Nästa artikel
Volvo vill införa bonus för HVO-dieselbilar
Nyheter

Volvo vill införa bonus för HVO-dieselbilar

Publicerad 6 april 2020
"Bilflottan kan inte bli fullt elektrifierad över en natt."

Det så kallade bonus/malus-systemet fick svidande kritik när Riksrevisionen släppte sin rapport tidigare i år.

Systemet går ut på att köpare av elbilar och laddhybrider får en bonus på upp till 60 000 kronor medan köpare av de flesta andra bilar utan el- eller hybriddrift istället får betala en straffskatt under tre års tid.

Kritiken gick bland annat ut på att systemet kostar för mycket jämfört med andra åtgärder på transportområdet. Men rapporten fick i sin tur hård kritik från andra håll som hävdar att bonus/malus mycket effektivt ställt om till en mer elektrifierad bilflotta.

Volvo är generellt sett positiva till bonus/malus men företagets presschef Karin Wik säger i en intervju med Svenska Dagbladet att reglerna inte får ändras för ofta.

– Eftersom gränserna för att få bonus just ändrats borde de nu få ligga kvar åtminstone under 2021 och 2022. Alltför täta ändringar gör det svårt för konsumenterna att veta vad som gäller och hur man ska tänka kring sitt bilköp, säger hon.

Volvo står just nu för fyra av de tio populäraste nya laddhybriderna i Sverige, enligt statistik från Bil Sweden, men den eldrivna versionen av Volvo XC40 ska börja levereras först senare i år.

– Med tanke på att bilflottan inte kan bli fullt elektrifierad över en natt borde man också kunna ge skattefördelar till nya dieselbilar som är godkända för att köras på det fossilfria drivmedlet HVO100, säger Karin Wik till tidningen.

Ämnen i artikeln

Kommentarer

+ Visa äldre kommentarer (7)
#12g • Uppdaterat: 2020-04-16 10:30
A.L

Nej då John. Jag har redan publicerat listan på de länder som har koldioxidbeskattning, detta vid flertalet tillfällen. Att du inte vill kännas vid den är inte samma sak som att den inte finns. Samma lista (som bygger på Världbankens sammanställning) visade också på de enorma skillnader som det finns i prissättning av koldioxid. Bland länderna kan nämnas att de största ekonomierna inte har någon koldioxidskatt alls. Det som kan finnas är lokala småsummor (I paritet en bråkdel av vad vi har i Sverige som toppar listan). Jag får väl lägga in den igen även om det uppenbarligen är lönlöst då John läser selektivt.

Ja det finns grön omställning och metoder för densamma också inom naturvetenskapliga- och samhällsvetenskaperna. Och därför finns det en teoribildning inom området som testats och skall utsättas för prövningar i linje med grundläggande vetenskaplig metodik. Kritik som alltså inte kan jämställas med att kritikern är s.k klimatförnekare, fossilförespråkare eller vilket epitet John väljer bland i sin politiska verktygslåda. Hållbar utveckling är en del av miljövetenskapen. Jag kan villigt erkänna att det ligger i utkanten av mitt eget kompetensområde - även om miljövetarna förstås använder empiri och matematik när de göra sina studier även dem. Men ämnet är tvärvetenskapligt så en hel del av tillämpningarna återfinns också inom områden som jag har koll på (exempelvis förbränningslära eller miljöekononi).

Nej du förstår inte att Nordhaus resultat visar att tvågradersmålet blir för dyrt. Lika lite förstår du vikten av teknologins betydelse för ökad ekonomisk aktivitet (genom produktivitetsförbättringar) (se Solow-modellen), teorierna kring negativa externa effekter, grundläggande vetenskapsteori, matematik, empirisk analys, vad energi är eller skillnaden mellan en akademisk avhandling och en politiskt beställd utredning. Det är vad jag hittills fått ut från dig. Och när du inte förstår gör du som alla andra som heller inget förstår, d.v.s googlar och övergår till ideologin.

Jag är mer än öppen för att du försöker dig på en tolkning, oavsett underlag. Men tolkningen behöver vara din egen. Vad andra tycker (utvalda bloggare eller skara av mer eller mindre tyckande politiker) kan jag läsa om själv. Får jag en tolkning sågar jag den inte utan bemöter den i sak. Finns där då brister kommer jag påpeka det. Att påpeka rena sak- och faktafel är ingen sågning. Det måste John kunna ta till sig.

Vad gäller lösningar på världens energiproblem sitter jag tyvärr inte inne på något sådant. Jag hade gärna gjort det, men tyvärr är så inte fallet. Det finns ingen allmängiltig metod som snabbt kan omsättas i praktisk handling. Så tyvärr återkommer vi till ursprungsfrågan. Hur skall världens accelererande energibehov kunna tillgodoses på ett hållbart sätt utan allt för stora inskränkningar i levnadsstandard? Det motsattsförhållandet kan ingen svara på och det är vad Nordhaus också tar upp i sina modeller.

Jag har inget svar på den frågan. Det här jag nog aldrig ens (tvärtemot vissa andra) insinuerat att jag haft heller. Frågan är och förblir politisk och framförallt intressestyrd.

Kul initiativ du länkade till. Men tveksamt som metod betraktat.

MVH AL

#12h • Uppdaterat: 2024-05-13 23:49
Gäst (ej verifierad)

"Nej du förstår inte att Nordhaus resultat visar att tvågradersmålet blir för dyrt." Jo, men idealet enligt honom är att hitta punkten där nyttan uppväger kostnaderna, och det kommer innebära en uppvärmning på mellan 3-3,5 grader (vilket det tyvärr ändå verkar kunna bli). Och då är världen och mänskligheten sedan länge ute på okänd mark och spelar ett mycket högt spel.

Se https://www.wwf.se/klimat/konsekvenser/

#12i • Uppdaterat: 2020-04-18 01:19
A.L

John: Det var ju utmärkt att du äntligen kunnat ta till dig det. Då återkommer min fråga: Vem eller vilka skall få det sämre i det framtida Sverige och på vilka grunder? Jag har ställt den frågan tidigare, det är jag fullt medveten om, men tyvärr utan vettiga svar.

Angående konsekvenserna bygger de - för att låna en viss herres mycket välkända retorik - på osäkra modeller med mycket grova antaganden. Inom vetenskapen kallas det för att extrapolera data. Att extrapolera är förenat med mycket stora osäkerheter.

Men å andra sidan - och här har du en (god) poäng - om det finns en liten risk för att extrapolationen stämmer, så är konsekvenserna inte roliga för någon och då behöver det till en politisk gemensam handling som möjliggör att modeller som (exempelvis) Nordhaus utvecklat också kan omsättas i praktisk handling. Hur den politiska samsynen skall realiseras kan jag dock inte svara på.

Angående Nordhaus modell så kommer han fram till sina 3-3,5 grader till följd av att han använder en annan kalkylränta än exempelvis Stern. Med en högre ränta tar det längre tid innan kostnader kan balanseras ut mot de förväntade nyttorna. En sund kritik - eller i alla fall ifrågasättande - av Nordhaus modell kan då vara huruvida valet av diskonteringsräntesats är ändamålsenlig eller inte. Har John någon uppfattning om den saken?

Men bra att du nu äntligen orkat dig på att öppna underlaget. Såg du då genomgången av Solow-modellen?

MVH AL

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.