Europeiska miljöbyrån har publicerat sina preliminära data över koldioxidutsläppen för nya bilar och skåpbilar i EU samt Island. Resultaten visar att utsläppen från nya bilar har ökat för andra året i rad, skriver TT.
En av anledningarna är att en större andel nya bilar går på bensin istället för diesel, särskilt bland stadsjeepar som stod för cirka en tredjedel av de sålda personbilarna 2018. Samtidigt har elbilar och elhybrider inte lyckats ta någon större marknadsandel. Endast två procent av personbilarna i EU och Island är i nuläget av typen elbil eller elhybrid.
År 2018 släppte en genomsnittlig personbil ut 120.4 gram koldioxid per kilometer vilket är 2 gram mer än 2017. EU:s mål är att utsläppen för en genomsnittlig personbil ska ligga på 95 gram per kilometer till år 2021.
Diskutera: Tror du att EU kommer nå sitt mål till 2021?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
dv. Ja det är faktiskt inte heller riktigt korrekt, det jag "listar som externa kostnader ovan i allt väsentligt är (inte) desamma för dessa personbilstyper" (#70). Sammansättningen av utsläpp skiljer sig åt och skall man vara petig föreligger det också variationer ifråga om olyckor, vägslitage och framkomlighet - kopplat till att större fordon (som företrädesvis drivs med diesel) är större (dock är denna omständighet svårare att estimera så det kan vi nog lämna därhän för närvarande).
Men för att kunna utreda det här måste vi nog enas om vad det är vi skall diskutera först. Avser din kritik koldioxiden och beskattningen av densamma (som benämns som kr/kg) eller avser din kritik energiskatterna? De bygger nämligen på olika antaganden, och beräknas och fastställs på lite varierande sätt.
Jodå, det finns ett i det närmaste oändligt angal olika utfall och händelser i trafiken. Kombinatorikens orubbliga lagar gäller.
MVH AL
dv
Lycka till...
Nu var det ju personbilar vi diskuterar, inte tunga fordon. Så, jo de är i allt väsentligt desamma. _Konsekvenserna_ av den bristande avgasreningen på dieselbilar är kopplade till i vilken miljö de brukas. Det är precis som du säger en relevant aspekt att ta hänsyn till vid beskattning, men den ska hanteras genom kostnader förknippade med vilka områden man kör i snarare än rakt över på bränslet. Det skulle bli ett väldigt trubbigt verktyg.
Min kritik avser att beskattningen av diesel relativt bensin är ostrukturerad och otidsenlig. Det finns inga rationella skäl (förutom möjligtvis av typen förtäckt industribidrag) till varför en ägare till en V90 D4 ska betala en lägre skatt på bränslet än en ägare till en V90 T4. Om en D4 skulle vara signifikant effektivare kommer det ändå märkas i en signifikant skillnad i milkostnaden. Skulle den inte vara det så är det ju helt sunt att försäljningen dör ut.
När man ska lösa problem gäller det att försöka förstå vad det faktiska problemet är. Problematiken vi diskuterar här är knappast av det kombinatoriska slaget...
Ja det behövs ju direkt inte någon högre intellektuell förmåga att förstå varför utsläppen ökar. Större, tyngre, ökad frontarea samma gamla "spisar" med låg verkningsgrad = mer utsläpp. Att EU dessutom skärpt upp kraven med WLTP så blir det ytterligare lök på laxen. Hemska tanke om tvärsnittet på Sveriges personbilsflotta skulle vara norm för resten av EU och övriga världen med undantag för vissa arabstater och USA. Åka till fjällstugan kräver ingen SUV, gick bra med 740-940 som var svenskarnas gunstlingar när det begav sig.
dv. Konsekvenserna av bristande avgasrening existerar hos båda bränsleslagen. Bensin är knappast någon direkt hälsokur det heller. Hur detta sedan slår i populationen är - åter - multidisciplinärt. Att skapa en modell som adresserar samtliga händelser i trafikmiljön är inte möjligt. Det går inte ens att få till hos tekniska system. Det blir - precis som du är inne på och som under i alla fall två decennier varit en återkommande invändning mot att internalisera externaliteterna via bränslet - för trubbigt. Kombinerar man samtliga av de element som finns i trafikmiljön går antalet händelser - som både kommer att vara korrelerade som icke- korrelerade (samt med mycket svåridentifierbara indirekta samband däremellan) - i det närmaste mot oändligheten (därav termen kombinatorik). Skälet till att det blir så är att vi har med människor (och djur, växter etc) att göra, och människor är inga robotar. Därför har vi idag fått en modell där stora delar av trafikarbetet är överbeskattat - samtidigt som en del annat än underinternaliserat (med köer som främsta konsekvens). Att lösa det görs inte med bränsleskatterna. Tvärtom bör de plockas bort helt och ersättas med ett rörligt system (med inspiration från Singapore). Först då kommer man kunna ta höjd för variationer i mänskligt handlande, meteorologiska påverkandefaktorer, ny teknologi etc. Idag är detta inte möjligt - och du är själv som nämnts inne på varför.
