare.se rapporterat om hittills i år.


Fortsätter det så här så passerar vi 20 miljoner innan året är slut.


Noga räknat är siffran 11 414 064 återkallade bilar under det första halvåret. Det är inte uteslutet att vi har missat några hundratusen.


Värst är Toyota/Lexus med nästan sex miljoner återkallade bilar i år, tvåa på listan är GM med 2,9 miljoner och tre Honda med 1,5 miljoner.


Vad säger oss detta?


Jo, att bilindustrin är världsmästare på att tillverka produkter med bristande kvalitet.


Vad beror det på?


Till stor del på att moderna bilar är så enormt tekniskt komplexa att det är snudd på omöjligt att kvalitetssäkra dem i tillverkningsprocessen.


Vad innebär det?


Att vi konsumenter, vare sig vi vill det eller inte, också blir testförare och är med och slutför utvecklingen av en ny bil.


Och slutsatsen blir?


Ska du köpa en ny bil så köp en modell som har några år på nacken och som därmed blivit kvitt sina barnsjukdomar.


Någon som har något att tillägga?