Hett med fyrhjulsdrift

Axa #89: Helt riktigt! Att använda ordet konsumtion och rationellt i samma mening ska man vara väldigt försiktig med.

Axa: Nja, syftet med marknadsföring är att informera marknaden om produktens och tjänstens existens och styrkor. Man brukar kalla det för den informativa delen av marknadsföringen. Med bättre information och kännedom om marknadens olika alternativ minskas informationsasymmetrierna och matchningen mellan utbud och efterfrågan ökar. På så vis kan man motivera marknadsföringen. Området är dock brett och modellerna som används kan handla om allt från produkt- och lönsamhetsanalys (exempelvis bostonmatrisen) till att identifiera styrkor och svagheter i både verksamhet, grupper eller på produktnivå (s.k swat och PLC).

Sedan har du dock rätt i att det också finns en livsstilsorienderad marknadsföring och där är man inte lika överens om nyttorna som man är i fallet ovan. Skälen är flera.

Så behövs då marknadsföring? Ja både och. Det kan motiveras för den enskilda producenten och också utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Men för ekonomin som helhet innebär det en transaktionskostnad som - i den bästa av världar - skulle kunna plockas bort. Men som altid finns det inte någon alternativ metod för det - givet att man inte ägnar sig åt Axa:s älskade femårsplaner;-). Därför lär vi även fortsättningsvis behöva stå ut med eländet...

Så marknadsföringen är ingen invändning mot att behovet är centralt inom all produktion eller för den delen aktiv försäljning. Den säljare eller bolag som försöker sig på att sälja en vara eller tjänst utan behovsanalys kommer som sagt inte sälja en skruv, det är dömt att misslyckas.

MVH AL

Alla säljare vet att det svåra är att få en ny kund. Har man väl fått någon på kroken är det lättare att sälja mer till denne än att hitta nästa kund. Alltså skapar man en önskan hos kunden om ytterligare produkter eller funktioner. Det egentliga behovet är inte det som ger säljaren julbonus.

AL
Om du är uppmärksam så har jag ingen kritik till marknadsföring generellt. Jag försöker påvisa att marknadsföring används för att skapa ett behov hos konsumenten.
Man kan väl säga att det finns två delar i marknadsföring. Den ena delen handlar om ekonomi, den andra om konsumentpsykologi.
Det jag försöker addressera är just det psykologiska målet med marknadsföring. Det är ju inte utan anledning att marknadsföring särskiljer sig åt beroende på produkt och målgrupp.

L.Mäkinen: Ja det är sant. Nykundsbearbetning är ungefär tre gånger så dyrt som att fortsätta med en befintlig kund. Å andra sidan kommer den verksamhet som bara fortsätter med sina befintliga kunder att före eller senare försvinna helt.

Behovet är alltså tillgodosett, men det är inte optimerat. Det är ju ofta vad KAM-säljare försöker få till och då är också behovsanalysen åter central.

MVH AL

Axa: Marknadsföring har egentligen ingen egen teoribildning utan är praktiskt till sin karaktär. På svensk akademisk nivå (här ligger det inom ramen för universitetsstatus och ingår som en del i företagsekonomin) brukar man låna teorier från både beteendevetenskap, psykologi, mikroekonomi, sociologi och (i någon mån) statsvetenskap. Dessutom finns det inslag av tillämpad matematik och ingenjörmetodik i begreppet - särskilt i fallet produktutveckling.

Så nja, marknadsföring tillhör egentligen ingen specifik disciplin. Det är tvärtom tvärvetenskapligt. Däremot har det ju kommit att analyseras inom många andra olika delar av vetenskaperna, däribland ekonomin. Det är den analysen som jag åberopar.

Man kan inte skapa behov från ingenting, det är en av många substanslösa flagellantklyschor. Att skapa behov skulle helt enkelt bli på tok för kostsamt och med ett tvetydigt utfall. De få aktörer som försökt sig på den typen av lösningar har helt enkelt gått i graven (Saab är väl det exempel som ligger närmast i fallet fordonsbranschen). Vad man kan göra är att fånga upp olika typer av en efterfråga och möta den på bästa sätt i kommunikationen. Och just detta senare är vad marknadsföringen handlar om. Vi stöter på det dagligen och inte minst inom bilindustrin.

