1 av 10 säger ja till höjd bensinskatt

I dagsläget är det egentligen inte någon större fara om inflationen ökar Leifer. Det är dock olyckligt om vi går in i en ny högkonjunktur med hög inflation. Den bygger dock på att man trycker (eller lånar)upp mer pengar, radikalt sänker räntorna alternativ driver upp reallönerna för att de skall vara en ihållande prisökning. Inget av detta har mig veterligen det socialistiska blocket påstått sig vilja genomföra (vid sidan av det befängda förslaget att minska arbetstiden med bibehållen lön). En engångsökning av prisnivån, exempelvis genom skattehöjningar, betecknas därför inte som inflation (den avstannar ju). Riksbankens prognoser bygger också på den underliggande inflationen, precis som jag skrev tidigare, dit hör inte bensinskatten! Inflationen påverkas främst av penningmängden, inte skatter. De senare är bara en omfördelning av resurser och effektivitetshämmande (dock inte alltid). På så vis dämpar skatter inflationen. När det sedan handlar om bidragshöjningar gäller samma sak där. En grupp får mer pengar samtidigt som en annan får mindre, vanligtvis via skattehöjningar. Nettot blir oförändrat eller till och med inflationsdämpande genom transfereringarna (man får mindre varor för pengarna vilket påverkar konsumtionen negativt = priserna sjunker). Som sagt, allt detta kan du läsa om i nationalekonomiska kurser som ges vid våra universitet. När det sedan gäller Förbifart Stockholm är den positiv ur inflationsperspektivet. Man eldar upp 14 av de investerade 28 miljarder kronorna för kråkorna. På så vis dämpar man alternativ konsumtion som kunde realiserats för de pengarna istället. Är det måhända därför som Leifer vill ha Förbifarten, dvs att slöseriet minskar inflationen? MVH AL

Internaliseringsgraden hos olika fordonsslag finns redovisad i SIKA:s rapportflora Leifer. Jag föreslår att du läser den själv. I övrigt skall jag på konferens nu i fyra dagar, där jag skall föreläsa i bland annat transportekonomiska frågor, och kommer därför inte synas här lika frekvent. Vi hörs säkert i en annan debatt framöver! MVH AL

Om man vill ha högre skatt skatt säger man samtidigt att man är dummare än överheten.Dummare än överheten.En liten människa.Sug på den innan du lägger i valsedeln sosse!

Intressant och lite lustig dialog där två parter envetet hävdar motsatta åsikter. Fakta är dock fakta och därför blir AL trovärdigare - även om en del slår bort sakliga argument väl underbyggda med statistik eller andra vetenskapliga rapporter som varande skrivborddsprodukter. Ett sätt att nedvärdera människor som använder sin hjärna.

Höjningar av skatter är inte inflationsdrivande. De kan ha effekt, men den är ju endast momentan och då snarast sänkande. Däremot dyker en annan fundering upp hos mig. Är en progressiv skatteskala inflationshöjande, inflationssänkade - eller saknar den effekt?
Tanken är ju att de "besuttna" ska dela med sig av en större del av kakan än de "utarmade". Det innebär att det blir en massa gnäll hos höginkomsttagarna över marginalskatteeffekten - men inget gnäll när man sen gör ränteavdrag för den dyra segelbåten (som ofta dessutom är en ren investering). Men det må vara en sak för sig.
När man har en kraftig inflation så kommer allt fler att betala en allt större del av inkomsten i skatt, vilket man ju kan tycka borde vara lönedämpande. Men å andra sidan så ökar utgifterna, så lönhöjningarna istället måste bli ännu högre för att ge någon nettoeffekt. Progressiviteten justeras naturligtvis efter en tid, men det kommer alltid att vara en eftersläpning.

Till skillnad mot AL ser jag idag ingen bättre metod än bränsleskatt. Det bränsle som är miljömässigt sämst (mätt på annat och mer relevant sätt än nu) beskattas allså högst. Att ha en fordonsskatt är lite märkligt egentligen, eftersom en bil som står still knappast kostar något. (Återvinningskostnaden läggs ju rimligen på försäljningspriset.) Ett sätt att få önskvärd regional skattefördelning vore att betala för GPS-mätt färdväg - glesbygdsbor som reser i blesbygd kan då få en lägre skatt, som exempel. Men det täcker inte in bränslets miljöpåverkan och inte heller gynnas låg bränsleförbrukning.
Kanske kan en bränsleskatt och en färdvägsskatt kombineras - färdvägsskatten betalas då lämpligen per månad.
Allt förutsätter att fordonsskatten slopas och att bränsleskatten reduceras något.

