Renault fyller luckan med Clio GT

Audi, som jag skrev så är det mer än 50 procent av felen på Clio som berör strålkastarna, enligt Vi Biägare. Av de fel som SBP går igenom på bilar. Av detta följer att majoriteten av Clios som blir underkända blir det på grund av strålkastarna. Fel på strålkastare leder till underkänt hos SBP.

Något som är enkelt att undvika genom att kolla strålkastarna innan besiktningen och byta lampan.

Detta är inte samma sak som att säga att majoriteten av Clios har fel på strålkastarna. För det är skillnad på "majoriteten av Clios med fel" och "majoriteten av Clios". Alla Clios har ju inte fel, och de som inte har fel som underkänns hos SBP har heller inte fel på strålkastarna (för om de hade det hade det lett till underkänt).

Och fel på strålkastare handlar inte om driftsäkerhet eller om kvalitet. Alla behöver byta strålkastare på sina bilar någon gång.

Så vad vi kan konstatera, det är att SBP inte handlar om driftsäkerhet och kvalitet, utan SBP handlar om trafiksäkerhet. Att då göra bedömning om driftsäkerhet och kvalitet utifrån SBP:s siffror blir felaktigt eftersom SBP:s siffror handlar om något annat.

Är det driftsäkerhet och kvalitet man vill påstå något om så får man hitta en annan källa än SBP.

Vilka luckor syftar du till Jes?

"Bara för att elda på diskussionen lite så kan jag säga att det är en stor skillnad på kvalitet och trafiksäkerhet, oavsett hur överlägsen man anser sig vara på statistik."

Det stämmer. SBP undersöker många fel, men alla fel berör inte driftsäkerhet och kvalitet. Därför man man inte påstå något om driftsäkerhet och kvalitet enbart genom att lista antalet fel, inte ens antalet fel per körda mil. Hur bra matematiker man än är.

Als uträkningar handlar inte om driftsäkerhet och kvalitet. Det handlar om sannolkhet att drabbas av de fel som SBP går igenom, och dessa handlar om trafiksäkerhet. Om jag glömmer en varningstriangel hemma så får jag anmärkning hos Bilprovningen, men det påverkar inte driftsäkerheten och kvaliteten på min bil!

"AL har kört detta resonemang tidigare och har fortfarande inte fattat att SBP inte kontrollerar kvalitet utan de kontrollerar trafiksäkerheten hos ett fordon."

Då är det dags att han börjar förstå detta.

"En glödlampa på nummerskylten ger ett fel medan ett motorras inte syns i statistiken då detta fordon följdaktligen inte besiktigas i detta skick."

Fullständigt korrekt. Och fel på en glödlampa tolkar Al tydligen som ett bevis för en bils dåliga driftsäkerhet och kvalitet, när det i själva verket handlar om att ägaren glömde kolla lampan innan besiktningen. För om ägaren hade gjort det så hade ägaren bytt lampan och bilen hade gått igenom besiktningen.

Jag säger så här - kanske chockerande för Al - min bil har lika hög driftsäkerhet oavsett om jag byter en lampa eller inte. Driftsäkerhet handlar om att bilen rullar, att den startar varje morgon, att den tar mig till jobbet, att den tar mig hem från jobbet. Det är vad driftsäkerhet innebär. En bil som fungerar.

Om en lampa i exempelvis dimljuset slocknar, så påverkar inte det bilens driftsäkerhet. Alla lampor går sönder förr eller senare, jag finner det troligt att det finns många som byter lamporna innan de besiktigar bilen. Detta gör att SBP inte ens när det gäller lampor innebär en tillförlitlig statistik som man kan utgå ifrån.

Så, köp inte en Clio, för då är du rätt av dum. Detta kommer sig av att du inte är smart nog att kolla strålkastarna (lamporna) innan du besiktigar.

Rätt konsekvens?

I annars fall, en hyvens bil.

Audi, du menar alltså på fullt allvar att det är bilens fel att ägarna inte kollar lamporna innan besiktning? Det är förvisso ett intressant metafysiskt och paranormalt resonemang, men det är inget jag tror på. Dock respekterar jag dig för din tro.

