Nu är semestertrafiken i full gång på våra vägar.
Låt oss hoppas att vi slipper alltför många svarta olycksrubriker denna sommar men några lär det nog dessvärre bli. Under årets fem första månader har 91 personer omkommit i trafiken, vilket är en minskning med 28 personer jämfört med samma tidsperiod förra året.
Det finns ett nytt inslag i trafiken detta år som debatterats flitigt på sistone och det är floran av hastighetsskyltar som nu slagit ut i full blom både på riksvägarna och i det kommunala vägnätet.
Istället för fem officiella hastighetsgränser har vi nu tio att hålla reda på (30, 40, 50, 60, 70, 80, 90, 100, 110, 120). I de flesta fall handlar det om sänkt hastighet, men vi har förstås också fått några motorvägssträckor med 120 km på.
Åkte en sväng genom ett sommarfagert Sörmland för några dagar sedan, och kunde konstatera att det verkligen var gott om varierande hastighetsskyltar som lyste likt jättestora maskrosor i dikeskanten.Jag tror jag fick prova nio olika hastigheter, gång på gång, under några mils körning.
Handen på hjärtat, hur bra lyckas du följa de nya gränserna egentligen? Personligen tycker jag att den här reformen har gått för långt, vi har fått något av en skylthysteri längs vägarna, som tenderar att göra körningen ryckig.
Folk blir osäkra, minns ibland inte vad det stod på den senaste skylten som passerades, saktar kanske ner eller gasar i helt fel läge. Invanda vägar, som man kanske kört på i 20 års tid utan att vara med om eller se några incidenter, kan plötsligt ha fått sänkt fart från 90 till 80 km/tim.
Varför frågar man sig? Har det bestämts över en karta vid ett skrivbord eller är det förankrat i verkligheten, byggt på olycksstatistik?
Den stora risken med den här så kallade hastighetsreformen är att den får helt motsatt verkan, det vill säga att bilisternas respekt för fartgränserna minskar istället för ökar. De mätningar som gjorts hittills av bland andra NTF verka styrka den teorin.
När 90-vägarna sänktes till 80 km/tim sjönk medelhastigheten bara med 4 km/tim. De flesta struntade alltså totalt i sänkningen, frågan är om de ens lättade på gasen.
Fyra kilometer i timmen är en ganska normal felvisning på de flesta hastighetsmätare.
Försumbart med andra ord, men skylt-ivrarna är glada, med teoretiska beräkningar och procentsatser kan man få det till att antalet dödade i trafiken statistiskt minskar med 19 procent. Ingen vore gladare än jag om det gick att leda den tesen i bevis också i verkligheten, men jag tillåter mig tvivla.
Visst ska vi på alla sätt sträva efter en säkrare trafik men ibland känns det som om de teoretiska beräkningarna tillmäts för stor betydelse och att man inte funderar tillräckligt över konsekvenserna av det.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Min uppfattning är att hastighetssäkningarna är av godo. Ju lägre hastighet, desto mindre allvarliga olyckor med dödlig utgång, så enkelt är det. Ett billigt pris att betala i förhållande till de få minuter man eventuellt sparar genom att köra fort.
Så många hastighetsändringar så man har ju inte en aning om vad som gäller.
Var det 80 eller 90 på vägen som jag kör på? Har ju alltid varit 90 så jag TROR att det fortfarande är det.
Gör som i Tyskland, 50 i samhällen, 100 på landsväg och 130 på motorväg.
Skylta sedan med annan hastighet när det väl behövs.
Jag tycker inte de olika hastigheterna på landsväg är ett problem. Hela min tätort har nu blivit ändrad till de nya hastigheterna. I stadstrafik är det ett mycket större problem med hastighetsbyten. Vi har en gata som är ca 1,7km lång. Den har nu 9 hastighetsbyten. I stadstrafik har man ju så mycket mer att ha koll på att det är fruktansvärt lätt att missa en skylt.
Den ansvarige inom skyltavdelnngen på Transportstyrelsen har en naturligtvis svåger som äger en skyltfabrik.
Det är just den svågerpolitiken vi har att tacka för detta vanvett.
