Klassiska bilmärken: Lloyd

Lloyd ingick i det stora bilkonglomerat som skapades av Carl F. Borgward, bilmagnaten som till slut föll på en överkomplicerad modell och tron att han skulle kunna överträffa Mercedes-Benz.

Precis som fallet var under årtionden i England var det också i Tyskland ett väldigt trasslande hit och dit med företagskonstellationer och bilmärken.

Namnet Lloyd syntes i den tyska bilindustrin redan före det första världskriget, men de bilar vi ska titta på här kom som en nystart efter det andra stora kriget.

Visserligen konstruerades och utvecklades Volkswagen under 30-talet och visserligen startade riktig serietillverkning under 40-talet, men det var inte detsamma som att folk i allmänhet hade råd att köpa bilen.

Folkvagnen var helt enkelt för stor, och därmed för dyr, för de stora skarorna av bilsugna. Det blev ingen ordning på Europas finanser förrän en bra bit in på 50-talet, och under denna tid föddes därför ett stort antal små, små bilar, många av dem tämligen mediokra i kvalitetshänseende.

Lloyd var en av dessa små bilar. Men Lloyd var på många sätt en betydligt bättre bil än de flesta av konkurrenterna, bland annat för att Lloyd var en riktig bil, om än i något mindre skala.

Tio hästkrafter
Tillverkningen startade i juni 1950 med den framhjulsdrivna modell 300 vars luftkylda tvåtaktsmotor hade en cylindervolym på bara 293 cc. Motoreffekten var tio hästkrafter och någon 0–100-tid kunde aldrig uppmätas eftersom toppfarten låg på 75 km/tim.

I april 1951 presenterades också en stationsvagn och en coupé! Karosserna var litet speciella genom att de inte hade stål- eller ens aluminiumpaneler utan var konstruerade som en pegamoidklädd trästomme. Drygt 18 000 av dessa 300-bilar byggdes.

Ett gott resultat kan man tycka, men så kom modell 400 med litet fräsigare linjer och 13 hästar. Åren 1953–57 såldes nästan 110 000 sådana bilar!

Det rådde verkligen ingen tvekan om saken: med Lloyd hade Doktor Borgward skapat en succé.

Modell 600 lanserades 1955 och var Lloyds första fyrtaktare. Nu var effekten uppe i 19 hästkrafter och toppfarten noterades till 100 knutar jämnt. 60 sekunder tog det att komma dit från stillastående.

Den första modellen utan sifferbeteckning var Alexander, som kom 1957 och hade fyrväxlad låda. Alexander TS byggdes från 1958 och var hela 25 hästar stark. Litet snabbare och litet piggare var den förstås, men fortfarande var dörrarna av gammal kidnappartyp.

7 000 till Sverige
1959 presenterades en till utseendet helt ny Lloyd. Den kallades Arabella, förmodligen mest för att matcha Isabella, och hade ganska stora fenor. Arabellans aluminiummotor på 897 kubik var en fyrcylindrig boxer och gav i sitt vassaste utförande 45 hästkrafter.

Liksom alla andra Lloyd-bilar var också denna modell framhjulsdriven. Drygt 45 000 ex byggdes fram till Borgward-koncernens sammanbrott 1961 och därefter ytterligare 1 493 bilar åren 1962 och 63, fast då kallades de Borgward Arabella.

Sedan starten 1950 hade gott och väl 350 000 Lloyd-bilar byggts i Bremen. Omkring 7 000 av dem såldes i Sverige.