Personligen tror jag inte att bilar har sådan inverkan på människor, därför ser jag heller det inte som att det är bilens fel.

Nej, istället tror jag det handlar om andra faktorer. En faktor är Clion har högre andel kvinnliga ägare än män. Det kan vara så att kvinnor är sämre på att kolla att lamporna lyser och byta dem, än män. En ren spekulation från min sida, jag påstår inte att det är så - jag säger att det kan vara så.

Det kan även vara så att de som köper en billigare bil istället för en dyr bil som en Audi, är slarvigare. Det finns t o m undersökningar som visar detta. Jag minns en undersökning för över 10 år sedan som visade att ägarna till mer billiga bilar tvättade bilarna mindre frekvent än ägarna till dyra bilar som Audi.

Men observera, om vi lyfter ut Clio III ur statistiken istället för att samredovisa den med Clio II, så har Clio III inte sämre besiktningsresultat än medelbilen. Det kan bero på att lamporna är lättare att byta och att det är en dyrare bil än Clio II. Ytterligare en spekulation från min sida.

Besikningsresultaten ger inga förklaringar till varför, men att påstå att det är bilens fel att ägaren inte kollar lamporna innan besiktning. Nej, det tror jag inte på.

Jag gjorde själv det misstaget att köra en Renault till besiktningen med trasig lampa. Ja, jag erkänner det. Jag är inte världen smartaste person, men det visar bara min ödmjukhet att öppet erkänna detta.

Lampan i dimljuset var trasigt och jag var för dum för att förstå att man kunde få anmärkning på det. Jag tänkte nämligen som så att eftersom dimljuset inte är lag på att använda, och eftersom alla bilar inte ens är utrustade med dimljus, så är det ingen grej som Bilprovningen fäster vikt vid. Så jag körde till Bilprovningen med trasigt dimljus.

Men Bilprovningen kollade det och gav mig bannor. De köpte inte min förklaring att jag inte använder dimljuset. "Den ljusutrustning som bilen är utrustad med måste fungera oavsett om man använder det eller inte".

Nu kan det ju vara så att jag är den enda i Sverige som gjort detta misstag, så mycket pinsammare för mig, men det kan också vara så att det är fler som gjort detta misstag. Fel på strålkastare inbegriper nämligen även fel på lampan i dimljuset.

Men visst kan det vara så att de som köper en Audi är en annan typ av människor än de som köper en Renault. Det är inte bilens fel.

Huruvida Audi människorna nu är bättre eller sämre är en annan diskussion. Jag konstaterar att vi helt enkelt är olika. Jag är för det mångkulturella samhälle där man respekterar olika kulturer. Om vi som kör eller har kört Renault kan respektera Audi ägarnas kultur så kan de också respektera vår.

Jag ber även att få påminna om Tage Danielssons underbara monolog om sannolikt... Att något är sannolikt är inte samma sak som att det händer, eller har hänt. Och det kan även vara så att något händer fast det inte var sannolikt att det hände. Verkligheten och vad som är sant, är inte alltid relaterat till vad som är sannolikt. Ibland kan det vara så osannolikt att något hände så att det som hände egentligen inte hände. Men då kan man fråga dem i Harrisburg, eftersom det var där det hände.

Tillåt mig i all vänlighet att visa på ett problem med detta med körsträcka.
Som vi har förstått menar Al att det är mindre sannolikhet att drabbas av SBP fel på en Volvo på grund av dess längre körsträcka, jämfört med en Renault för Renault har statistiskt sett kortare körsträcka.

I detta finns det flera saker som vi behöver förstå och ta in.

1. Statistiskt sett har Volvo lång körsträcka. Det är därför större sannolikhet att du kör långt med en Volvo än att du kör kortare sträckor.

2. Besiktning sker inte efter körsträcka utan efter tid. Det innebär två år mellan besiktningarna på relativt nya bilar och ett år mellan för äldre bilar.

Eftersom besiktningarna just inte sker efter körsträcka så innebär körsträckan ingenting egentligen. Låt mig förklara:

Vi har en Volvo där 20 procent underkänns i besiktningen.
Vi har en Renault där 4,5 procent underkänns i besiktningen, vilket är 1,5 procent högre än medelbilen (vi räknar på 3 procent som resultat för medelbilen).

