Nu är semestertrafiken i full gång på våra vägar.
Låt oss hoppas att vi slipper alltför många svarta olycksrubriker denna sommar men några lär det nog dessvärre bli. Under årets fem första månader har 91 personer omkommit i trafiken, vilket är en minskning med 28 personer jämfört med samma tidsperiod förra året.
Det finns ett nytt inslag i trafiken detta år som debatterats flitigt på sistone och det är floran av hastighetsskyltar som nu slagit ut i full blom både på riksvägarna och i det kommunala vägnätet.
Istället för fem officiella hastighetsgränser har vi nu tio att hålla reda på (30, 40, 50, 60, 70, 80, 90, 100, 110, 120). I de flesta fall handlar det om sänkt hastighet, men vi har förstås också fått några motorvägssträckor med 120 km på.
Åkte en sväng genom ett sommarfagert Sörmland för några dagar sedan, och kunde konstatera att det verkligen var gott om varierande hastighetsskyltar som lyste likt jättestora maskrosor i dikeskanten.Jag tror jag fick prova nio olika hastigheter, gång på gång, under några mils körning.
Handen på hjärtat, hur bra lyckas du följa de nya gränserna egentligen? Personligen tycker jag att den här reformen har gått för långt, vi har fått något av en skylthysteri längs vägarna, som tenderar att göra körningen ryckig.
Folk blir osäkra, minns ibland inte vad det stod på den senaste skylten som passerades, saktar kanske ner eller gasar i helt fel läge. Invanda vägar, som man kanske kört på i 20 års tid utan att vara med om eller se några incidenter, kan plötsligt ha fått sänkt fart från 90 till 80 km/tim.
Varför frågar man sig? Har det bestämts över en karta vid ett skrivbord eller är det förankrat i verkligheten, byggt på olycksstatistik?
Den stora risken med den här så kallade hastighetsreformen är att den får helt motsatt verkan, det vill säga att bilisternas respekt för fartgränserna minskar istället för ökar. De mätningar som gjorts hittills av bland andra NTF verka styrka den teorin.
När 90-vägarna sänktes till 80 km/tim sjönk medelhastigheten bara med 4 km/tim. De flesta struntade alltså totalt i sänkningen, frågan är om de ens lättade på gasen.
Fyra kilometer i timmen är en ganska normal felvisning på de flesta hastighetsmätare.
Försumbart med andra ord, men skylt-ivrarna är glada, med teoretiska beräkningar och procentsatser kan man få det till att antalet dödade i trafiken statistiskt minskar med 19 procent. Ingen vore gladare än jag om det gick att leda den tesen i bevis också i verkligheten, men jag tillåter mig tvivla.
Visst ska vi på alla sätt sträva efter en säkrare trafik men ibland känns det som om de teoretiska beräkningarna tillmäts för stor betydelse och att man inte funderar tillräckligt över konsekvenserna av det.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Om man åtminstone kunde införa elektroniska skyltar vid korsningar i stället för dagens statiska.
Ligger man i dag och kör 100 på en sträcka, men mitt på så finns en korsning och man skall sänka till 70 ett antal hundra meter för att sedan köra 100 igen. Finns det ingen bil i korsningen, varför skall man då sänka?
Det finns system för detta, använd dessa!
Bra för miljön också när man slipper hastighetsändringar som dessa.
Median- och medelvärdet brukar vara detsamma i ett symmetriskt material Roy, något som också är fallet i de hastighetsmätningar jag sett (det brukar skilja några tiondelar). Ett lite intressantare mått som också används inom hastighetsmätningar är annars 85-percentilen. På så vis kan man ju jämföra hur hastigheterna bland dem som inte kör långt utanför systembegränsningarna förändrats över tid. När det sedan handlar om variabla hastigheter (via elektroniska skyltar) finns det en del undersökningar gjorda om detta. Är någon intresserad kan jag lägga en länk. MVH AL
KRISTER, en dylik skylt finns mellan Enköping och Uppsala vid södra avfarten mot Örsundsbro. Den tänds och visar 70 om någon vill in på huvudleden där det annars är 100.
