Nya bilar som är utsläppsbovar ska få betala dyrt för sina synder, enligt ett förslag från regeringen.
Regeringen har bestämt sig för vilket alternativ på ändrad fordonsskatt som ska föreslås.
(Uppdaterad artikel, nu även med fordonsskatt för dieselbilar.)
Regeringen har ett färdigt förslag på hur framtidens fordonsskatter ska se ut. Det handlar om ett så kallad bonus-malus-system, där bilar med höga utsläpp straffas med mer i skatt, samtidigt som pengarna går till de bilägare som köper bilar med låga utsläpp eller inga utsläpp alls.
När det gäller bonus-delen ersätts dagens supermiljöbilspremie på 40.000 kronor med en bonus på 45.000 kronor för utsläppsfria bilar som går på el eller vätgas. Sedan sänks beloppet linjärt ner till 7.500 kronor för bilar som släpper ut max 60 gram koldioxid per kilometer. En neutral zon gäller upp till 95 gram per kilometer. Gasbilar får en särskild premie på 7.500 kronor. Skattebefrielsen för miljöbilar försvinner.
– Högsta bonusnivån på 45.000 kronor är bara marginellt mer än dagens supermiljöbilspremie, särskilt som den femåriga fordonsskattebefrielsen samtidigt tas bort. Det ger förstås inte den omställning vi önskat och som krävs för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. En höjning till 60.000 kronor vore rimlig och malus-intäkterna bör ge utrymme för det, säger Mattias Goldmann, som leder miljörörelserna Fores och i 2030-sekretariatet, vilka strävare efter en fossilfri bilflotta.
Förslaget var först på 60.000 kronor för utsläppsfria bilar, men regeringen valde att sänka beloppet.
– Risken finns att man köper en bil i Sverige och snabbt säljer den vidare till ett annat land och då skickar vi svenska skattepengar till medborgare i andra länder. Därför har vi en maxnivå på 45.000 och ett krav på att man sak äga bilen i sex månader innan man får bonusen, säger finansminister Magdalena Andersson till Sveriges Radio.
Hur mycket blir straffskatten då? Den börjar på 95 gram koldioxid per kilometer. För varje gram bilen överstiger detta värde beläggs den med 77 kronor extra under de första tre åren. Är utsläppen uppe i över 140 gram per kilometer ska bilägaren dessutom betala 100 kronor per gram som detta värde överskrids.
För dieselbilar tillkommer dessutom ett miljötillägg på 250 kronor, samt ett bränsletillägg, vilket är det deklarerade koldioxidutsläppet på bilen multiplicerat med 12,88.
Förändringen gäller bilar som köps nya, för befintliga bilar betalas ordinarie fordonsskatt som gäller idag. Bonus-malus-systemet är tänkt att införas den 1 juli 2018. Nu ska det först på remiss.
Diskutera: Vad tycker du om bonus-malus-förslaget?
Regeringen har ett färdigt förslag på hur framtidens fordonsskatter ska se ut. Det handlar om ett så kallad bonus-malus-system, där bilar med höga utsläpp straffas med mer i skatt, samtidigt som pengarna går till de bilägare som köper bilar med låga utsläpp eller inga utsläpp alls.
När det gäller bonus-delen ersätts dagens supermiljöbilspremie på 40.000 kronor med en bonus på 45.000 kronor för utsläppsfria bilar som går på el eller vätgas. Sedan sänks beloppet linjärt ner till 7.500 kronor för bilar som släpper ut max 60 gram koldioxid per kilometer. En neutral zon gäller upp till 95 gram per kilometer. Gasbilar får en särskild premie på 7.500 kronor. Skattebefrielsen för miljöbilar försvinner.
– Högsta bonusnivån på 45.000 kronor är bara marginellt mer än dagens supermiljöbilspremie, särskilt som den femåriga fordonsskattebefrielsen samtidigt tas bort. Det ger förstås inte den omställning vi önskat och som krävs för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. En höjning till 60.000 kronor vore rimlig och malus-intäkterna bör ge utrymme för det, säger Mattias Goldmann, som leder miljörörelserna Fores och i 2030-sekretariatet, vilka strävare efter en fossilfri bilflotta.