Al menar, kopplat till körsträcka, att en Renault har fler fel än Volvo eftersom han slår ut värdena på olika körsträckor - kortare för Renault och längre för Volvo.

Men grejjen är, för att en Renault ska ha fler fel än Volvo - alltså för att felen ska uppenbara sig, så måste Renault köras längre sträcka.

För att tala med siffror:

Låt oss säga så här, som ett tankeexperiment.

Vi säger att det är hög sannolikhet för Renault att få 1 fel per 1 000 mil.

Vi säger att det är hög sannolikhet för Volvo att få 1 fel per 2 000 mil.

Utifrån detta ser det ju dåligt ut för Renault, jag menar om en Renault körs 2 000 mil så får Renault 2 fel mot 1 fel för Volvo.

Men om vi nu är medvetna om att eftersom genomsnittsräckan för Renault är kortare, så är det inte sannolikt att en Renault körs så långt som en Volvo. De som köper Renault kör korta sträckor. De som kör Volvo kör långa sträckor.

Köper du en Volvo är det större sannolikhet att du kör 2000 mil och får det där 1 felet, än att du kör 1000 mil och inte får det. Därför att statistiskt sett kör man längre med Volvos. Du väljer en Volvo för att köra långt.

Så om vi då antar att Renault körs 1000 mil mellan besiktningarna och Volvo körs 2000 mil mellan besiktningarna, så har de precis lika stor sannolikhet att få fel - i praktiken, även om statistiken säger att Renault då har 2 fel på 2000 mil mot 1 fel för Volvo.

Är ni med så långt?
Statistiska uträkningar kan därför vara missvisande mot verkligheten. Och därför bör man visa en sund skepticism mot analyser.

Vi kan också säga så här...
Renault har hög sannolikhet för 1 fel per 1 000 mil.
Volvo har hög sannolikhet för 1 fel per 2 000 mil, men eftersom Volvo statistiskt sett körs 4 000 mil mellan besiktningarna (mot 1000 mil för Renault) så innebär det att Volvo får 2 fel per 4 000 mil och därmed dubbelt så många fel som Renault. Räknat på 1000 mil så är det betydligt mindre sannolikt att få fel på Volvo än på Renault, men eftersom sannolikheten att en Volvo körs i bara 1 000 mil mellan besiktningar är närmast obefintlig så spelar det ingen roll. I praktiken körs Volvo 4 000 mil.

Tankeexperiment som jag inte gör anspråk på är kopplat till verkligheten, utan det är bara just underhållning för hjärnan för att visa på att detta med att slå ut antal fel på körsträcka inte alltid är det mest lämpliga att utgå ifrån heller. Man köper en Volvo för att köra långt, och då är det relevant med siffror på 10 - 20 procent fel utan att slå ut det per mil för vi behöver ta hänsyn till hur många mil som körs mellan besiktningarna i praktiken.

Fel som dock inte handlar om driftsäkerhet och kvalitet, för SBP handlar om trafiksäkerhet - vilket vi redan har kommit fram till.

Det enda som är unikt med SBP:s statistik är det kompletta urvalet av bilar som kontrolleras. Sedan är det ett ytterst begränsat antal punkter som kontrolleras varav de allra flesta inte har ett smack med kvalitet att göra utan handlar uteslutande om trafiksäkerhet.

Det kollas co2-halt, ljusbild, om alla lampor lyser, om varningstriangeln är med, säkerhetsbälte, ojämn bromsverkan m.m. På sin höjd kan man utläsa vissa modellrelaterade brister på enskilda komponenter, men att dra långtgående slutsatser angående kvalitet efter en besiktning är direkt felaktigt.

Det tar 10 minuter att besiktiga en bil och till 90% är denna kontroll okulär.

Ta och fundera igenom de allvarliga kvalitetsbrister som ni själva vet om på olika bilar, VW:s dsg-lådor, Toyotas motorhaverier, Saab:s displayer m.m. Har något av dessa kvalitetsproblem gett genomslag i SBP:s statistik? Jag tror inte ens att Mercedes rostproblem syns i deras statistik.

