Volvos besked: Försäljningen har nästan halverats

Ja Vargen. Här är vi överens och det gäller oavsett man väljer ett ingenjörsmässigt eller ekonomisk perspektiv (Det finns gott om ekpnomikurser också vid naturvetenskapliga fakulteter) Men frågan är i grunden multidisciplinär.

Globala utsläpp kan inte åtgärdas lokalt. De måste till en global enhetlig och långsiktigt hållbar lösning på det. I annat fall är det meningslöst.

MVH AL

Det är bara att gilla läget!

AL #18: Nu är det inte bara SSAB för Sveriges del som ingår i EU:s utsläppshandel, utan även en hel del andra företag. Värt att tillägga är att koldioxidutsläppen sänkts en del tack vare höjningen från 50 kr till 257 kr/ ton, (vad gäller EU:s utsläppshandel).

AL: "Globala utsläpp kan inte åtgärdas lokalt. De måste till en global enhetlig och långsiktigt hållbar lösning på det."

Ja, helt korrekt, men det finns inget som hindrar att utsläppen ändå sänks mer lokalt för det kan bl a innebära billigare energi, lokalt resursutnyttjande och tryggare energiförsörjning. Som tur är görs detta en hel del redan idag.

Ska vi vänta tills precis alla länder är exakt samstämmiga och inget görs innan dess är det som upplagt för en mörk framtid.

En mörk framtid som John2008 skriver står vi inför när vi i Sverige skattat sönder företag som just SSAB.

Ett företag som ligger i topp i Sverige när det kommer till koldioxidutsläppen javisst, men globalt sett har lägst utsläpp jämfört med sina konkurrenter sett till produktionsvolym.

SSAB är, om ni inte visste det, ett mycket mycket litet stålföretag jämfört med konkurrenterna.

Faran i att hela tiden använda argument som att "Sverige ska bli en förebild för andra länder" är att slå sig för bröstet när ingen lyssnar, samtidigt som inhemska företag dukar under pga hela tiden höjda skatter och utsläppsavgifter i självgodhetens namn.

Resultatet av sådant resonemang är att produkten i förlängningen inte längre tillverkas i Sverige med förhållandevis låga utsläpp utan görs i t.ex. Kina med fyrdubbla utsläpp.

Vem vinner på det, förutom kineserna?

Prestigelös, är SSAB sönderskattat? På sin egen sida på nätet skriver man själva följande: "SSAB har en strategisk plan för att revolutionera järn- och stålframställningen och bli det första stålföretag i världen som marknadsför järnmalmsbaserat fossilfritt stål 2026."

Det smarta med detta är just att man i stort sett, jämfört med nu, slipper just koldioxidskatten.

Lustigt att personer som inte har någon som helst koppling till företaget (vad jag vet), oroar sig väldigt mycket mer för deras framtid, än vad de själva verkar göra.

Vargen #20: "...3 miljarder människor (minst) kommer inom 25 år att vara klimatflyktingar..."

Det kan hända att det är så, men ska man tro "expertisen" här och Nobelpristagare, är det på tok för dyrt att förhindra klimatförändringar genom sänkta utsläpp. Att det då kan bli rejäla flyktingströmmar är alltså något det redan idag kallt räknas med och något vi får ta på köpet, för att inte ekonomin ska bli lidande. Detta låter cyniskt, men det är så det resoneras bland "kunniga" bakom kulisserna.

John2008

Svenska företag är högt skattade.

Det du sen talar om är Hybrit, ett samarbete mellan SSAB, LKAB (statligt), och Vattenfall (statligt), med ekonomiskt stöd från energimyndigheten, också statligt.

Målet är att ersätta kol med fossilfri el och vätgas och därmed minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med 10% fram till 2035.

Ett experiment således, men ett intressant sådant.

Men inget projekt som företaget kunnat göra på egen hand utan statligt stöd, sådana medel finns inte hos enskilda svenska företag.

Nu ökade den svenska delen av SSAB sina koldioxidutsläpp år 2019, med 600 000 ton närmare bestämt. Man minskade alltså inte på utsläppen räknat i absoluta tal. Och anledningen är att man producerar mer i Sverige (istället för att bokföra utsläppen i Finland). Med högre kvantiteter ökar utsläppen.