Så du har en poäng ifråga om den psykologiska biten. Det är en av många delar av marknadsföring då ett behov också har psykologiska och beteendevetenskapliga inslag. Men att en stor aktör skulle våga pumpa in miljarder kronor i en produkt som man inte kan kalkylera fram en avsättning för - det är en utopi och ligger långt ifrån modern produktutvecklingsmetodik. Det är i stort sett bara en enda del av samhället som har lyckats med något så vanvettigt och konkursfärdigt och det är flagellanterna själva (i fallet koldioxidbeskattning). Men då är det en ideologisk fråga och inte en ingenjörsmetodisk.

MVH AL

AL
Jo, visst är det svårt att skapa nya behov.
Men uppenbarligen fungerar de psykologiska aspekterna av marknadsföring i att vidmakthålla behov och föreställda behov. Egentligen inom vilket produktområde som helst. Eller hur vill du förklara de som har ett ”behov” av att byta mobil varje år?

Mobilerna är ju ett ganska bra exempel Axa. Om du minns de första versionerna som (förutom att de var betydligt dyrare än dagens) var stora som tegelstenar, saknade täckning och hade mager batteritid så tillgodosåg dessa ändå ett behov av att telefonera. Det gick ju bra ända tills att producenterna kom på att man kunde täcka in nya och fler behov via mobilen. Allt från textmeddelanden, kamera, epost, kalendern, dokument till internettjänster (som ju är enormt många) och numera övervakning av huslarmet och hemmatemperatur samt låsa och öppna dörrar och fönster osv. Ja det går även att nytta mobilen till att starta bilen - dess värmare - eller övervaka densamma.

Så jämför man en tjugo år gammal mobiltelefon med en ny ser man att den nya täcker ett bredare spektra av olika behov och på så vis kan man motivera dess försäljning.

Att däremot presentera en ny produkt som inte har fler funktioner eller ger någon annan påvisbar ny nytta är mer eller mindre omöjligt. Då går man i konkurs.

Om det sedan är önskvärt med utveckling och om vi verkligen behöver dessa nya prylar och funktioner eller inte är en värdering som var och en får avgöra. Det kan aldrig bestämmas centralt.

MVH AL

Man kanske skulle kunna säga att fyrhjulsdrift alltid uppfyller ett behov, men det är inte säkert att det behovet är framkomlighet. För egen del är behovet att köra en bil med bakhjulsdriftsorienterad drivlina och viktfördelning, men slippa få problem i hala uppförsbackar o dyl. Så länge man håller sig på allmän väg så tar man sig fram med 2WD, både fram och bak i de flesta fall, men körkänslan i en fyrhjulsdriven bil jämfört med en bakhjulsdriven dito är helt annorlunda. En RWD får ofta kämpa för att ta sig fram i snö. Drvihjulen spinner och ESP-lampan blinkar. Med med AWD så går det lekande lätt. Det är i huvudsak en komfortdetalj. Färden blir helt enkelt behagligare, liksom den blir behagligare med mulitlänkbakvagn istället för halvstel axel. Ingen kan väl påstå att en bil med påkostad bakvagn a.la BMW och Mercedes är körsäkrare än en bil med halvstel axel. Men komforten är vida överlägsen. Skarvar i vägbanan hanteras bättre, vibrationer från vägen dämpas bättre och det låter mindre från hjulupphängningen. Spårsäkerheten i kurvor blir också oftast bättre. En trevligare körupplevelse helt enkelt. Men visst klarar man sig med halvstel axel, liksom man klarar sig med 2WD. Fast det är klart, vill man ha billigast möjliga bilägande så bör man varken välja AWD eller multilänkaxel.

Jag håller med dig i stort, men dock inte att stora problem som alla hävdar gäller för en tvåhjulsdriven bil. Är det komfort att kunna gasa mycket snabbare med fyrhjulsdrift vid ett rödljus!? Jag är nog åt andra hållet, skulle nog utsätta mig själv och andra för större faror om jag hade fyrhjulsdrift, man kör fortare för att man märker inte av halkan på samma sätt (som ett exempel). Så länge jag klarar vintern på de vägar jag kör på, samt en vanlig resa till fjällen klarar jag mig utmärkt med tvåhjulsdriven bil. Upp till var och en att bestämma, med mitt råd blir att försöka klara sig utan fyrhjulsdrift..det mår både plånboken och miljön bättre av.