Europeiska miljöbyrån har publicerat sina preliminära data över koldioxidutsläppen för nya bilar och skåpbilar i EU samt Island. Resultaten visar att utsläppen från nya bilar har ökat för andra året i rad, skriver TT.
En av anledningarna är att en större andel nya bilar går på bensin istället för diesel, särskilt bland stadsjeepar som stod för cirka en tredjedel av de sålda personbilarna 2018. Samtidigt har elbilar och elhybrider inte lyckats ta någon större marknadsandel. Endast två procent av personbilarna i EU och Island är i nuläget av typen elbil eller elhybrid.
År 2018 släppte en genomsnittlig personbil ut 120.4 gram koldioxid per kilometer vilket är 2 gram mer än 2017. EU:s mål är att utsläppen för en genomsnittlig personbil ska ligga på 95 gram per kilometer till år 2021.
Diskutera: Tror du att EU kommer nå sitt mål till 2021?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Självklar att utsläppen ökar!
När vi har okunniga politiker som miljöpartiet m,m.
Som fick folk att sluta köra Diesel bilar som släpper ut
mycket liten del Co. Som har låg naturförstörelse!
Som numera åker bensin bilar istället.
Och så har vi trafikregler som gör att det blir mer utsläpp.
Så har politiker bestämt från år 2020 skall fordonsskatten chockhöjas
återigen med micro kort varsel.
Och då tror politikerna att folk strömmar till att köpa elbilar som få har råd till
eller inte har möjligheten att ladda dessa fordon.
När elförsörjningen inte på långa vägar är utbyggt,de fattas miljoner uttag
Har politikerna haft lite vett så har elförsörjningen byggts ut förs innan chock
höjningen av fordonsskatten
dv: Så det är alltså den dolda subventionen du är ute efter. Och i så fall hamnar vi i det som jag påtalade tidigare (se #48 och #52), d.v.s skillnaden mellan de externa kostnaderna och vad den enskilda trafikanten betalar in i punktskatt. För att närmare förstå vad det handlar om kan man studera den nationalekonomiska mikroteorin, under benämningen marknadsmisslyckande. Teorierna härstammar faktiskt från 1920-talet - långt innan Naturvårdsverkets partsinlagor ens existerade;-). https://www.ekonomifakta.se/Ordlista/Marknadsmisslyckande/
Och då behöver jag inte läsa Naturvårdverkets underlag, som f.ö finns i flera olika utföranden och bör kompletteras med annan litteratur för att anses som fullgod. Ett förslag är att man istället går direkt till regeringens ansvariga utredningsinstans, VTI, som i sin samkost 2 konstaterar "att persontrafiken är överbeskattad" (...) därför "att energiskatten på drivmedel är högre än den samlade kostnaden för slitage, olyckor buller och luftföroreningar". (s 98 ff) https://www.vti.se/sv/Publikationer/Publikation/samkost-2_1051165
Över (eller under)beskattningen skiljer sig dock åt beroende på vilken miljö fordonet framförs i, samt val av bränsle och vilka övriga antaganden som man lägger in i beräkningen. Det omvända gäller för den tunga trafiken, vilket har varit fallet allt sedan man började tillämpa marginalkostnadsprissättning i slutet av 80-talet.
Så den som subventionerar är den privata trafiken - priset ligger nämligen över samhällskostnaden. Konjunkturinstitutet beräknar i rapporten "Konsekvensanalys – internalisering av trafikens samhällsekonomiska kostnader" (2018) att man betalar mer än en miljard för mycket varje år kontra den faktiska produktionskostnaden (s 10.) Andra som också är med och subventionerar detta är den transportintensiva industrin där förlusterna i form av arbetstillfällen med mera uppgår till i alla fall två miljarder på årsbasis. Åter enligt Konjunkturinstitutet. Den senare siffran bör dock ses i ljuset av att den tunga trafiken inte betalar sina samhällsekonomiska marginalkostnader. BNP-påverkan (till följd av fullständig internalisering) skattas till c:a 3 miljarder. https://www.konj.se/download/18.55ab64d1166c4dfd44e60fc/1540912536719/Konsekvensanalys%20–%20internalisering%20av%20trafikens%20samhällsekonomiska%20kostnader.pdf
Så den där påstådda subventionen är ingen subvention, såvida dv inte menar att bilisterna subventionerar statens allmänna drift - och detta dessutom till stora delar på godtyckliga och rent normativa grunder (koldioxidbeskttningen). För om det var så dv menade är vi helt överens.
