Under juli såldes 11,6 procent mer etanol (E85) jämfört med samma månad förra året vid de svenska bensinstationerna. Samtidigt tappade bensinen 10,7 procent av sin försäljning i juli.
Enligt Ulf Svahn, vd för branschorganisationen Svenska Petroleum Institutet, ligger förklaringen i det höga bensinpriset som på tisdagen uppgick till 14,13 kronor per liter.
– Prisrelationen mellan E85 och bensin är fortsatt till fördel för E85 vilket visar sig i volymerna, säger han i en kommentar.
Dagens pris för etanol är 9,84 kronor per liter, ett pris som legat fast sedan april.
Försäljningen av diesel fortsätter också att öka, i linje med den kraftiga ökningen av nyregistrerade dieselbilar. I juli steg försäljningen med 1,0 procent, trots att månaden i år var en dag kortare än i fjol.
Diskutera: Vad tycker du om dagens bränslepriser?
Länkar
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Jag har en Saab 9-5 Biopower och jag älskar etanolpriset vs. bensinpriset just nu..
Det här med matpriset är hyfsat komplicerat. D.v.s. går inte att säga att priset beror på enbart en faktor. Ej heller att högt matpris alltid är av ondo. För de flesta utvecklingsländer är jordbruket den största exportvaran. Högt matpris innebär då högre inkomster och högre löner till jordbrukarna (nu kan ni alltid hitta någon som inte tjänar på högre matpris men ok). Det största hotet mot utveklingsländernas jordbruk är inte biobränslen utan snarare EUs jordbrukssubvensioner. Det kan t.o.m. bli så tokigt att det är lönsamt för de fattiga länderna att importera viss mat från EU istället för att tillverka den själv. Därför är det lite förenklat när någon skriver att Sveriges etanol användning leder till misär. Man bör istället börja med att vi som konsumenter faktiskt skall betala vad produkterna kostar vid köp istället för via skattesedeln som görs till stor del idag.
Stoor, du har rätt i att det finns mycken okunskap om etanol. Inte minst aktuell kunskap. Det visar du när du halar fram 3 år gamla siffror, som grundar sej på fakta för ca 4 år sedan. Då odlades etanolgrödor på drygt 1 procent av åkerarealen. Men om vi för etanolvänners skull låtsas att dåtid är nutid, så betyder drygt 1%, att ca ca 2½% av den åker som används till odling av människoföda, numera upptas av bränsleodling. (Jag räknar inte kaffe, tobak, bete m.m. till människoföda.) Detta i sin tur betyder att det totala födobehovet hundratals miljoner människor ersatts av bränsleodling. Eller att flera hundra miljoner människor får svälta pga bränsleodling.
Vidare är en betydande orsak till skövling av regnskog, att tidigare betesmarker numera används till betesodling.
Men Stoor, jag tror du kan trösta dej på samma sätt som en virrpanna till Chalmersprofessor:
"Sverige är så litet, så vi behöver inte alls bry oss om miljöarbete. Det märks ändå bara marginellt på global nivå." Eller "Så länge folk köper tobak, så kan vi gott odla bränslegrödor. För tobaksodlingarna är större."
PS. Där jag skrivit "betesodling" skulle stått "odling av etanolgrödor"
Pender, ditt resonemang om hur många människor som svälter bygger ju helt på antagandet att utnyttjandet av åkerarealen exakt motsvarar behovet. i många delar av världen finns en stor överproduktion och -kapacitet medan det i andra delar finns en brist. om det idag inte funkar att fördela detta efter behov påverkar det ju heller inte om man utnyttjar detta till att producera bränsle. man "tar" alltså inte något från de som behöver. bränsleproduktion borde näst efter mat snarare vara prioriterat framför ren lyx såsom tobak, kaffe och te. Produkter som folk bara tror att de inte kan överleva utan;-) jag kanske bör tillägga att jag inte har någon som helst eget intresse av etanolen som sådan, tycker bara debatten blir halvsvamlig och förenklad när problemet ligger på ett annat plan. Om vi i bla Sverige eldar upp spannmål och betalar bönder för att INTE odla, hur kan man då inte inse huvudproblematiken? Sned fördelning?
