Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Januari månad bjöd på fina siffror ur ett miljöperspektiv. Andelen laddbara bilar som registrerades slog rekord och landade på 30,7 procent. En siffra som visar att elektrifieringen av den svenska fordonsflottan tagit fart på allvar.
Fina försäljningsvolymer är en bra start för denna nödvändiga omställning, men jag kan inte låta bli att oroas en aning för det som finns runt hörnet. När merparten av den nya tidens fordon ska slussas ut på privatmarknaden kommer de infrastrukturella kraven att ta en ny form.
Möjligheten att ladda på jobbet kommer minska och eftersom det arbetas friskt med att få bort bilarna från städerna kommer helt andra krav att ställas. I dag är det mycket svårt att hitta sömlösa transportalternativ där laddning, parkering och kollektivtrafik samspelar. Smidighet är nyckeln till framgång och för att denna ska nås måste fokus vidgas till att även inkludera kranskommuner och landsbygd.
Ett annat problem är att många av de bilar som kommer ut på marknaden i form av elbilar är av en typ som endast är alternativ för ett fåtal. Genom att ändra de ekonomiska styrmedlen så att de premierar de mindre, lättare och snålare alternativen på marknaden skapas förutsättningar som i det långa loppet leder till att omställningen håller farten uppe.
När drösvis med lyxiga prestandamodeller släpps till privatmarknaden finns en överhängande risk att dessa blir stående när tjänstebilsförarna byter till nytt. Att som privatperson köpa en begagnad Tesla Model S, Model X eller Audi E-tron kräver ekonomiska medel få sitter på, vilket riskerar att förvandla dessa bilar till döda, överprisade före detta lyxprodukter.
Går synen på vad personlig transport innebär åt rätt håll riskerar dessa otidsenligt tidsenliga muskelkolosser att vara lika iskalla som dess fossila kusiner inom bara några år. Styr subventionerna dit de behövs och lämna köparen av den nya miljonsuven hängande. Eller övertyga om billigare alternativ, som därmed hjälper privatbilsterna – och planeten – på traven framöver.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
"Genom att ändra de ekonomiska styrmedlen så att de premierar de mindre, lättare och snålare alternativen på marknaden skapas förutsättningar som i det långa loppet leder till att omställningen håller farten uppe."
Mycket kloka ord av Niklas Carle!
I princip rätt i sak. Stora el-SUV:ar behöver inga subventioner. Men hur är det med stora hybrid-SUV:ar då? De går på el några enstaka mil, om ens det. Men när fossilmotorn kickar igång drar de minst lika mycket soppa som vilken annan SUV som helst. Ändå så subventioneras de kraftigt.
Är det bättre då? Knappast.
Angående "subventioner" på dyra bilar.
Lär er räkna.
Senast jag köpte bil valde jag mellan en:
* Bensinbil för 350 000 kr
* Elbil för ca 700 000 kr
Med tanke på min körsträcka så visade min budget att totalpriset skulle bli ca detsamma för dessa bilar (efter 3 år).
Om man bortser risken med andrahandsvärdet på bensinbilen.
Hade jag köpt bensinbilen skulle staten fått in 70 000 kr.
Men tack vare elbilen fick staten in 80 000 kr (inkl kostn för subvention).
Sedan finns det mycket mer som staten vinner på, såsom inhemsk energi, färre sjukvård osv.
Ha en trevlig helg :-)
Edit: håller med om att man bör undvika onödigt stora bilar oavsett drivmedel.
@Intelligentes
"Jag har gjort en ny bedömning." Om du tycker att jag skulle ha vänt kappan så stämmer det inte, har aldrig propagerat för att onödigt dyra och tunga bilar ska erhålla klimatbonus.
Om en bättre bemedlad väljer en e-tron för en Q7 så är jag glad för det, men nog sjutton behövs det inte någon bonus för det?
@Intelligentes
Ja, vi har ju det. Du verkar vara lika klarsynt som jag :)
.