Idag tillämpas dock marginalkostnadsprincipen. Det innebär att den enskilda trafikanten skall betala för de kostnader som han också orsakar andra. Inköp av bil, däck, reparationer etc är fungerande marknader - och står också för huvuddelen av det som svenskarna lägger på sina transporter varje år (c:a 250 miljarder). En del är också skatt, och där är syftet att täcka upp de externaliteter som resorna också förorsakar andra. Och då kan jag inte se att dagens system är felaktigt (om vi bortser från alla dess brister som nämnts ovan), än mindre ser jag varför det är frågan om subventioner - eller dolda sådana som dv korrigerade det till senare. En V90 D4 betalar sin skattesats baserat på värdet av de negativa externa effekterna som den ger upphov till givet en extra körd kilometer, och T4:an gör samma sak. Att det skiljer sig åt - och hur mycket det varierar - beror på att de estimerade kostnaderna också skiljer sig åt. Det är inte en subvention att ha en lägre produktionskostnad.
Men jag tycker ändå att diskussionen och dina synpunkter är tänkvärda, även om jag inte är av uppfattningen att ett ytterligare fokus skall läggas mot koldioxiden. Den är och förblir en sekundär problematik från vägtrafiken - och eventuella åtgärdseffekter är idag inte möjliga att påvisa och prissätta på ett vettigt sätt. Därför bör också koldioxidfaktorn lyftas ut ur bränsleskatterna. Vid en sådan situation kommer också de båda alternativen att närma sig varandra med avsikt på prisnivå - för den som tycker det är viktigt.
MVH AL
Guran #69, varför köper folk som uppenbarligen har råd med en stor SUV inte elbilar istället? Det är frågan du skall ställa, jag lovar dig att mina utsläpp garanterat är mindre än genomsnittet. Jag gillar inte att resa, inte att flyga. Jag behåller mina prylar länge, och vårdar dem osv. Jag brukar tänka steget längre. Jag är intresserad av natur och miljön.
Vargen ja det kan man fråga sig.
Ser jag i Norge där jag befinner mig under veckorna så köper dom som har råd, även dom som kanske inte har det, elektriska SUV:ar eller laddhybrider så som Tesla X, Jaguar I-Pace, Audi E-tron, Volvo XC90 T8, BMW X5 eDrive.
Sällan man ser en ny stor SUV med diesel eller som i Sverige med Bensin motorer.
Men det är ju resultatet av ett medvetet val från de styrande i landet och det ger ett tydligt resultat.
Vårt Bonus/Malus system är ju bara en liten fis i rymden jämfört med de drivkrafter som ligger bakom elbilsboomen i Norge.
Och tänk där klarar till och med folk som bor i lägenhet mitt i Oslo av att köra elbil....
Och ännu värre, det är oljepengar som finansierar hela elbilsboomen!
Vad gäller Vargen och hans förstaklassresor på flyget är det ett typexempel på när det tydligen är ok att resa komfortabelt, trots att det innebär väsentligt högre utsläpp än att sitta därbak och trängas i i turistklass. Ett av många hycklande spektakel som vissa inte vill kännas vid.
Varför det är ok att flyga komfortabelt och därmed orsaka högre utsläpp samtidigt som man förfärar sig över att folk vill åka i bekväma bilar vägrar Vargen att bemöta. Det där med att leva som man lär gäller tydligen bara så länge man själv inte behöver offra något;-)
Dubbelmoral är ett annat ord som är alldeles förträffligt i sammanhanget.
MVH AL
Det är för att man mäter deklarerad förbrukning och koldioxidutsläpp, inte riktiga förbrukningen. Nu när tillverkarna "ljuger mindre" så ser det ut som att bränsleförbrukningen går upp. Studien baserar sig på koldioxiddeklarationer på sålda bilar, inte faktisk förbrukning per capita eller per körd mil även om det finns en viss korrelation.
Sånthär trams är så oerhört irrelevant.
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.