Renault fyller luckan med Clio GT

Vännen Al

* Presentation och inledning:
Jag anser att du på ett oseriöst sätt blandar ihop äpplen och päron. SBP mäter varken kvalitet eller driftsäkerhet. Ett äpple ska kallas för ett äpple och ett päron är ett päron. Då jag har förstått att du bryr dig om vetenskap ber jag dig också använda rätt terminologi och begrepp. Du har missförstått vad SBP mäter, du har missförstått syftet med SBP.

Huruvida en bil startar på morgonen och rullar till jobbet, det ingår inte i SBP:s uppdrag. Bilar med allvarliga fel hamnar inte hos SBP. Att utgå från SBP för en diskussion om kvalitet och driftsäkerhet, blir därför missvisande.

* Analys och diskussion:

Tillåt mig att föreslå en stimulerande tankeövning och förslag till reflektion:

Vi har sett artikeln i Teknikens Värld där Volkswagens problem med DSG-lådor gås igenom, detta drabbar tusentals kunder och Volkswagen tar inte sitt ansvar utan låter kunderna betala detta genom självrisken på maskinskadeförsäkringen. Volkswagen går ut officiellt med att det är främst taxibilar som har berörts, men anledningen till Teknikens Världs artikel är att försäkringsbolag har reagerat för de har många privatkunder som har DSG-fel, utan att dessa privatpersoner äger en taxi.

För några år sedan slog Vi Bilägare upp stora artiklar om rostproblem på Mercedes, som även andra tidningar skrev om. Att Mercedes rostskydsgaranti var lika tunn som deras rostskydd.

Det har också funnits stora artiklar om fel på Fords etanolmotorer, de klarar inte etanol. Både Vi Bilägare och Teknikens Värld har uppmärksammat problemet.

För att ge tre exempel, alla goda ting är tre som väl bekant.

Om vi nu tar ditt påstående som sant Al att SBP verkligen mäter driftsäkerhet och kvalitet, och att Renault är överrepresenterat enligt din felaktiga mätmetod genom att slå ut på mil, men jag känner mig generös just nu så vi kan tillfälligt låta det gå just för detta inlägg just nu -

Då finns det en viktig fråga:
Borde inte dessa problem med kvalitet och drifttsäkerhet ge utslag hos journalister? Jag menar, var finns artiklarna och reportagen om tusentals missnöjda Renault-kunder som har fått fel X? Var finns artiklarna och reportagen om Renault som lämnar sina kunder i sticket?

Det vill säga - om det skrivs om Volkswagens problem med DSG, Mercedes problem med rosten, Fords problem med etanol i etanolbilar - varför skrivs det inte om Renault? Var har vi dessa flersidiga reportage med intervjuer av både kunder, försäkringsbolag, verkstäder och generalagent?

Dessa problem med Volkswagen, Mercedes och Ford, kan alla utläsas som problem med driftsäkerhet och/eller kvalitet. Eftersom SBP enligt dig mäter kvalitet och driftsäkerhet borde dessa problem avspeglas i SBP, vilket de inte gör.

Det är något som inte stämmer här.

Och Al, låt oss nu hålla en seriös diskussion - dina påståenden om att professionella och seriösa journalister som sysslar med undersökande och granskande journalistik, saknar trovärdighet och inte är att lita på - det är påståenden som inte hör hemma i en seriös diskussion.

* Sammanfattning och slutsatser, avslutande diskussion

Jag har visat att det finns märken som lyfts fram av journalister som märken med problem avseende driftsäkerhet och kvalitet, bilmärken som enligt Als räknesätt i SBP inte ligger lika illa till som ett visst annat bilmärke. Jag har även visat att det märke som enligt Al ligger dåligt till enligt hans egen räknemetod, inte lyfts fram av journalister som ett märke med stora missar gällande kvalitet och driftsäkerhet.