@ELvis
Det är nog du som får se över dina mattekunskaper lite. Hade du köpt en bensinbil för samma pris som du köper en elbil för, vilket är en rimlig jämförelse. så hade staten fått in 140 000 och inte betalat ut ett öre i subvention. Men tack vare att du väljer en elbil så får staten då bara in 80 000. Dessutom går en stor del av elbilarna på export och då blir det en ren minusaffär för staten.
Staten = du och jag. Vi skattebetalare.
.
Tycker absolut man borde införa vissa begränsningar på vilka bilar man betalar ut "bonuspengarna" till.
Sen vilka kriterier som ska gälla måste man väl fundera på men priset på bilen är väl en sak men framförallt borde man kanske prioritera energieffektiva bilar med lågt luftmotstånd (dvs inte suvar). Då minskar förhoppningsvis suget efter att köpa onödigt stora bilar och då minskar man inte bara elförbrukningen men det går ju även åt mindre råvaror för att tillverka bilen vilket ju också är en miljövinst.
Karsynt,
Ingen, absolut ingen, räknar och jämför mellan en bensin och elbil i samma prisklass.
Personligen så är det heller ingen idé att räkna på någon bil jag inte ens har råd med.
Men det är en stort framsteg att du förstår att staten får in pengar på ett bilköp trots subvention.
Så det behöver du inte oroa dig för mer.
Visst är det bra :-)
@långpendlaren
Man borde prioritera lätta bilar med små batterier. Alternativt skippa bonusen helt och hållet och försöka inrikta sig på sådant som faktiskt gör skillnad för den globala miljön. Det är våra pengar det handlar om och jag vet inte hur du tänker, men jag vill nog veta att mina pengar gör så mycket de kan för miljön. Att subventionerna elbilar är verkligen inte det mest miljömässiga alternativ som står till buds.
.
.
.
@ELvis
Du kan ju inte för det första jämföra två bilar i helt olika prisklasser. Det blir ju ingen jämförelse alls, när du jämför momsförluster. Ty moms är avhängigt av varans pris. Vidare:
Det stora flertalet av de elbilar som försvinner till Norge är leasingbilar. Det är alltså företag som köper och därmed får svenska staten inga momspengar. Det enda som händer är att svenska staten (det vill säga vi skattebetalare) förlorar massvis av pengar i form av miljöbonus.
Bilen leasas ut för 2999 kronor per månad i ett år. Sammanlagt betalar han som kör bilen 35,988 kronor leasingavgift under det året. På den summan ska det betalas moms, alltså blir det 28,790 kronor kvar.
Sex månader efter köpet trillar elbilsbonuset på 60,000 kronor in från svenska staten. Bonuset är skattefri, man behöver inte betala moms på det.
Efter ett år har leasingbolaget alltså fått tillbaka 75,980 kronor moms, 28,790 kronor leasingavgift och 60,000 kronor elbilsbonus på bilen, sammanlagt 164,770 kronor! Bilens pris har därmed efter ett år reducerats från 379,900 till 215,130 kronor.
När bilen exporteras är exporten momsfri i och med att Norge är utanför EU. Meningen är att det är det mottagande landet som ska momsskatta varan – men elbilar är ju momsfria i Norge.
Alla är med andra ord förlorare. Förutom företagen som utför operationen ovan och så förstås norrmännen som är glada för de kan köpa billiga, nästan nya elbilar med en fin rabatt svenska staten (alltså det svenska folket, det vill säga du och jag) bjudit på.
Sedan kan man fråga vad för nytta alla dessa miljarder av våra pengar gör, vad gäller klimatet. Enligt Skattebetalarna så hade pengarna minskat utsläppen 25 gånger mer om de använts för köp av utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem ETS.
Ja, allting är relativt. Men mängden skattepengar (våra pengar) är begränsad så nog bör man ha en debatt om hur de skall användas och hur de används mest effektivt. Ett annat alternativt sätt är att använda dem till att faktiskt sänka våra skatter. Något att fundera över.
.
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.