FLAC och Pender. Det är t.o.m. lite mer komplicerat än så. Mark kan ge olika avkastning beroende på hur den brukas. För 100 år sen var i princip allt som gick att odla på i Sverige odlat men ändå räckte inte maten. Idag odals en bråkdel och vi får ett överskott. Skulle större del av världen odla mer effektivt skulle man också få högre avkastning. Sen kan man odla effektivt på olika sätt. Allt heter inte konstgödsel. En annan intressant fakta är den marken vi har i träda inom EU. Om man odlade spannmål på den skulle det räcka i princip för hela EUs behov för låginblandning. Som sagt. Det hela är inte enkelt och för mycket kortsiktiga politiska styrningar i systemet.
FLAC, du tycker diskussionen är halvsvamlig och förenklad. Visst, och vi båda bidrar. Vi har grunda och ofullständiga kunskaper, och vi har inte 100 sidors utrymme till att bli helsvamliga.
Hur som helst, så tar jag till mej Världsbankens slutsats att dagens höga spannmålspriser och därav uppkomna och kommande massvält, till stor del beror på ökad odling av "etanolgrödor". Sen får man gärna tro att VB:s slutsatser, och den forskning de bygger på, är förenklade och svamliga.
Mythbuster, även om allt du skriver är sant, så ser praktiken ännu mer komplicerad ut än du beskriver. Skulle vi leva i en perfekt fungerande värld, fanns det god plats för både tillräcklig matproduktion, och massor med "etanolväxter". Men vi lever i den värld vi lever i. Och just nu får matgrödor stryka på foten för bränslegrödor till miljömuppar. (Det tar 50-60 år innan ett nytt sockerrörsfält för etanol blir miljöneutralt.)
men att 17% (?) används till tobak, kaffe och te ser du inga som helst problem med? betydande arealer används förmodligen även idag för produktion av råvaror till vin och spritdrycker... produktion av bränsleetanol kan omöjligt vara den bov som det utmålas som. speciellt som, och det kan väl inte ens du förneka, stora områden i västvärlden ligger i träda och bönderna får betalt för att INTE odla något...
Peder. Just de där siffror du hänvisar till har fått ordentligt med kritik för osaklighet. Det får helt enkelt forskarna träta om men en av de som gjorde studien var expert på ozonlagret och inte jordbruk vilket kan förklara saken. . Men den stora frågan är istället är det bättre eller sämre med mark i träda eller att odla grödor på. Är det bättre eller sämre att använda moderna odlings metoder i u-länderna eller är det bättre utan konstbevattning och utan maskiner? Svält är extreemt otrevligt och borde inte finnas. Dagens svält beror dock inte på odling av energigrödor utan på en fördelningspolitisk misär. I ex. Somalia var kunskapen fullständig att det skulle gå precis så här illa redan tidigt i våras men pga inbördeskrig och politisk ostabilitet blev katastrofen oundviklig (och jag önskar innerligt att det inte var så). Det riktigt sura med u-ländernas odlingsproblematik är att de är kraftigt beroende av oljepriset. Går oljan upp och de inte kan få betalt för sina grödor sitter de i rävsaxen. För att göra en komplicerad fråga lite lättare så kan man oavsett om det är oljeproduktion, matproduktion eller biobränsleproduktion alltid fokusera på att få processerna så effektiva som möjligt. Då kommer det räcka hela vägen. Ex. är inte oljesand en energieffektiv produktion. Den är i många fall t.om. mindre energieffektiv än ett dåligt biobränslesystem. Dock är hälften av världens kvarvarande olja av typen oljesand.
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.