Denna differens visar att Als genomgående hänvisning till SBP som underlag för diskussioner om kvalitet och driftsäkerhet, inte är ett underlag som har med kvalitet och driftsäkerhet att göra.

Jag konstaterar att Al för en diskussion utan att ha ett adekvat underlag för sin diskussion. Det är som att diskutera äpplen utifrån statistik om päron, och det tycker jag inte bara är missvisande utan även felaktigt och oseriöst.

Med vänlig hälsning
Raphael

Vännen Al

Du har tidigare påstått att Renault körs kortare sträckor än en Volvo och därför havererar de. Jag är tacksam om du presenterar ditt underlag för ditt påstående om Renaults haverier. Då SBP inte mäter haverier, för bilmodeller som havererar åker till verkstaden och inte till SBP, så är jag nyfiken på vilken annan källa som du har använt för ditt påstående.

Med vänlig hälsning
Raphael

När jag skall besiktiga Micran. Får jag ett erbjudande från märkesverstaden om en genomgång av bilen (innan besiktningen).
Det har jag tackat nej till, bortkastade pengar anser jag.
Skulle det vara något fel på bilen som ger en tvåa eller körförbud, då fixar jag det då.
Hur är det med Renault Clio, har de samma system inför en besiktning, med erbjudande från märkesverkstaden?
Nu vet vi ju inte med bilen som avses i artikeln, den är det ju inte dags att besiktiga på ett tag,, men tidigare modeller.
( innan besiktningen så kollar jag själv att lamporna fungerar, är ju enkelt)

När jag hade Renault så fick jag inget erbjudande om förbesiktning, det var på den tiden då Renault sköttes av Volvo (mitten av 2000-talet). Det är välkänt att Volvos verkstäder på den tiden behandlade Renault som något som katten hade släpat in, det var ju Volvo de egentligen ville jobba med. Därför startade Renault eget bolag i Sverige - Renault Nordic. Servicesituationen har blivit förbättrad men jag rekommenderar ändå andra verkstäder än Volvos egna om man har Renault. Jag bådde i Stockholm på den tiden och servade bilen i Upplands Väsby på Renault center. Fantastisk service.

Huruvida Renault idag ger erbjudanden om förbesiktning vet jag inte, jag kör Citroën sedan 2009. Har inte fått förbesiktningserbjudande från Citroën. Fast i början av 2000-talet då jag hade en annan Citroën fick jag det, men då bodde jag i Stockholm. Kan ju vara olika på olika orter. Nu bor jag i Närke.

För att återgå till ämnet Clio IV - det kan vara intressant att känna till att Clio IV om några år får ett syskon i Tyskland vid namn Mercedes. Clio IV:s bottenplatta utgör grunden för Mercedes kommande modell X-klass, en modell som hamnar mellan A-klassen och Smart i storlek. Mercedes kommer även köpa Renaults nya 3-cylindriga bensinmotorer och DCI-dieslar. Lansering väntas ske inom fyra år - det var nyligen som Mercedes och Renault tecknade ett avtal med varandra. Första produkten från avtalet finns redan ute - en Renault Kangoo med Mercedes-märke. Mercedes hyser uppenbarligen inga tvivel på Renaults kvalitet och driftsäkerhet......

Vi kan slänga hur mycket skit på varandra som helst men faktum är att det mer är vana och hörsägen som bestämmer vårt val utav bil idag än faktisk kvalite.
För många spelar det sen faktiskt ingen roll om klädseln är mer sliten efter 20.000 mil i en bil än en annan eller om andrahandsvärdet i procent är lägre för någon bil.
Väldigt många intresserar sig istället för hur mycket det kostar att äga en bil och då skall det väldigt mycket till för att en dyr bil skall vara bättre än en billig.

