Debatten om dubbdäckens vara eller inte vara är en het potatis varje år när vintern närmar sig. Nu ger sig två medicinforskare vid Karolinska institutet, Bengt Fagrell och Anders Melcher, in i debatten. På debattsidorna i Dagens nyheter skriver de att dubbdäcken inte leder till en minskad olycksrisk i södra och mellersta Sverige, men att partiklarna som slits upp från vägbanan är en desto större fara.
Forskarna skriver att dubbdäck minskar bilens bromssträcka när man kör på is eller hårt packad snö men att de är sämre på torr eller våt vägbana, som är ett vanligare scenario i södra Sverige. Forskarna hänvisar också till norska analyser, som visar att antalet olyckor sjönk i vårt grannland trots att andelen dubbdäck minskade från 90 till 40 procent. Dubbdäck medför snarare risker och kostnader i form av slitage på vägen.
Fler dör av partiklar
Dessutom menar forskarna att dubbdäcken innebär en hälsorisk i form av skadliga partiklar som slits upp i luften. Mätningar visar att partikelmängden i luften ökar med mellan 60 och 100 gånger av dubbdäck, jämfört med odubbade däck. Partiklarna kan bland annat leda till allvarliga hjärt- och lungsjukdomar och beräknas döda fler personer än trafiken i Stockholm.
Forskarna menar att detta är skäl nog att förbjuda eller inför starka restriktioner mot dubbdäck. Här kan du läsa debattartikeln på dn.se.
För att läsa Vi Bilägares test av dubbdäck, klicka här.
För att läsa Vi Bilägares test av dubbfria vinterdäck, klicka här.
Diskutera: Tycker du att svenskarna bör minska dubbdäcksanvändningen?
Länkar
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
1. Sommardäck är förbjudna när vinterväglag råder.
2. Dubbdäck ska vara förbjudna när sommarväglag råder.
3. Friktionsdäck är alltid tillåtna.
OK?
Mycket av de små partiklarna kommer ju också från den flis som kommunerna halkbekämpar med. Då spelar det ingen roll om det är dubbade eller dubbfria däck som används eftersom flisen fastnar i däcksmönstret och slipas ner när man kör.Titta bara på ett vinterdäcksmönster efter en åktur.
Forrenta - det är just detta med att du VET som gör att du kommer att köra lite fortare än om du också VET att du har aningen sämre grepp... Därmed är skillnaden utsuddad. Jag är också uppväxt i Norrlands inland men hävdar ändå att skall vi snacka om halka så är den s k svarthalkan som finns i städer söderut då och då värre än vita vintervägar i norr. Det är väl helt enkelt att anpassa hastigheten - är det möjligen svårare i norr än i söder ?
Men hallå! Det är väl känt att om alla kör dubbfritt så poleras vägbanan till nästintill noll grepp. Det behövs att några kör med dubb, så att friktionsdäcken har något att greppa tag i.
Att ta sig fram är inte problemet, det är att stanna. Varifrån kommer partiklarna kan man fråga sig? Är det bara dubbdäcken, eller rättare sagt, bara från vägen de kommer? Jag tror att om vi ska undvika partiklar ska vi börja med att köra elbil allihopa och aldrig starta den gamla ottomotorn. Det är minst lika stora problem med partiklar i andra länder också, som definitivt inte kör på dubbdäck.
http://www.aftonbladet.se/bil/article17885100.ab
Lite kul läsning av Collin
legul @ Du skriver: "vi som bor på landet och har is på vägarna 65 % av dagarna mellan nov och april har inte så mycket val, det finns ganska mycket vilt i Hälsingland och dom bryr sig inte om jag har dubb eller inte,"
Även om Du bor i skogen så har Du inte is på vägen 65 % av sträckan vintertid. Jag bor också i Hälsingland och uppskattar att det är is på vägen högst 1 % av den sträcka jag kör. Där Älgar går över vägen och farten är hög saltas vägen både vid behov och i ev. förebyggande syfte.
Somliga behöver dubb. Eller vill köra fort i halka. Eller är osäkra förare. Lösningen är enkel. Inför dubbavgift på 1000-2000 kr/år. Så får vi 5-10% med dubb. Och hälsosammare luft.
Fram för bilfri innerstad i Stockholm! Det är ju redan testat och fungerar bra. Broddar på skorna bör ju också i det läget diskuteras, åtminstone om folket springer på som vanligt i stora stan.
När det gäller sådana här undersökningar undrar jag alltid vad som ligger bakom, vem som beställt undersökningen.
Misstänker en Herr Tingvall i det här fallet...;-)
Innan jag vet det tar jag dessa "nya rön" med en nypa salt...
För som AL påpekar så saknas en del redovisningsunderlag, det är fel att dra en slutsats utan att beakta alla faktorer men enklast om man får det resultat man söker.
För så verkar det vara i det här fallet, känslan av att de sökt statistik som stödjer den hypotes de är ute och far efter.
Minns när det helt plötsligt blev nyttigt med smör istället för margarin samtidigt som EU drogs med ett enormt smöröverskott och som ett brev på posten så kom undersökningen som visade nyttan med smör, och vips var överskottet borta.
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.