Varför svenska privatbilister skall subventionera amerikanskt bilåkande, ryska stridsövningar eller kinesisk industriproduktion är det ingen som har förklarat. Men kanske dv, Naturvårdsverket eller någon annan kan utveckla på vilka grunder en sådan transformation är rationell?
MVH AL
Politikerna biter sig själva i svansen, de höjer skatterna hela tiden och små småningom blir det för dyrt att ha bil och vi får göra som i Indien, köra lätta motorcyklar istället och får regeringen in mindre skatter på bilismen och får höja skatterna rejält igen o. s. v.
Ted och vargen. Hur många barn har ni? Husdjur? Villa och sommarstuga? Båt?
Bilismen är inte mer än en marginell, om ens det, orsak till klimatförändringar.
Nu är det ju så att det jag beskriver är en subvention, per definition.
Att strukturerat taxera ett bränsle utifrån dess energiinnehåll och koldioxidutsläpp per liter genom att åtminstone ta hänsyn till uppenbara lägre ordningens effekter är inte jätteklurigt, du gör återigen resonemanget (medvetet?) överkomplicerat. Att man vill ta hänsyn till andra aspekter som du beskriver är fullt rimligt, men då ska man också kalla det för något annat än just energiskatt och koldioxidskatt, allt annat är ostrukturerat. Det finns ingen som helst rationell anledning som inte har motivet "förtäckt industristöd" till bilindustrin till att en dieselpersonbil ska drivas med ett bränsle där energi- och koldioxidskatt inte återspeglar verkligheten, relativt en bensinpersonbil. Snarare tvärtom. Om den första nu är så effektiv som en del påstår, då kommer den ju ändå gå jättebilligt även om den spelar på samma villkor som en bensinare. Att lyfta dessa frågor är jätteviktigt eftersom EU är i behov av att sänka dieselförbrukningen, och komma i en bättre balans mellan bensin och diesel. Så som det är gjort nu är det en soppa, och man kan inte utesluta att det åtminstone delvis blivit så av ren och skär inkompetens, och delvis protektionism för Europeisk bilindustri.
Magpie, bilar och transporter står för en väldigt stor del av utsläppen. Jag äger varken sommarstuga, båt eller har många barn. Jag försöker minska mina utsläpp till ett minimum. Elbil står på min önskelista när priserna går ned. Solceller tänkte jag kanske montera, men avvaktar just nu. Hela mitt bostadsområde har fyllts på med SUV och fyrhjulsdrivna bilar...inte har utsläppen minskat, tyvärr tvärtom.
dv. Jag tror du har missuppfattat varför vi har skatter på bränslet. Uppdelningen av desamma handlar också om helt olika saker och blir snabbt just ganska komplext eftersom en marknad innehåller en sådan oändligt stor andel kombinationer av händelser som i princip är omöjliga att täcka med en (eller två som vi har i Sverige) separat(a) och enhetlig(a) skattesats(er). Därför förekommer det resor som både är över- som underskattade och därför är koldioxidskatten per definition helt felriktad.
Så att diesel som bensin är överbeskattade handlar strikt inte om energiinnehåll eller ens variationen inom densamma, utan om storleken på de externa kostnaderna per extra körd kilometer (marginalkostnader). Dessa uppstår inte enbart till följd av förbränningsprocessen, utan handlar om allt från olyckor, vägslitage, trängsel i vägnätet eller intrång i när- och kulturmiljöer till lokala miljöutsläpp kopplade till trafiksammansättning (där också slitagepartiklar från däck, bromsar och buller ingår). Koldioxiden ligger sedan utanpå detta.
