Länsstyrelsen i Stockholm har presenterat ett åtgärdsprogram för att förbättra luftkvaliteten i länet. I detta ingår att få bilisterna att minska användningen av dubbdäck, då dubbdäcken anses vara en av de största orsakerna till försämrad luft i Stockholm.
Minskad dubbdäcksanvändning kan nås antingen genom förbud eller med hjälp av avgifter. Avgifter är då att föredra enligt Länsstyrelsen eftersom detta möjliggör att besökare som oftast kör där det är motiverat med dubbdäck ändå får tillträde till regionens alla delar. Dessutom är det inte önskvärt att dubbdäcksandelen blir noll utan en liten del behövs för att behålla friktionen på vägbanan.
Man hänvisar till positiva erfarenheter från Norge. I Oslo används ett liknande avgiftssystem och där är andelen dubbdäck nu endast cirka 15 procent.
I nuläget är det dock inte formellt möjligt i Sverige att ta ut avgift för dubbdäck, och därför anser Länsstyrelsen att ett arbete för att möjliggöra avgifterna bör påbörjas snarast. Regeringen ska utreda huruvida det går att införa dessa avgifter samt möjligheten för kommuner i länet att ta ut avgiften för att nå miljökvalitetsnormerna.
Diskutera: Vad tycker du om en dubbdäcksavgift?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Nackdelen med dubbdäck är en fis i rymden jämfört med att salta hela Sveriges vägnät. Timmerbilarna i norra norrland klarar sig bra utan dubb. Saltet gör bara utländska lastbilar med slitna sommardäck ska kunna köra i full fart, plus att det dammar mera. Sluta salta så har vi en vinn - vinn situation!
Det funkar bra med klisterdekaler på rutorna (?) i Oslo. Man kan köpa för olika tidsperioder 1 dygn-3 månader. Lapplisorna kan säkert kolla däcken och hinna med ganska många lappar per timme. Naturligtvis borde bara storstäderna vara aktuella. Stockholm har säkert fått mycket värre partikelbelastning pga dieselboomen för personbilar. Obegripligt för övrigt att man inte skattevägen försökt skynda på effektivare partikelrening som i andra länder (eunorm 2014), när tekniken finns hos många biltillverkare och säljs i andra länder, men inte hos oss. Det är inte bara och framför allt inte huvudsakligen lungkancer som är problemet, det är t ex försämrad utveckling av barns lungor (ingen ny Sixten Jernberg där inte!), astma, kronisk bronkit, åderförkalkning, hjärtinfarkter. Kostnaden för dubbdäcken kan läggas på en nivå att man får lagom procentsats dubbade ruggande bilar.
Varför inte ta steget fullt ut och förbjuda bensin och dieseldrivna fordon helt!
Det är ju ändå dessa som är farligast för hälsan så slipper man hålla på och smådutta med dubbdäcksförbud, ska man göra något så gör det ordentligt på en gång.
Lägg till godis och cigaretter!!
Jag och frugan lade dubbdäcken på hyllan för flera år sedan och kommer inte att köpa några fler. Med vårt körsätt märks det ändå ingen skillnad. De som klagar över att det typ "kanar både hit och dit" med dubbfritt har helt enkelt ett för aggressivt och kantigt körsätt.
http://www.teknikensvarld.se/2010/09/15/11021/dubbdack-42-procent-sakrare-an-odubbade-vinterdack/
Fick friktions-vinterdäck till den senaste bilen jag bytte till så denna vintern får man halka omkring lite här och där. Det blir väl i alla fall inte långtråkigt.
Stanna hemma när svartisen kommer!
Håller helt och hållet med signaturen 1storstark.
Tar man vägsaltets för och nackdelar i delperspektivet framkommlighet.
Jag vet att det finns många andra perspektiv men då salt vännerna alltid framför detta så bemöts det här.
Saltet löser upp underkylt regn, denna halka uppkommer inte dagligen tre gånger om dygnet med tidtabells punktlighet. De tiotals gånger per år då det uppstår, salta då.
Övrigt gör saltet bara att däcken blir hala när man svänger av till icke saltade vägar. Bilglasbranchen bullrade stort på trumman för ett tag sedan om faran med slitna vindrutor, det är ingenting jämfört hur siktnedsättande saltet är.
Att man får hela bilen prickig av asfalt vintertid beror inte på dubben utan att vägsaltet löser upp asfalten. Om det vore dubben som orsakade detta så skulle asfalten kastas upp mot karossen och sedan studsa bort.
Men alla som tittat noga på på hur prickarna ser ut upptäcker nämligen att de har smält ut över lacken. Och asfalten börjar inte att smälta när det är vinter temperaturer.
Efter vartenda snöfall bildar saltet och snön, en inte säkerhetshöjande snömodd.
Stanna bilen när du kör på en riktigt spårig och nersliten väg.
Kika i hjulspåren och du kommer att upptäcka att det är en massa gropar i vägens ytstruktur. Dessa gropar är flera gånger djupare än dubbens utstick.
Om någon kan förklara hur ett dubbutstick på en mm kan gräva ner till till 5-10mm så är jag den förste som ska lyssna.
Räknar man sedan med kostnadena och i vissa fall inkörd tid mot, den tid som den nödvändiga dagliga tvätten tar för att ha representativt fordon . Så ryker även argumentet att det är samhällseffektivt.
Om man gick på skolans fysiklektioner fick man lära sig att salt drar åt sig fukt.
Dvs den salt som man strör ut längs med vägarna drar tillsig fukt från andra områden, till vägen. Med ödmjuk livserfarenhet vet man att en blötvägbana har lättare ätt frysatill igen, än en torrvägbana.
Saltar man inte får man ett gratis slitageskydd från snön och eventuella stendamspartiklar, byts då mot harmlöst isstänk.
Vädret kan man inte göra mycket åt, men vägsaltet.
Det funkar saltfritt i Norrlands inland, och i södra delen av Sverige har vi Gotland
posittivt exempel.
Lägger större delen av min arbetstid på vägarna i både personbil och lastbil.
Det som enligt mig är dubbdäckens stora nackdel är att få orkar köra så försiktigt att dubben faktiskt sitter fast under hela däcketslivslängd. Kika gjärna på begagnade dubbdäck som fortfarande är lagliga.
De tre saker som enligt mig förpestar trafiken mest är:
vägsalt,
senaste 15 årens hastighetssänkningar på vägnätet,
minutjakten på tunga fordons färdskrivare.
Allt detta står myndigheterna för.
Var så säkra på att ytterligare avgifter och inskränkningar (även på)
dubbdäcksområdet kommer.
Den tiden då myndigheterna underlättade och hjälpte till,
är tyvärr historia.
"Dessutom är det inte önskvärt att dubbdäcksandelen blir noll utan en liten del behövs för att behålla friktionen på vägbanan."
Jag tycker att vi som kör med dubbdäck ska få ersättning för denna service som vi tillhandahåller för de som kör med friktionsdäck, förslagsvis i samma nivå som dubbdäcksavgiften.
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.