Hört talas navigatorer?? Där har du alltid rätt hastighet!
Årets semesterresa inkluderade en hel del för mig nya vägavsnitt..
Vilket j-a helvete! 30-40-50-60-70-80-90 skyltarna stod som spön i backen, dessutom alla i dubbel upplaga.. Ska nog bli skylttillverkare.
Mer koncentration på vilken fart som var tillåten än koncentration på annat mer väsentligt..
Min uppfattning är också att det är i stort sett omöjligt att veta om man håller lagstadgad hastighet pga alla olika hastighetsområden.
Som jag ser det så är det ändå inte tillräckligt
med skyltar för att man skall vara säker på att hålla rätt hastighet när man tex svänger ut från mindre vägar i områden där man inte är hemmastad. Varför inte måla markeringar på vägen med jämna mellan rum för att påminna om gällande tillåten hastighet ?
Som aktiva bilförare ska vi verkligen behöva alla dessa välmenande råd från alla media. Råden i sig kan väl ofta ha ett syfte, men sammantaget får det närmast en bedövande effekt.
Ta dubbdäcken t.ex. En tid fastslogs av alla media att åka utan vinterdäck var att betrakta som livsfarligt. Vems ärenden gick man egentligen?
Nu har debatten svängt över till att bli ett miljöproblem med allt slipdammet som flyger omkring. Den som sett dubbdikena på vägarna runt städerna kan väl räkna ut att detta tar vägen någonstans. Ett tag skylldes till och med dessa diken på den tunga trafiken trots att spårvidden stämmde med Volvos vanligaste personbil.
De få dagar på året när dubbdäck verkligen har avgörande fördelar har det flesta dubbdäck som inte är helt nya svarvat bar asfalt och har endast maginellt dubbfäste kvar.
Summan då, vad kostar alla däckbyten, vägskatter för underhåll och stendammsrelaterade sjukdommar på grund av en överdriven tilltro till dubbar?
Om vi förhållt oss lite förnuftigt till behovet där de som bor ute i landet där det inte saltas och trafiken är lika tät och vägunderhållet annorlunda kanske behöver det bättre så skulle vi slippa debatt om förbud som är sista steget i den här trenden.
En trend som åtminstone jag retar mig på är att nya bilar utan elektroniska anti-apparater som med hjälp av hönshjärnan griper in och gör saker på bilar närmast är att betrakta som farliga.Jag tror i slutändan detta gör att tillströmmande nya bilförare inte får en sund relation till de krafter som påverkas av ditt eget körbeteende. Hjälpmedlen har dessutom en gräns där det inte hjälper längre och då ändå utelämnar föraren som kanske kör fortare än situationen påkallar på grund av att det känndes säkert ända dit.
En annan trend är en nästan sjuklig fokusering på hastigheten. En djungel av hastighetspåbud som fungerar som stressfaktor när ju ändå trafiksituationen är det som avgör om du kör för fort eller inte. Jag har märkt en tendens att tolka dessa påbud som fakta som följs utan eftertanke av dagens relativt min generation "välutbildade" nya förare. Personligen anser jag att vägövervakning borde bestå i att kontrollera beteenden som ställer till de riktigt farliga situationerna där hastigheten bara är en av beståndsdelarna.
Ska allt det här hårddras så har vi gått tillbaka till spårbunden, oflexibel transport där allt regleras någon annan stans.
:0)
Dags kanske, att alla länder sänder en signal till bilen, som sedan visar på vindrutan vilken hastighet som gäller i zonen vi kör?
I många fall kan man misstänka att det handlar om underhåll. Man tycker sig inte ha råd att underhålla vägarna i samma omfattning längre, trots de höga skatter bilister tvingas betala, och klassar därför ned vägen. En väg med lägre hastighetsbegränsning kräver inte samma standard som en med högre, och man kan därför spara in på underhållet.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.