Varesig det är Trafikverket eller Transportstyrelsen som sätter hastighetsgränserna så borde det i varje enskilt fall finnas en motivering till beslutet. Trafikverket/Transportstyrelsen har blivit en stat i staten där ingen inom regerinen och riksdagen vågar gå in och ifrågasätta deras beslut
I sak håller jag med Frendin - det är ett kaos!
--
Men nu dröjer det inte länge förrän Frendin - tyvärr - blir totalsågad av signaturen "AL" (som gärna i förtäckta ordalag framhäver sina matematis-statistiska kunskaper som avgjort högre än den normalutbildade högskolestudentens)OCH blir indragen i en teoretisk diskussion, omöjlig att vinna - just på grund att "AL" tillmäter teori 100 procents betydelse.
Håller med om att det är väldigt svårt att intuitivt förstå vilken hastighet som gäller. Kör regelbundet en 20-milssträcka mellan Skåne och Småland med en hel del tätorter. Innan visste jag att det var 50 i byarna, 70 på en del mindre smala vägavsnitt, 90 på de flesta håll och så 110 på korta avsnitt med åtskilda vägbanor. Men nu är det helt omöjligt att förstå logiken. Genom ena byn är det 50, men i nästa 60. Landsväg som tidigare var 70 kan nu vara 80 eller 60 - dvs ibland samma hastighet genom en tätort som på väg helt utan bebyggelse.
Det förra systemet var av någon anledning inte bra i förhållande till våra vägar. 30 i bostadsområden är så långsamt att det knappt går att köra och knappt någon respekterar det; 50 är ofta för fort bland folk i tätort; 90 var många gånger för långsamt på öppna vägar med viltstaket och mitträcke. Det hade varit bättre att helt byta till 40-60-80-100-120 med 80 som bashastighet, än att som nu ha 9-10 olika hastigheter.
Att man på mindre vägar sänker hastigheten har jag inget emot. Kör man längre sträckor med varierade vägar så spelar det ingen roll om hastigheten sänks något. Det jämnar av olika anledningar (trafik, väglag, väder) ut sig till slut och färden tar nästan alltid lika lång tid ändå.
En förändring av den skyltade hastigheten med 10 km/h ger väldigt sällan motsvarande effekt på medelhastigheten. Tvärtom, 4-5 km/h per 10 km/h förändrad gräns är ungefär där man brukar hamna - oavsett man höjer eller sänker den skyltade hastigheten. Mot den bakgrunden förstår jag inte riktigt varför Nils-Eric Frendin är kritisk, hastighetsförändringen ligger ju helt i linje med det förväntade värdet (-4 km/h).
Att vidare dra slutsatsen att "De flesta struntade (...) totalt i sänkningen" är heller inte riktigt sant. Hur många procent som ändrat sin hastighet totalt går att beräkna med statistisk teknik, exempelvis med hjälp av Gaus fördelningsfunktion eller som i det här fallet där en del totalt ignorerar hastighetsskyltarna - lognormalfördelningen. Detta innebär (vanligen) att majoriteten faktiskt minskat sin hastighet, därtill har (vanligen där också) hastighetsspridningen reducerats något. Båda dessa faktorer brukar ge färre dödade och skadade på en vägsträcka. MVH AL
Nej då Jägaren. Jag vill inte såga någon (det finns det andra som ägnar sig åt). Däremot kan man ju informera vederbörande om felaktigheterna i dennes skrivelse - vilket jag också nu gjort (se nedan).
Vad man sedan själv anser om de nya skyltarna är en annan diskussion. För egen del ligger jag någonstans mitt emellan, där jag tyckte att 20 km/h skillnad mellan skyltarna ibland var för stor och oprecis, samtidigt som det nu kan uppfattas som virrigt med olika hastigheter hela tiden. Det mest rimliga är dock att man utgår från att minska antalet dödade och då vore det förstås allra bäst med digitala hastighetsskyltar. Men eftersom det inte är en kostnadsmässig rimlig lösning har man nu valt 10 km/h i skillnad istället. Bra eller dåligt? Tja, det är en smaksak. MVH AL
Nu råkar jag känna till både Gaus fördelningsfunktion och lognormalfördelningen. Men jag råder alla att googla fram t.ex. Guas fördelningsfunktion (lämpligen från KTH) och ögna igenom den så förstår alla varför det blir som det blir i vårt samhälle när allt ska drivas igenom med hjälp av teorier och statistik.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.