Om jag idag köpte en Renault och en Toyota och körde dessa lika långt under 5 år så skulle Toyotan inneha ett högre värde efter dessa åren.
Detta värde är troligtvis inte högre än vad bilen kostade mer som ny.
Utslaget per mil så skulle jag gissa att Renaulten skulle ha varit billigare att äga och detta är som sagt väldigt viktigt för många.
Till detta skall läggas allt annat som avgör bilvalet t.e.x utrymmen,bränsleförbrukning,utrustning o.s.v

Frågan om kvaliten blir mer viktig efter dessa år och då vi har den uppfattningen att Toyotan är bäst medan Renaulten är sämst så sätts också priset därefter.
Kanske är det då fortfarande vettigare rent ekonomiskt att välja Renaulten eftersom den är billigare och har lägre driftskostnader,...kanske inte.( den som tror sig veta funderar ändå inte över detta )
Efter 10 år kostar sen bilarna ungefär lika mycket utan att folk tänker lika mycket över varför det är så.
Att då köpa en bil ENBART p.g.a märket kanske inte är sååå smart utan då är det bättre att låta bilarnas skick avgöra det lämpligaste valet.

Det är med andra ord inte självklart att folk på automatik väljer den i folkmun bästa bilen ur kvalitets synpunkt då denna kanske fallerar på någon punkt. ( inte bara prismässigt )

För en del är det viktigare med prestigen än något annat och denna väljer hellre en 5 år gammal MB än en ny Renault och anser förståss att det var ett bättre val.

Gällande sammarbeten hit och dit så är det nödvändigt för de biltillverkare som vill överleva.
Så nödvändigt att t.o.m självaste MB inleder ett sammarbete med Renault vilket jag tycker säger en hel del.
Att sen MB skäms över detta och kallar sin Citan för en "äkta MB" får stå för dom för det förändrar inte faktum.
Denna bilen kommer inte att hålla sämre för att vi vet sanningen men det kommer kanske att påverka någon till att välja ett annat fabrikat.

Ibland är det som sagt inte mer än tron på det ena eller det andra som skiljer våra val åt då vi väljer ut våra ögonstenar som för vissa just bara är vad de är byggda att vara ....ett transportmedel!

Faktiska driftskostnader är viktigt och Mistro har en poäng i det, plus även många andra egenskaper.

Jag tror att det är viktigt att kunna se detta från ett konsument- eller kundperspektiv.

Om vi tar Clio III som exempel i Folksams tabell som utgår från SBP:s statistik (vår vän Al har själv givit länken till tabellen i ett tidigare inlägg) då ser vi att Clio får 2,3 procent av underkänt hos SBP. Detta innebär 97,7 procent godkända. Detta ligger som medelbilen, alltså inte sämre än medelbilen.

Om vi nu jämför med stora Volvos på 10 - 20 procent underkända, slår vi ut per mil får vi enligt Al att Volvo har lägre andel underkänt då ju andelen underkända per mil sjunker ju fler mil vi slår ut på det och Volvo körs långt vilket då minskar andelen fel per mil.

Men från kundperspektivet, där Clion körs kortare, så kommer kunden av Clio inte att uppleva fler fel än kunden av Volvon om vi räknar mellan besiktningar, för en generell Clio kund kör inte lika långt mellan besiktningarna som den generelle Volvo-konsumenten. Utan det blir Volvo-kunden som har högre sannolikhet att uppleva fler fel. 10-20 procent underkänt för långkörande stor-Volvos och det är högre sannolikhet att stor-Volvos kör just långt. Och 2,3 procent för en kortkörande Clio och det är hög sannolikhet att den som köper Clio också kör korta sträckor. Clio är en småbil som ofta förekommer i städer, körs korta sträckor. En stor Volvo - typisk tjänstebil, säljare som ligger och bränner på vägarna eller andra tjänsteman och representanter, blir många mil per år. En vanlig bil på landsbygden och bor man på landsbygden kör man mer bil, det har jag själv erfarenhet av. Jag kör omkring 2 500 mil om året själv för jag bor ute på vischan med stora avstånd.