Det går en gubbe med ficklampa, spett och hammare och hälften av tiden letar han efter varningstrianglar och kollar glödlampor, självklart är det inte en djuplodande analys av bilens kvalitet.

God morgon vännen Al
Det var trevligt att se att min käre vän är vaken tidigt. Jag ser fram emot dagens många och långa diskussioner med dig. Jag är redo!

Du talar om kvalitet, utan att definiera kvalitet. Exakt vad innebär kvalitet?

Det är även intressant att du nu plötsligt har övergivit "driftsäkerhet" och enbart använder ordet "kvalitet". Du inledde denna diskussion genom att påstå att man ska akta sig för Clion om man ser driftsäkerhet som något viktigt.

På vilket sätt anser du att SBP mäter driftsäkerhet, och vad menar du med driftsäkerhet?

På vilket sätt påverkar ett trasigt dimljus, en glömd varningstriangel som är hemma istället för bilen, och dåligt mönsterdjup i däcken driftsäkerhet och bilens kvalitet?

"Konstigt nog anses nämligen de märken som toppar SBP också vara världsledande på kvalitet."

Att anses som något är inte samma sak som att det verkligen är sant. Gällande de japanska märkena så har de i många år haft gratis förbesiktning av bilarna, jag har för mig att det var Toyota som inledde detta men jag kan minnas fel - det kan ha varit ett annat japanskt märke. Detta innebär att bilarna kollas och fixas innan besiktningen.

Sedan så har du Al inte riktigt förstått att jag mycket väl förstår och känner till vad statistisk är. Jag skrev igår att jag såg fram en seriös och hederlig diskussion utan ditt raljerande, det varje tråkigt att du inte klarar av att hålla diskussionen på en seriös och intellektuellt hederlig nivå.

Felet med ditt räknesätt Al, det är att det inte speglar den faktiska verkligheten. Ditt räknesätt där du slår ut antal fel på körda mil, blir missvisande för du tar inte hänsyn till sannolikheten för de mil som en bilmodell faktiskt körs.

Om vi har en bilmodell A som uppvisar 1 fel på 1000 mil och en bilmodell B som uppvisar 2 fel på 4000 mil, så får man enligt ditt räknesätt fram att bilmodell A har högre sannolikhet för fel per mil. B får väldigt låg sannolikhet för fel per mil.

Men när verkligheten är att bilmodell B faktiskt körs i 4000 mil, så innebär den faktiskt verkligheten rent praktiskt att bilmodell B har högre felfrekvens - även om bilmodell B har lägre felfrekvens i ditt räknesätt.

Och då blir din statistik missvisande mot verkligheten.

Därför godkänner inte jag att du slår ut på mil, för jag anser att du fuskar. Att du slår ut på mil blir nämligen inte en evidens som har med verkligheten att göra.

För verkligheten när vi talar Clio det är att det är en småbil och småbilar körs kortare sträckor än en stor Volvo. Clio är en bil som mest körs i städer. Många Volvos är tjänstebilar med säljare som körs långt i Sverige där säljarna ligger och nöter mil efter mil.

Så när du räknar på ditt sätt så får du ner felfrekvensen på Volvo, för du räknar per mil, fast när vi räknar på faktiskt körsträckor så har flera Volvo modeller betydligt högre felfrekvens än Clio.

Du säger att hur långt en bilmodell faktiskt körs är en annan diskussion, och det är ju väldigt bekvämt av dig att tycka det - men det är också oseriöst.

Vi måste ta hänsyn till att sannolikheten för att en Clio körs långt är låg, och att sannolikheten för att en Volvo körs kort är lågt. Clio körs kort, Volvo körs långt.

Därför är ditt räknesätt fel.
Därför är SBP:s statistisk, där man inte har räknat per mil, mer adekvat och mer korrekt att räkna på.

Hur man gör i statistiskbranschen gällande flygplan och utrustning på sjukhus är oväsentligt för vi diskuterar bilar nu, vi diskuterar bilar där vissa modeller har längre körsträcka än andra modeller och det ska vi ta hänsyn till.

Med vänlig hälsning
Raphael