Inom trafikområdet förekommer det kostnader som ligger utanför den traditionella och interna kalkylen (därav termen dolda kostnader och subventioner). För att korrigera detta går staten in och lägger en styckskatt på bränslet. En skatt som skall motsvara de externa kostnaderna för att vara ändamålsriktig. När skatten ligger i paritet med de externa kostnaderna korrigeras marknaden till sin jämvikt och de dödviktsförluster som kännetecknar för låga priser elimineras. Idag har vi som jag redan visat en skattesats som ligger över denna punkt, och det i både fallet diesel som bensin. Och det är inte främst de lokala utsläppen som medfört att det har blivit så, utan snarare att olyckskostnaderna sjunkit rejält på senare år.
Att Sverige bedriver en sanslöst ineffektivt transportpolitik är vi helt överens om. Men jag är ganska säker på att vår uppfattning skiljer sig åt ifråga om vad som man kan betrakta som rationellt. Det finns nämligen ingen som helst saklig grund för koldioxidbeskattning ö.h.t - en uppfattning som f.ö delas med flertalet utredningar inom området. Koldioxiden är en faktor som lagts på bränslet av rent dogmatiska skäl. Den har ingen bärighet i ekonomiska nyckeltal och ännu mindre i de naturvetenskapliga lagarna. Den är och förblir en skenmanöver från politikerna för att just subventionera andra delar av den offentliga ekonmin.
Angående definitionen av subvention skriver sedan SAOL följande: "ekonomiskt bidrag l. understöd; i sht om statsunderstöd givet till person l. persongrupp l. företag l. ekonomisk bransch". Jag har fortfarande inte kunnat hitta något sådant riktigt stöd till dieselbilarna - och i fråga om de externa kostnaderna är den saken ju redan utredd i länkarna ovan.
MVH AL
Vargen #67
Du kanske skall köpa elbil och kanske installera solceller. Varför tvekar du? Du är snabb att påpeka om någon har köpt en SUV och att jorden skall gå under till följd av det, men tänker bara på egna investeringar, trotts din övertygelse om att något måste göras.
En fundering bara.....
Du verkar ha missuppfattat vad jag försöker säga; det du i huvudsak talar om är den _absoluta_ nivån på beskattning på diesel _och_bensin. Där är din argumentation korrekt. Min poäng är att det som du listar som externa kostnader ovan i allt väsentligt är desamma för dessa personbilstyper, d.v.s. ur dessa hänseenden kan man betrakta dem som jämförbara. Det finns ingen "oändlig mängd kombinationer" som motiverar en skillnad här. Det kvarstår då att konstatera att en kWh är just en kWh och ett kg koldioxid är just ett kg koldioxid, ja då landar man just i det som jag nu har sagt ett antal gånger; man bör utjämna skatten mellan dessa bränsletyper genom att ta hänsyn till faktiskt energiinnehåll i bränslet och faktiskt CO_2-utsläpp vid förbränning av bränslet. Skillnaden i beskattning finns av historiska skäl, men den är idag fullständigt obsolet och leder bara till högre utsläpp. Sedan om det ska ske genom att man sänker skatten på bensin, höjer den på diesel eller går halva vägen var det har jag egentligen inga synpunkter på. När man sätter den resulterande absoluta nivån, då är de faktorer du beskriver relevanta.
Ett ex, Diesel i Österrike kostar strax under 12 kr litern.
Fordonsskatten är strax under 1000 kronor oavsett vilken bil du har.
Ex; Fiat 600 eller Lamborghini samma fordonsskatt.
Trots detta så är växtligheten bättre där en här
Men här i Sverige så blir allt svart av bensin och diesel fordon
så det måste bestraffas med ockerskatter!
Då har vi räddat världen enligt våra politiker.
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.