Nya bilar som är utsläppsbovar ska få betala dyrt för sina synder, enligt ett förslag från regeringen.
Regeringen har bestämt sig för vilket alternativ på ändrad fordonsskatt som ska föreslås.
(Uppdaterad artikel, nu även med fordonsskatt för dieselbilar.)
Regeringen har ett färdigt förslag på hur framtidens fordonsskatter ska se ut. Det handlar om ett så kallad bonus-malus-system, där bilar med höga utsläpp straffas med mer i skatt, samtidigt som pengarna går till de bilägare som köper bilar med låga utsläpp eller inga utsläpp alls.
När det gäller bonus-delen ersätts dagens supermiljöbilspremie på 40.000 kronor med en bonus på 45.000 kronor för utsläppsfria bilar som går på el eller vätgas. Sedan sänks beloppet linjärt ner till 7.500 kronor för bilar som släpper ut max 60 gram koldioxid per kilometer. En neutral zon gäller upp till 95 gram per kilometer. Gasbilar får en särskild premie på 7.500 kronor. Skattebefrielsen för miljöbilar försvinner.
– Högsta bonusnivån på 45.000 kronor är bara marginellt mer än dagens supermiljöbilspremie, särskilt som den femåriga fordonsskattebefrielsen samtidigt tas bort. Det ger förstås inte den omställning vi önskat och som krävs för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. En höjning till 60.000 kronor vore rimlig och malus-intäkterna bör ge utrymme för det, säger Mattias Goldmann, som leder miljörörelserna Fores och i 2030-sekretariatet, vilka strävare efter en fossilfri bilflotta.
Förslaget var först på 60.000 kronor för utsläppsfria bilar, men regeringen valde att sänka beloppet.
– Risken finns att man köper en bil i Sverige och snabbt säljer den vidare till ett annat land och då skickar vi svenska skattepengar till medborgare i andra länder. Därför har vi en maxnivå på 45.000 och ett krav på att man sak äga bilen i sex månader innan man får bonusen, säger finansminister Magdalena Andersson till Sveriges Radio.
Hur mycket blir straffskatten då? Den börjar på 95 gram koldioxid per kilometer. För varje gram bilen överstiger detta värde beläggs den med 77 kronor extra under de första tre åren. Är utsläppen uppe i över 140 gram per kilometer ska bilägaren dessutom betala 100 kronor per gram som detta värde överskrids.
För dieselbilar tillkommer dessutom ett miljötillägg på 250 kronor, samt ett bränsletillägg, vilket är det deklarerade koldioxidutsläppet på bilen multiplicerat med 12,88.
Förändringen gäller bilar som köps nya, för befintliga bilar betalas ordinarie fordonsskatt som gäller idag. Bonus-malus-systemet är tänkt att införas den 1 juli 2018. Nu ska det först på remiss.
Diskutera: Vad tycker du om bonus-malus-förslaget?
Regeringen har ett färdigt förslag på hur framtidens fordonsskatter ska se ut. Det handlar om ett så kallad bonus-malus-system, där bilar med höga utsläpp straffas med mer i skatt, samtidigt som pengarna går till de bilägare som köper bilar med låga utsläpp eller inga utsläpp alls.
När det gäller bonus-delen ersätts dagens supermiljöbilspremie på 40.000 kronor med en bonus på 45.000 kronor för utsläppsfria bilar som går på el eller vätgas. Sedan sänks beloppet linjärt ner till 7.500 kronor för bilar som släpper ut max 60 gram koldioxid per kilometer. En neutral zon gäller upp till 95 gram per kilometer. Gasbilar får en särskild premie på 7.500 kronor. Skattebefrielsen för miljöbilar försvinner.
– Högsta bonusnivån på 45.000 kronor är bara marginellt mer än dagens supermiljöbilspremie, särskilt som den femåriga fordonsskattebefrielsen samtidigt tas bort. Det ger förstås inte den omställning vi önskat och som krävs för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. En höjning till 60.000 kronor vore rimlig och malus-intäkterna bör ge utrymme för det, säger Mattias Goldmann, som leder miljörörelserna Fores och i 2030-sekretariatet, vilka strävare efter en fossilfri bilflotta.
Förslaget var först på 60.000 kronor för utsläppsfria bilar, men regeringen valde att sänka beloppet.
– Risken finns att man köper en bil i Sverige och snabbt säljer den vidare till ett annat land och då skickar vi svenska skattepengar till medborgare i andra länder. Därför har vi en maxnivå på 45.000 och ett krav på att man sak äga bilen i sex månader innan man får bonusen, säger finansminister Magdalena Andersson till Sveriges Radio.
Hur mycket blir straffskatten då? Den börjar på 95 gram koldioxid per kilometer. För varje gram bilen överstiger detta värde beläggs den med 77 kronor extra under de första tre åren. Är utsläppen uppe i över 140 gram per kilometer ska bilägaren dessutom betala 100 kronor per gram som detta värde överskrids.
För dieselbilar tillkommer dessutom ett miljötillägg på 250 kronor, samt ett bränsletillägg, vilket är det deklarerade koldioxidutsläppet på bilen multiplicerat med 12,88.
Förändringen gäller bilar som köps nya, för befintliga bilar betalas ordinarie fordonsskatt som gäller idag. Bonus-malus-systemet är tänkt att införas den 1 juli 2018. Nu ska det först på remiss.
Diskutera: Vad tycker du om bonus-malus-förslaget?
