Klassiska bilmärken: Packard

Packardbrödernas konstruktion skilde sig föga från många andras, men kanske var deras enkla, encylindriga bil bättre byggd än de flesta.

De kunde snart med tillfredsställelse notera en ganska god efterfrågan och när äventyraren Tom Fetch korsade USA på futtiga 61 dagar i en Packard-automobil, ja då var det lilla företagets lycka gjord.

Den magnifika resan genomfördes 1903 och samma år flyttade bröderna sin verksamhet till Detroit, och från och med den tidpunkten var firman känd som Packard Motor Car Company.

Kvalitetsryktet följde bröderna, som nu började bygga fyrcylindriga bilar.

1912 lanserades Model 48, som var sexcylindrig och när Cadillac kom med V8-motor år 1915 svarade Packard ett år senare med att presentera världens första seriebyggda V12-motor. Twin-Six kallades modellen.

Packard var nu ett aktat lyxbilsmärke, känt över hela den så kallade civiliserade världen, så även i Sverige där enstaka specialkarosser byggdes på Packard-chassier.

Under Det Stora Kriget 1914–18 bidrog även Packard till försvarsverksamheten, i synnerhet sedan USA dragits in i eländet 1917. Företaget byggde bland annat flygmotorer.

Ett klokt drag
1920-talet var en påfrestande tid för världsekonomin och det var säkert inte lätt att vara biltillverkare. Packard kompletterade nu sitt modellprogram med en mindre modell, en sexa. Det var ett klokt drag som tog företaget genom hela 20-talet.

1924 presenterade Packard Motor Car Company sin första raka åtta, en motortyp som skulle bli mycket populär i USA. Några märken byggde sådana motorer ända in på 50-talet. Packard till exempel…

En ny Twin-Six visades 1932 – Packard hade liksom andra finbilstillverkare lyckats pricka in depressionen med sina största och mest påkostade modeller någonsin!

I mitten av 30-talet räckte krafterna emellertid till för att visa en mindre och billigare rak åtta kallad 120, en modell som snart blev mycket populär.

Lika uppskattad blev modell 110, en till synes likadan vagn men med sexcylindrig motor.

Packard byggde nu ganska många bilar, ungefär lika många per år som när det många år senare gick som allra bäst för Saab, det vill säga drygt 120 000.

Sommaren 1939 byggdes den sista V12-Packarden. Enkelt uttryckt kan man säga att de åttacylindriga modellerna nu var så raffinerade och silkesmjuka i gången att fler cylindrar inte behövdes.

Så kom åter ett världskrig och Packard blev en av den amerikanska försvarsmaktens mest pålitliga leverantörer. Packard byggde nu Rolls-Royce-motorer, 27-liters Merlin, på licens.

Blind ledde blind
Efter krigsslutet 1945 stundade på alla sätt andra tider. Den verkliga lyx/limousinemarknaden var till stora delar borta och specialkarosser på nya chassier var det inte många som var intresserade av.

Detta blev början till slutet för Packard. Man satsade nu mycket medvetet på mellanklassmodeller. Problemet var kanske att man så envetet höll fast vid motorkonstruktionen från 1924, en sidventilare.

I svåra tider brukar biltillverkare se sig om efter andra märken att samarbeta med. Det gjorde Packard också, men tråkigt nog gick affärerna ännu sämre för Studebaker, så när de två år 1954 gick samman så blev det som när en blind leder en annan blind.

Tragiskt förstås, för båda var ansedda märken med många år i branschen.

Packard byggde några riktigt fina modeller under 50-talet men det hjälpte inte. Pengarna räckte aldrig till och 1958 tillverkades den sista Packard-bilen.

Studebaker däremot, den svagare av de två, överlevde i nästan tio år till. Det är inte lätt att bygga fina bilar…