Om vi säger vi har besiktningsperioder på ett år, så kan det ta två-tre år för Clio kunden att komma upp i Volvo kundens körsträcka på ett år. Och då hinner Clio kunden göra två-tre besiktningar innan Clion är uppe i Volvons miltal för en besiktning.

Så upplevelsen hos kunden blir att Clion har lägre sannolikhet för fel *per besiktning* än Volvon har. Detta blir kundens upplevelse och kundens verklighet.

Utifrån detta perspektiv har därför en Clio III lägre sannolikhet för underkänt hos Bilprovningen än en stor Volvo, om vi ser till hur bilarna faktiskt använts av kunderna.

Med vänlig hälsning
Raphael

Vännen Al

Jag konstaterar att du undvek att besvara följande, så därför lyfter jag fram det igen:

* Presentation och inledning:
Jag anser att du på ett oseriöst sätt blandar ihop äpplen och päron. SBP mäter varken kvalitet eller driftsäkerhet. Ett äpple ska kallas för ett äpple och ett päron är ett päron. Då jag har förstått att du bryr dig om vetenskap ber jag dig också använda rätt terminologi och begrepp. Du har missförstått vad SBP mäter, du har missförstått syftet med SBP.

Huruvida en bil startar på morgonen och rullar till jobbet, det ingår inte i SBP:s uppdrag. Bilar med allvarliga fel hamnar inte hos SBP. Att utgå från SBP för en diskussion om kvalitet och driftsäkerhet, blir därför missvisande.

Du har fortfarande ingen grund för ditt påstående att Clio har dålig driftsäkerhet och kvalitet, inte när du använder SBP som grund eftersom SBP inte handlar om driftsäkerhet och kvalitet. För att uttrycka det enkelt så att en lekman kan förstå: Du uttrycker dig om smaken på ett äpple utifrån analyser om den estetiska kvaliteten på färgen hos päron.

* Analys och diskussion:

Tillåt mig att föreslå en stimulerande tankeövning och förslag till reflektion:
Vi har sett artikeln i Teknikens Värld där Volkswagens problem med DSG-lådor gås igenom, detta drabbar tusentals kunder och Volkswagen tar inte sitt ansvar utan låter kunderna betala detta genom självrisken på maskinskadeförsäkringen. Volkswagen går ut officiellt med att det är främst taxibilar som har berörts, men anledningen till Teknikens Världs artikel är att försäkringsbolag har reagerat för de har många privatkunder som har DSG-fel, utan att dessa privatpersoner äger en taxi.

För några år sedan slog Vi Bilägare upp stora artiklar om rostproblem på Mercedes, som även andra tidningar skrev om. Att Mercedes rostskydsgaranti var lika tunn som deras rostskydd.
Det har också funnits stora artiklar om fel på Fords etanolmotorer, de klarar inte etanol. Både Vi Bilägare och Teknikens Värld har uppmärksammat problemet.
För att ge tre exempel, alla goda ting är tre som väl bekant.
Om vi nu tar ditt påstående som sant Al att SBP verkligen mäter driftsäkerhet och kvalitet, och att Renault är överrepresenterat enligt din felaktiga mätmetod genom att slå ut på mil, men jag känner mig generös just nu så vi kan tillfälligt låta det gå just för detta inlägg just nu -
Då finns det en viktig fråga:

Borde inte dessa problem med kvalitet och drifttsäkerhet ge utslag hos journalister? Jag menar, var finns artiklarna och reportagen om tusentals missnöjda Renault-kunder som har fått fel X? Var finns artiklarna och reportagen om Renault som lämnar sina kunder i sticket?
Det vill säga - om det skrivs om Volkswagens problem med DSG, Mercedes problem med rosten, Fords problem med etanol i etanolbilar - varför skrivs det inte om Renault? Var har vi dessa flersidiga reportage med intervjuer av både kunder, försäkringsbolag, verkstäder och generalagent?
Dessa problem med Volkswagen, Mercedes och Ford, kan alla utläsas som problem med driftsäkerhet och/eller kvalitet. Eftersom SBP enligt dig mäter kvalitet och driftsäkerhet borde dessa problem avspeglas i SBP, vilket de inte gör.