Bonus-malus-förslaget
0-60 g CO2/km: Miljöbilsbonus på 7.500-45.000 kr, betalas ut efter 6 månader.
60-95 g CO2/km: Neutral zon, oförändrad fordonsskatt utan extra avgifter eller bonusar.
95-140 g CO2/km: Grundavgift på 360 kr + 77 kr extra per gram och år.
>140 g CO2/km: Samma avgifter som ovan + 100 kr extra per gram över 140.
Länkar
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Du kan se det från vilket håll du vill Hackenbush, det är bilägaren som kommer att betala detta. Och det är bevisat sen förut att vi är överbeskattade redan. Skatten sätter ingen "press" på biltillverkarna. Den sätter press på bilägaren. Och jag tycker det är fel. Detta är bara ett sätt att försöka komma tillrätta med misslyckade bränslesatsningar på etanol och ett sätt för staten att ytterligare punga oss på pengar. Vilka biltillverkare kommer att välja bort Sverige som marknad på grund av de orimliga kraven?
Väljer man en bil som idag kostar 3200 kr/år i skatt så har man ju helt frivilligt valt en bil med tämligen hög utsläppsnivå och att detta in te skulle kosta i framtiden borde man kunna lista ut.
Sen kan man alltid ifrågasätta gränserna - t ex släpper en relativt liten Golf med minst bensinmotorn idag ut runt 119 g/km vilket skulle göra att denna förhållandevis lilla och ändå bränslesnåla bil (med dagens mått mätt) ändå "straffbeskattas" på så sätt att skatten skulle öka ifrån runt 500 kr/år idag till ca: 2200 kr/år. Nåja - det kostar att köra bil - så enkelt är det. Men få bensindrivna bilar, som skulle kunna fungera som familjebil, kommer nog knappast att klara sig under denna skattenivå. Sen återstår frågan om det kommer att gälla samma regler för dieselbilar som för bensindrivna bilar. Om så blir fallet lär vi knappast se nåt omedelbart slut på försäljningsframgången för dieslar.
Sen står det att detta gäller under de 3 första åren - återgår skatten sen till den som är idag ?
Det vore intressant att veta hur laddhybrider kommer att beskattas. Man kan ju tänka sig att en brukare klarar 80% av sin körning på batteri, och en annan med likadan bil endast klarar 20%. Det blir en avsevärd skillnad i CO2-utsläpp.
Kommer de ändå att beskattas lika?
Man kan ju fråga sig om ni som hyllar det här verkligen tycker det är vettigt att betala skatt upp till sex eller sju gånger för samma sak. Själv tycker jag att en gång räcker alldeles utmärkt.
JOCA, det gäller inte bef. bilar endast nya och då kan man ju välja hur mycket skatt man är villig att betala.
Men naturligtvis kommer det att drabba de som av en eller annan anledning måste ha en stor bil, men de kanske köper begagnat.
Ja, saabnisse, men det är en fråga om princip. Jag är fan trött på all detta pungslående som staten ägnar sig åt, specifikt riktat mot bilister. Det har inget med miljö att göra, utan staten kommer att håva in 600 miljoner rakt av. Man kommer INTE att dela ut dessa 600 miljoner till någon överhuvudtaget, eftersom så få bilar uppfyller kraven för en bonus att det inte är möjligt. Så det är bara rökridåer. Tro inget annat.
För de som vill köpa nya bilar 2018 har det verkligen med miljön att göra för bilköparna måste tänka till om utsläppen när de vill köpa ny bil. Vem tänker på det idag? I stort sett ingen.
Om staten efter 2018 kommer att håva in miljoner extra i skatt så betyder det bara att bilköparna inte bryr sig om utsläppen på deras nya bil och att de struntar i om de får betala extra skatt. Valet är bilköparens.
Laddhybrider blir en nöt att knäcka. Dagens utsläppsberäkningar stämmer som sagt inte det minsta om bilen körs mestadels på bensin. RDE kanske löser en del av problemet. Men helt rättvist lär det inte bli. Den som använder batteri 100% ska inte bli straffad för att biltypen även kan köras på bensin. Samtidigt som den som inte alls laddar sin bil med el inte ska kunna dra nytta av laddhybridens förmåner. Det kommer att krävas någon form av individuell redovisning baserat på verkligt brukande. Det bör dock inte vara så svårt att lösa då alla (?) laddhybrider lagrar data om hur stor andel el resp bensin som gått åt. En årlig avläsning och bilägaren kommer att få tillbaka på fordonsskatten eller betala in restskatt...
Inget särskilt NOx-tillägg för diesel då utan "bara" det gamla miljötillägget vad det verkar. Egentligen ingen konkrett skillnad mot idag utom att nivåerna skärps. De låga CO2-utsläpp som dieseldrift ger kan fortfarande löna sig men miljörörelserna kommer säkert påpeka att just NOx-nivåerna behöver sänkas.
Jag gillar stora bilar med bra drag i men tycker det är bra att skatten premierar att biltillverkarna satsar på lätta, slimmade bilar. Det är ju rätt komiskt när man ser sig om i trafiken och alla svulstiga bilar som flertalet kör. Det håller inte i längden. Skatten kommer innebära att den stora massan kommer köpa lättare och mindre bilar. Alternativt dyra laddhybrider som man ju kan diskutera hur bra de verkligen är. Beror mest på hur ens körmönster ser ut. För det mesta duger det gott med en småbil för de allra flesta och det gynnar miljön och plånboken.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.