Kritiken mot regeringens klimatpolitik: ”Har tappat styrfarten”

Ändrad politik väntas leda till till ökade utsläpp – för första gången på två decennier. Det skriver Klimatpolitiska rådet i sin årliga rapport.

Sänkt reduktionsplikt, sänkt skatt på drivmedel och slopad miljöbonus för elbilar är några av de faktorer som väntas leda till att Sveriges utsläpp av växthusgaser väntas öka de kommande åren. Det skriver Klimatpolitiska rådet i sin årliga rapport, som presenterades på onsdagen.

Klimatpolitiska rådet är ett expertorgan bestående av åtta forskare, vars uppdrag är att granska regeringens klimatpolitik och utvärdera huruvida den kommer att leda till att Sverige når de klimatmål som riksdagen enades om år 2018. Det övergripande målet är att uppnå netto noll klimatutsläpp till år 2045, och därefter ha negativa utsläpp.

Rådet är mycket kritiska till de förändringar som den nuvarande regeringen beslutat eller aviserat om, och menar att det här är första gången på två decennier som ändrad politik leder till ökade utsläpp.

– Vi har tappat styrfarten och kommer att styra åt fel håll om politiken inte ändras, sa rådets ordförande Cecilia Hermansson när rapporten presenterades.

Regeringens planer på att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå nästa år pekas ut som den enskilda åtgärd som har ”absolut störst negativ påverkan på möjligheterna att nå etappmålen 2030”.

Bland de positiva insatser som regeringen gjort finns bland annat förstärkt laddinfrastruktur och satsningar på infångning av koldioxid med så kallad CCS-teknik, enligt rapporten.

Rapporten togs emot av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), som meddelade att hon delar Klimatpolitiska rådets bild av att klimatomställningen brådskar.

– Det här är väldigt viktigt för att politiken som regeringen driver verkligen ska bygga på etablerad forskning, sa hon.

Så funkar reduktionsplikten

Reduktionsplikt innebär att företag som säljer bensin och diesel måste minska koldioxidutsläppen.
Det görs framför allt genom att blanda i biodrivmedel i fossil bensin och diesel, men det finns även flera andra sätt att uppfylla reduktionsplikten.
Sverige har haft en mycket hög reduktionsplikt jämfört med många andra länder. Andelen av bränslet som ska bestå av biodrivmedel har tidigare skrivits upp för varje år, men den indexeringen har nu pausats.
Regeringen som tillträdde 2022 har velat minska nivån i reduktionsplikten för att sänka bränslepriserna, något som ökar utsläppen av koldioxid och som kan innebära att Sverige får betala miljardbelopp om klimatmålen missas. Enligt Energimyndigheten behöver reduktionsplikten i stället skärpas om Sverige ska nå klimatmålen.
Företag som inte följer reduktionsplikten när de säljer bränsle får betala en straffavgift.