Det är något som inte stämmer här.

Och Al, låt oss nu hålla en seriös diskussion - dina påståenden om att professionella och seriösa journalister som sysslar med undersökande och granskande journalistik, saknar trovärdighet och inte är att lita på - det är påståenden som inte hör hemma i en seriös diskussion.

* Sammanfattning och slutsatser, avslutande diskussion

Jag har visat att det finns märken som lyfts fram av journalister som märken med problem avseende driftsäkerhet och kvalitet, bilmärken som enligt Als räknesätt i SBP inte ligger lika illa till som ett visst annat bilmärke. Jag har även visat att det märke som enligt Al ligger dåligt till enligt hans egen räknemetod, inte lyfts fram av journalister som ett märke med stora missar gällande kvalitet och driftsäkerhet.
Denna differens visar att Als genomgående hänvisning till SBP som underlag för diskussioner om kvalitet och driftsäkerhet, inte är ett underlag som har med kvalitet och driftsäkerhet att göra.

Jag konstaterar att Al för en diskussion utan att ha ett adekvat underlag för sin diskussion. Det är som att diskutera äpplen utifrån statistik om päron, och det tycker jag inte bara är missvisande utan även felaktigt och oseriöst.

Med vänlig hälsning
Raphael

Vännen Al

Jag konstaterar att du undvek följande frågeställning så därför lyfter jag fram det igen:

Du har tidigare påstått att anledningen till att Renault körs kortare sträckor än en Volvo är för att de havererar. Jag är tacksam om du presenterar ditt underlag för ditt påstående om Renaults haverier. Då SBP inte mäter haverier, för bilmodeller som havererar åker till verkstaden och inte till SBP, så är jag nyfiken på vilken annan källa som du har använt för ditt påstående.

Med vänlig hälsning
Raphael

Vännen AL

Inget av det du tar upp är relevant för den här diskussionen. Dessutom är det tydligt att du inte har läst det jag skriver.

Återigen, att räkna per mil är felaktigt ur kundens perspektiv och jag konstaterar att du avböjer den frågeställningen och istället går in på hur man räknar. Men hur man räknar är ointressant om det inte kan kopplas till konsumentens faktiska verklighet.

Problemet Al är att du inte förstår att ditt räknesätt inte är applicerbart från kundens perspektiv.

Som jag skrev ligger Clio III ligger på 2,3 procent vilket alltså är som medelbilen, detta enligt Folksams utbrytning av Clio III från Clio II i SBP:s statistisk.

Om vi nu jämför med stora Volvos på 10 - 20 procent underkända, slår vi ut per mil får vi enligt Al att Volvo har lägre andel underkänt då ju andelen underkända per mil sjunker ju fler mil vi slår ut på det och Volvo körs långt vilket då minskar andelen fel per mil.

Men från kundperspektivet, där Clion körs kortare, så kommer kunden av Clio inte att uppleva fler fel än kunden av Volvon om vi räknar mellan besiktningar, för en generell Clio kund kör inte lika långt mellan besiktningarna som den generelle Volvo-konsumenten. Utan det blir Volvo-kunden som har högre sannolikhet att uppleva fler fel. 10-20 procent underkänt för långkörande stor-Volvos och det är högre sannolikhet att stor-Volvos kör just långt. Och 2,3 procent för en kortkörande Clio och det är hög sannolikhet att den som köper Clio också kör korta sträckor. Clio är en småbil som ofta förekommer i städer, körs korta sträckor. En stor Volvo - typisk tjänstebil, säljare som ligger och bränner på vägarna eller andra tjänsteman och representanter, blir många mil per år. En vanlig bil på landsbygden och bor man på landsbygden kör man mer bil, det har jag själv erfarenhet av. Jag kör omkring 2 500 mil om året själv för jag bor ute på vischan med stora avstånd.