Så skall ni får ner utsläppen så måste ni lägga ner tillverkningen på global nivå (och som påpekats har SSAB betydligt högre effektivitet än sina konkurrenter, enligt SSAB själv ligger man 11% lägre än EU-snittet och 20-30% lägre än motsvarigheterna i Kina och Indien).

Med lokal fanatism riskerar vi alltså att våra svenska företag inte kan tillgodose marknadens efterfråga. Istället kommer en annan aktör fylla svara på det behovet. Nettoeffekten blir därigenom negativ, d.v.s de totala utsläppen ökar. SSAB själva menar att om man skulle upphöra med sin verksamhet i Sverige (Mp:s och Johns våta dröm) så skulle ökningen av koldioxidutsläppen uppgår till mellan 600 000 och 750 000 ton kopplat till att produktionen ökar på annat håll i världen. Jag vet inte om det är vad Vargen och John eftersträvar.

Globala utmaningar måste som sagt mötas med globala lösningar. Svensk fanatism löser inga problem någonstans.

MVH AL

AL: "Man minskade alltså inte på utsläppen räknat i absoluta tal. Och anledningen är att man producerar mer i Sverige."

Nu var det totalt sett som koldioxidutsläppen från samtliga utsläppare gått ned tack vare den aktuella skattehöjningen på EU:s utsläppsrätter. Detta har jag tidigare skrivit om, men det tycks redan blivit glömt.

AL läser helt uppenbart selektivt när han missar att jag skriver att SSAB som första stålföretag i världen kommer marknadsföra järnmalmsbaserat fossilfritt stål 2026. Dessutom har man som företag ambitionen att bli helt fossilfritt till år 2045.

Intressant, men inte överraskande så börjas det igen att viftas med "Fanatiker-flaggan", så fort det nämns om utsläppsminskningar av växthusgaser för det handlar uteslutande om vanföreställningen att det försämrar ekonomin och alltså även välfärden. Några positiva aspekter finns inte på kartan. Apropå fanatism.

John: Att flytta utsläppen från Finland till Sverige har ingen som helst effekt, lika lite som att det spelar roll om EU minskar på sina utsläpp samtidigt som Indien och Kina ökar på sina i motsvarande grad istället. Det var vad mitt inlägg handlade om och det är där grundproblemet ligger. För även om nu John blundar för det i sin politiska tolkning så är det alltså den aggregerade nivån och koncentrationen av växthusgaser (det finns mer än koldioxid) som är av betydelse i IPCC:s modeller. Inte vad vi pysslar med i Sverige eller ens EU. Denna problematik är välkänd, inte bara hos industrin själv utan också på departementsnivå och i forskningen. Att vissa extremiströrelser sedan inte tycker om det i sin politiska tolkning är en helt annan sak.

Vad gäller sänkningen som John skriver om är jag en sådan där person som inte tror på snabba effekter. Men det är inte orimligt att en del av den kortsiktiga lokala minskningen kan härledas till kostnadsökningen. Om den blir varaktig låter jag vara osagt (förutsatt att det är en signifikant förändring vilket John inte har kollat eftersom någon sådana analys inte gjorts, men vad spelar det för roll när man har ett resultat som för en dogmatiker kan tolkas som en minskning - just apropå "vanföreställningar" (#29)).

Angående den ekonomiska frågan är John välkommen att visa för mig hur en kostnadsökning kan ge högre ekonomisk tillväxt - ja om det nu inte är frågan om produktivitetsökningar då (de ger ju som vi redan har gått igenom en rekyleffekt). Jag har tidigare ställt den frågan, men utan att få några svar. Problemet med hela det resonemanget är nämligen att kostnaden för att släppa ut koldioxid är politiskt uppfunnen. Den har fortfarande ingen bärighet i de ekonomiska ramverken. Nu är det förvisso inte lika illa bevänt med EU:s handel med utsläppsrätter - som det traditionella svenska kalkylvärdet. Men även EU tillämpar ett högre värde än vad det i nuläget finns forskningsmässig grund för.

Men sådana teknikaliteter spelar ju mindre roll för en politiker. För oss som försöker hitta effekter och räkna på saken är det däremot betydligt svårare, i alla fall så länge man skall använda en intellektuellt hederlig metod och försöka undvika att ägna sig åt självbedrägeri.

Vad som sedan är "positivt" och inte är en renodlad värdering som jag inte lägger någon större kraft på. Det är snarare Johns bord.

MVH AL