Skatter på kapital och arbete brukar anses vara inflationsdämpande Roy. Den privata konsumtionen och investerandet sjunker ju. En invändning är förvisso att skattepengarna används någon annanstans i ekonomin, dock med högre förluster genom transfereringar och andelen varor man får ut för pengarna minskar (=inflationen sjunker). Progressiv beskattning brukar i regel minska inflationen på motsvarande sätt. Incitamentet för att arbeta en extra timme minskar, dvs produktionen går ner, därtill brukar lönekostnaden för den extra produktionen stiga (annars vill man ju vara ledig istället) - vilket förstås måste kompenseras i prisnivån. Båda dessa företeelser har därför en inflationsdämpande effekt.
När det sedan handlar om bränsleskatter menar jag att med de kostnadsdifferenser som trots allt föreligger mellan storstad och landsbyggd så blir bränslekskatten på tok för trubbig (vid sidan av koldioxidkomponenten). För att ingen skall tvingas betala för mycket måste då den generella bensinskatten sättas på en nivå som motsvarar den billigaste bilresan (dvs den på landsbyggd). På detta sätt uppstår en situation där bilresorna i storstäderna blir på tok för billiga - och nya externiliteter såsom trängseln blir ett reellt faktum. Därför är det bättre att ha ett system som även tar hänsyn till lokala skillnader. På så vis erhåller vi en mer precis styrning av trafiken - till gagn för alla. MVH AL

Inget av det AL skriver härunder motsägs av det jag redan skrivit.
Vad bränsleskatten beträffar, så föreslår jag, till skillnad mot AL, dessutom en lösning.
Att kostnadsökningar beroende på löneökningar leder till en inflationsbromsande effekt, må vara sant helt kortsiktigt. Snarare brukar man räkna in löneökningarna i inflationsspiralen - ökade priser kompenseras med ökade löner som medför ökade priser som ...
I såna lägen är också ränteläget högt, vilket är tänkt att öka sparandet, men penningvärdes-försämringen p g a inflationen i kombination med avdragsmöjligheten i det progressiva skattesystemet medför istället ökande kreditköp (avbetalningar).
(AL, observra att jag använder mig av ett mer vanligt språkbruk istället för att fjärma mig med ekonomiska termer i något försök att framhålla min sakkunnighet - fackslang finns i alla branscher. Grupptillhörighet visas ofta just genom språket.)

Mina kommentarer avsåg Roys funderingar om den progressiva inkomstskatten, inte den generella lönenivån och dess påverkan på inflationen (som mycket riktigt är en del av inflationsspiralen). Jag beaktade dock inte avdragsmöjligheterna alls, vilket förstås kan bli galet eftersom de existerar. Samtidigt påverkar Riksbankens styrränta all utlåning i (kredit)ekonomin - och särskilt även den på finansmarknaderna. Den privata konsumtionen är egentligen bara en del av inflationsbegreppet.
I fallet Roys förslag om en ny GPS-styrd bensinskatt har jag egentligen inga invändningar heller. Det är ju ett liknande system som man använder i Singapore. Det enda som kan diskuteras är hur tillförlitligt ett GPS-system verkligen är. Dessutom bör det kombineras med olyckskostnaden och vägslitaget. Men i huvudsak verkar vi vara överens om att det är betydligt bättre än bensinskatt vid pumpen - vilken ju missar en stor del av målet genom sin trubbiga utformning. Det är av det skälet som jag motsätter mig en höjning av bensinskatten. Den slår bara snett och innebär kostnadsökningar för dem som redan idag betalar något mer än vad de verkligen kostar samhället när de väljer bilen (landsortstrafiken, eller c:a 50 % av resorna). MVH AL

Hej AL!
Nja, helt överens är vi nog inte.
Olika bränslen har olika miljöbelastning. Olika bilar med olika motorer och olika körsätt ger olika förbrukning. Det enda någorlunda säkra sättet att få betalt för den miljö- och samhällskostnaden är ju via bränsleskatt. Dock kan den vara något differentierad beroende på geografin och generellt kan den också vara lägre eftersom man även skulle betala det jag kallar för färdvägsskatt. Det är alltså ingen km-skatt, utan grundar sig på var någonstans du faktiskt kört baserat på transportbehovet där. Den kan mycket väl beräknas kontinuerligt och bör kunna kotrolleras när som helst av bilägaren.

Marginalkostnaderna skiljer sig åt beroende på vad vi studerar Roy. Tar vi koldioxid står den förvisso i direkt proportion till förbrukningen och är dessutom ett globalt problem, dvs utsläppets geografiska belägenhet är av underordnad betydelse. Koldioxiden kan alltså internaliseras direkt via bränslet och är av den anledningen också en egen separat komponent i bensinskattens utformning. Övriga kostnadsposters omfattning däremot (olyckor, vägslitage, buller, partiklar, trängsel och andra utsläpp, såsom kväve och partiklar exempelvis) varierar beroende på i vilken miljö fordonet framförs, dess egenskaper, förarens riskbenägenhet samt vid vilken tidpunkt. Dessa skillnader kan vara mycket stora. Mot den bakgrunden blir skatten mycket trubbig och i flera fall långt ifrån tillräcklig. På så sätt genomförs en rad resor som kostar mer än vad de smakar - vilket gör oss alla fattigare. Därför är en höjd bensinskatt inte en tillräcklig precis åtgärd. Man eldar så att säga för kråkorna och förslaget är dåligt och rent av, hur bakvänt det än låter, snarare populistiskt än väl genomtänkt. En GPS-baserad lösning, såsom Roy föreslagit, är då ett bättre alternativ. Det skulle kunna resultera i att en stor del av bensinskatten kan plockas bort helt och istället flyttas över till GPS:ens system. Många skulle då planera sina resor mer rationellt - vilket sänker transportkostnaderna - något som gynnar oss alla (de står för mellan 10 och 15% av BNP). MVH AL

Kanske är vi ganska eniga ändå, AL. :-)
Vi har i vart fall samma mål.