Nästa artikel
Bensinen över 17 kronor litern
Nyheter

Bensinen över 17 kronor litern

Publicerad 21 maj 2019 (uppdaterad 21 maj 2019)
Det har aldrig varit dyrare att tanka bensin. I fredags höjdes återigen priset.

Det var den 17 maj som de stora drivmedelsföretagen Circle K, Preem och OKQ8 höjde kostnaden på en liter bensin med 15 öre till 17,14 kronor per liter vid bemannade stationer. Samtidigt sänktes priset på diesel med 10 öre till 16,84 kronor för en liter. 

Vid årsskiftet låg literpriset på drygt 14 kronor och Vi Bilägare har med anledning av vårens höjningar pratat med Ulf Svahn på drivmedelföretagens branschorganisation SPBI som berättar att vi är på väg in i ”driving season”, alltså när det är semestertider i västvärlden och vi åker mer bil än vanligt, vilket kan pressa upp literpriset ytterligare i sommar.  

I senaste avsnittet av vår podcast intervjuade vi en talesperson för folkrörelsen Bensinupproret 2.0, en protestgrupp på Facebook med över 600.000 medlemmar som kräver att priset på bensin måste sänkas till 12 kronor litern.

Diskutera: Vad tycker du om priset på bensin? 
 

Ämnen i artikeln

Kommentarer

#12j • Uppdaterat: 2019-05-22 21:56
A.L

Kricko: Det finns gott om utredningar både på departementsnivå som hos våra offentliga myndigheter som tar upp det här.

I grunden är det dock inte ett politiskt påfund. Tvärtom grundades metodiken redan på 1920-talet av ekonomen Arthur Pigou som i sin "The Economics of Welfare" tog upp hur externa kostnader tenderar att störa marknadens jämvikt på ett sätt som alla förlorar på. Det är därför som man idag i litteraturen även kallar bränsleskatterna för "Pigouvianska skatter", läs vad jag skriver inom området på Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Pigouviansk_skatt

MVH AL

#12k • Uppdaterat: 2019-05-23 00:19
1

Fakta: Bensinen är inte dyrare nu än för 10 år sedan.

#12l • Uppdaterat: 2019-05-23 00:23
Kricko

Nja, nu tänkte jag mer på att du beskrev syftet med skatterna - och antog då att du utgick från vad som uttalats av de som beslutat om dem? Har absolut inte läst alla skstteproppar men uttryck som att internalisera externa kostnader har du knappast fått därifrån - utan snarare från VTI som inte sysslar med beslutsfattande. Och du glömde kanske att redovisa vissa grundantaganden angående hur VTI räknat ut att personbilstrafiken är överbeskattad? Beräkningen har inte ett skit med faktiska kostnader att göra för de kan vi inte mäta. Självfallet finns det både fiskala och politiska element i beskattning, det vore liksom inte beskattning annars, men man måste ha hela syftet klart för sig innan man drar slutsatser om effekten av en skatt.

#12m • Uppdaterat: 2019-05-23 08:15
Hackenbush

Detta med bensinpriset har alltid varit en het potatis och kommer att förbli det.
Bensinbolagen höjer priset och skatterna höjs kontinuerligt hur mycket vi än protesterar. Bilisterna är statens bästa kassako.

#12n • Uppdaterat: 2019-05-23 09:03
A.L

Kricko: De beslutat som fattats av Riksdagen år 1988, som säger att vägtrafiken skall betala sina samhällsekonomiska kostnader har resulterat i mängder av utredningar, betänkanden och studier, både i Sverige som på internationell nivå. Se exempelvis något av Miljöavgiftsutredningens många förslag, såsom SOU 1989:21,1989:83 eller 1991:37, "Räkna med miljön". Därefter har lagstiftning och direktiv setts över successivt, både i Sverige som på EU-nivå. Men utgångspunkten är att vägtrafiken externa kostnader skall internaliseras.https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/fakta-pm-om-eu-forslag/meddelande-om-internalisering-av-trafikens_GV06FPM135