Om vi säger vi har besiktningsperioder på ett år, så kan det ta två-tre år för Clio kunden att komma upp i Volvo kundens körsträcka på ett år. Och då hinner Clio kunden göra två-tre besiktningar innan Clion är uppe i Volvons miltal för en besiktning. Av detta följer att när det är långt mellan felen på en Clio och närmare felen på en Volvo, alltså felen kommer tätare på en Volvo för den körs längre på en kortare tidsperiod, så kommer Clio-kunden uppleva att det är billigare att ha en Clio.

Så upplevelsen hos kunden blir att Clion har lägre sannolikhet för fel *per besiktning* än Volvon har. Detta blir kundens upplevelse och kundens verklighet. Utifrån detta perspektiv har därför en Clio III lägre sannolikhet för underkänt hos Bilprovningen än en stor Volvo, om vi ser till hur bilarna faktiskt använts av kunderna och räknar på *per besiktning*.

Per besiktning så har Clio III 2,3 procent underkänt och stora Volvos ligger på 10-20 procent underkänt, alltså högre sannolikhet för Volvo att få underkänt hos Bilprovningen. För det är så bilarna används i praktiken. Man köper inte en stor Volvo för att ha som småbil i stan och köra korta sträckor med. En miljö för bilen som absolut ställer hårda krav på bilen.

Det är kanske inte välkänt för dig men stadsmiljö sliter mer på bilar än att köra långa sträckor på motorväg. Stadens många start och stopp, korta sträckor i låg hastighet där motorerna inte får sträcka ut sig ordentligt, där motorerna knappt hinner bli varma innan resan är slut - det bildas beläggningar på de mekaniska systemen. Med tanke på det så tycker jag det är bra att Clio III ligger som medelbilen med sina 2,3 procent underkänt, och jag tycker det är dåligt att stora Volvos ligger på 10-20 procent då de körs i en lättare miljö för bilen.

Flygplan besiktigas efter ett visst antal flygtimmar, det gör inte bilar. Bilar har återkommande besiktning varje år eller vartannat år, oavsett hur långt eller kort de har körts.

Därför är ditt räknesätt inte applicerbart från ett kundperspektiv. Ditt sätt att räkna på blir missvisande för kunden.

Att det finns standardsätt att räkna statistisk på innebär inte automatiskt att den standard du använder är relevant för konsumenten som köper en bil. Det här ditt missförstånd uppstår. Du behöver välja ett räknesätt som utgår från kundens perspektiv och kundens sätt att använda fordonet på, annars blir det missvisande för konsumenten.

Statistisk kan man vrida och vända hur man vill, vilket du givetvis är väl medveten om därför att det är precis vad du gör. Men när man inte kan räkna på att sätt som betyder något för konsumenten, så spelar det ingen roll hur fantastiskt fin man är på att räkna statistsik - man bara visar sin arrogans inför konsumenten.

När det gäller Lagunan så har jag redan besvarat dig tidigare två gånger, helt uppenbart utan att du har läst det. Det är stor skillnad på Laguna II Ph1 och Ph2, du har brytningspunkten mellan 2005 och 2006. Vänligen se mina tidigare två kommentarer om detta.

Jag konstaterar även att du som vetenskapsintresserad inte klarar av att definiera de begrepp du använder. När jag uppmanar dig att definiera kvalitet och driftsäkerhet så undviker du det helt.

Jag konstaterar även att du inte på något sätt besvarar min argumentation för att SBP inte handlar om kvalitet och driftsäkerhet, och därför är det fel att utgå från SBP när gör utfästelser om att Clion har dålig driftsäkerhet och kvalitet.

Jag konstaterar även att du påstod att Renault havererar och när jag ber dig ge källan till ditt påstående så vägrar du göra det, och det kanske inte är så märkligt då SBP inte bedömer haverier hos bilar.

Med vänlig hälsning
Raphael