Förslaget var först på 60.000 kronor för utsläppsfria bilar, men regeringen valde att sänka beloppet.
– Risken finns att man köper en bil i Sverige och snabbt säljer den vidare till ett annat land och då skickar vi svenska skattepengar till medborgare i andra länder. Därför har vi en maxnivå på 45.000 och ett krav på att man sak äga bilen i sex månader innan man får bonusen, säger finansminister Magdalena Andersson till Sveriges Radio.
Hur mycket blir straffskatten då? Den börjar på 95 gram koldioxid per kilometer. För varje gram bilen överstiger detta värde beläggs den med 77 kronor extra under de första tre åren. Är utsläppen uppe i över 140 gram per kilometer ska bilägaren dessutom betala 100 kronor per gram som detta värde överskrids.
För dieselbilar tillkommer dessutom ett miljötillägg på 250 kronor, samt ett bränsletillägg, vilket är det deklarerade koldioxidutsläppet på bilen multiplicerat med 12,88.
Förändringen gäller bilar som köps nya, för befintliga bilar betalas ordinarie fordonsskatt som gäller idag. Bonus-malus-systemet är tänkt att införas den 1 juli 2018. Nu ska det först på remiss.
Diskutera: Vad tycker du om bonus-malus-förslaget?
Bonus-malus-förslaget
0-60 g CO2/km: Miljöbilsbonus på 7.500-45.000 kr, betalas ut efter 6 månader.
60-95 g CO2/km: Neutral zon, oförändrad fordonsskatt utan extra avgifter eller bonusar.
95-140 g CO2/km: Grundavgift på 360 kr + 77 kr extra per gram och år.
>140 g CO2/km: Samma avgifter som ovan + 100 kr extra per gram över 140.
Länkar
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Man tycks straffa bensin och dieselbilar genom att beräkna utsläppen vid användning av 100% fossilt bränsle vilket ingen kan köra på idag eftersom det redan nu blandas i biokomponenter i bränslet. Jag kan köra min dieselbil på ren HVO dvs enbart förnybara komponenter. Förutom detta kom regeringen häromdagen med förslag på en reduceringsplikt som skall tvinga bränsleleverantörerna att påskynda inblandningen av biokomponenter, hur relevant är det då att straffa bilägarna enligt beräkningar som bygger på att de kör helt fossilt!?
Det är väl inget, hur räknar du utsläppen ifrån en hybrid? Ibland går den lite på el och ibland inget!? Så det är inte helt lätt att räkna miljöbelastning på bilar som har två drivmedel.
I Sverige klyver vi som vanligt hårstrån allt medan man i Indien öppnar en kolgruva i månaden och bränner den värsta sortens kol för att ge ytterligar 500,000,000 Indier ström. För dom som inte förstår liknelsen, för att mildra vårt dåliga samvete silar vi mygg och sväljer elefanter. Att höja fordonsskatten handlar inte om miljön. Det är ytterligare en desperat åtgärd att få in mera pengar till statskassan för att täcka en ohållbar politiks kostnader. Återigen försöker man öka intäkterna istället för att minska utgifterna, som alla vet är grundläggande för sund ekonomi.
Känns som detta förslag framförallt slår mot två kategorier av personer: Låginkomsttagare som inte har råd att köpa en Tesla eller en Passat GTE, samt folk i glesbygden med långa köravstånd som inte har tillgång till varken kollektivtrafik eller den infrastruktur som krävs för att kunna köra en elbil. Eller en kombination av båda kategorier. Och detta ska vara en regering som vill minska klyftorna i samhället? Idioti.
Nu är det enbart en fråga kvar: Är det utsläpp vid teoretisk beräknade utsläpp som avses eller är det utsläpp vid verklig drift? Det skiljer ju åtskilliga gram mellan dessa värden!
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.