VTI ägnar sig sedan åt utredningar, inte beslutsfattande. Men det är inte VTI eller svenska politiker som har uppfunnet begreppet internalisering av de externa kostnaderna. Teorierna härstammar istället från 20-talet. Sedan har de förstås varit föremål för diskussion under lång tid tillbaka (se exempelvis Baumol och Oates från 1971, Clean Air Act i USA vid 1990 eller EU som 1992 försökte få medlemsländerna att införa en koldioxidskatt enligt samma metodik).

Vad det sedan gäller själva beräkningarna är det mig veterligen ingen som har påstått att det rör sig om "faktiska kostnader". Tvärtom - om du läser sidan jag skickade tidigare till dig så ligger svårigheterna i det här i att skatta kostnaderna på ett vettigt och ändamålsenligt sätt, framförallt på individ och trafiknivå. Det blir i princip ganska avancerade ekonometriska modeller med avsevärda felmarginaler, och detta särskilt i fallet koldioxid.

Det är också därför som jag anser att koldioxiden bör tas bort helt. Det går inte att visa på någon som helst nytta med den. Övriga externaliteter kan sedan internaliseras på ett bättre sätt än via bränslet, som i sig är på tok för trubbigt. Då sjunker bränslepriset till produktionskostnad+marginal plus moms; eller 5+,1,45x1,25= 8 kr/l (c;a)

MVH AL

#12o • Uppdaterat: 2019-05-23 09:27
Kricko

Nu skrev du fortfarande om syftet med skatten. Det du beskriver är ett av syftena, och knappast det viktigaste - vilket heller inte politiken påstått. 30 år gamla betänkanden har begränsad relevans i det sammanhanget - och som du säkert vet får man vara lite försiktig när man läser motivuttalande kring beskattning eftersom de tenderar att bli väldigt tekniska kring beskattningsprocessen (medskyldig till det) utan man får läsa prop till aktuell lagstiftning tillsammans med regeringsförklaring och andra mer övergripande styrdokument och även budgetprop.

Vet inte vad som är så avancerat med beräkningsmodellerna? Slutsatsen är att det vore billigare att köpa utsläppsrätter och döda dem, och ännu mer klimateffektivt att införa en global koldioxidskatt - men det är inte politiskt möjligt. Återigen ska vad man gör ses i ljuset av vad man vill åstadkomma och vad som är möjligt. Du är inte direkt transparant i dina slutsatser om helt slopad beskattning eftersom du, mot bakgrund av att det är svårt att mäta kostnaden för koldioxidutsläpp, väljer att sätta den till noll. På Eu nivå har man, med samma svårigheter att beräkna men med insikt i att det definitivt finns en kostnad, satt den till vad det nu var (1 kr/kg?). Du väljer också att bortse från övriga syften med skatten, bl.a. att generera intäkter och även att verka som styrmedel bort från fossila bränslen. Verkar vara rätt bekvämt att räkna som AL.

Nyttan av skatten ska bedömas utifrån de syften de som beslutat om den haft - det du uttrycker är något annat, du sätter dig i beslutsfattarens ställe och påstår om man hårdrar det att politiken fullt medvetet fattar beslut om beskattning som enbart är till för att skada samhället. Ställ upp i ett val om du vill förändra det, sånt här borde ju folk flest få veta? Eller var transparent med att det som uttrycks är ditt tyckande som grundas på en viss åsikt, vilken inte har något med beslutsfattarens syften att göra.

Kan inte hålla mig från att vara lite pettimetrig - felskrivningen "anser att koldioxiden bör tas bort helt" är faktiskt ganska skojjig, tackar för den.

#12p • Uppdaterat: 2019-05-23 10:07
A.L

Kricko: Det du tänker på rör det politiska spelet. Och det är mycket riktigt en del i det här eftersom det är politiker som fattar besluten (på normativ grund). Jag är dock ingen politiker, så politiken får de som ägnar sig åt det lägga sin kraft och tid på.

Förd politik har idag ingen stöd i den ekonomiska vetenskapen för det agerande som man genomför, vilket just får de konsekvenser som jag redogör för. Det medför istället ett precis lika stort slöseri som när man har ett pris under jämvikt och det är också detta jag (mfl) är starkt kritisk mot.

Det finns nyttor med punktskatter av detta slaget, och nyttan kan räknas dubbelt upp om utsläppen samtidigt sjunker. Det senare är dock inte fallet. Världens samlade energiproduktion består fortfarande av fossil energi (+30% sedan år 2000)- och väntas att bestå av fossil energi ända fram tills 2040. Att vi minskar i Sverige har ingen som helst påverkan - vare sig på klimatmodellerna eller på utsläppsnivåerna. Koldioxidkomponenten (som jag mycket riktigt inte orkar skriva ut)är verkningslös. Den medför inget annat än fördyrade transporter, och negativa sysselsättningseffekter i transportintensiva verksamheter. Dessutom ger den utslag i investeringskalkylerna (jfr bara höghastighetsjärnvägen).

Som jag skrev: Den ekonomiska teorin (inte den politiska) ger ett stöd för bränsleskatterna så länge de sätts på den nivå som motsvarar de externa kostnaderna. Så är emellertid inte fallet idag - idag ligger skatten 50% över marginalkostnaden. Och av detta blir vi alltså alla fattigare.

Koldioxidutsläpp är sedan mycket riktigt ett annat resonemang än de övriga - det är politik (inte ekonomisk vetenskap). Det är därför som de ligger som en separat del i bränslet. Idag ligger priset på 1,14 kr/kg.
https://www.trafikverket.se/contentassets/4b1c1005597d47bda386d81dd3444b24/asek-6.1/12_klimateffekter_a61.pdf

Nu måste jag jobba, skall sätta mig i bilen och köra 50 mil här och nu faktiskt. Får se om jag hinner skriva några rader från hotellet ikväll;-)

MVH AL

#12q • Uppdaterat: 2019-05-23 10:16
adzam

idag sänktes soppan 15 öre så nu blir det tyst

#12r • Uppdaterat: 2019-05-23 11:54
Svenne60

Axa; Nej det är inte samma folk ”som gnäller” som de som diskuterar skatt på alkohol och tobak. Själv använder jag inget av detta.
J.L. Alltså vad tycker ungdomarna om konsekvenserna av CO2 utsläpp? Som t.ex. Greta Thunberg? Tror du att någon seriös bedömare grundar sina åsikter på vad ungdomarna tycker som inte kan något annat om klimatfrågan än vad div. politiska alarmister, kulturjournalister och kändisar kan? Är du fullt allvarlig? När t.ex. en av våra mest namnkunniga klimatforskare Lennart Bengtsson utestängs från massmedia. Att Norge satsar på elbilar beror på att det har gett poäng politiskt och att de har råd pga. oljemiljarderna. Det har inte vi.

#12s • Uppdaterat: 2019-05-23 11:54
Svenne60

Axa; Nej det är inte samma folk ”som gnäller” som de som diskuterar skatt på alkohol och tobak. Själv använder jag inget av detta.
J.L. Alltså vad tycker ungdomarna om konsekvenserna av CO2 utsläpp? Som t.ex. Greta Thunberg? Tror du att någon seriös bedömare grundar sina åsikter på vad ungdomarna tycker som inte kan något annat om klimatfrågan än vad div. politiska alarmister, kulturjournalister och kändisar kan? Är du fullt allvarlig? När t.ex. en av våra mest namnkunniga klimatforskare Lennart Bengtsson utestängs från massmedia. Att Norge satsar på elbilar beror på att det har gett poäng politiskt och att de har råd pga. oljemiljarderna. Det har inte vi.

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.