Hittade den här Youtube-kanalen som jag tycker var mycket intressant. En spansk motorsajt som kör älgtest med alla bilar de testar och dessutom lägger ut det på youtube:
https://www.youtube.com/playlist?list=PLrt8jdAATECUSFXiGsyO5pW_Nqqgnh3rH
Blev imponerad av Alfa Giulia: https://www.youtube.com/watch?v=DMXjC5ytuaY&list=PLrt8jdAATECUSFXiGsyO5pW_Nqqgnh3rH&index=28
Och något mindre imponerad av Nissan Juke: https://www.youtube.com/watch?v=B5aM30TFZ-w&list=PLrt8jdAATECUSFXiGsyO5pW_Nqqgnh3rH&index=13
Kommentarer
Ja det är ju lätt komiskt hur en radda med (tänkte skriva clowner, men avstod) skribenter sätter sig över fysikens lagar. Jag kan förstå om man argumenterar mot en bils prestanda eller funktion. Där finns det en punkt att diskutera.
Men att disputera mot Newtons lagar - ja, jösses.
Newtons lag ja...
SKall vi räkna igen då?
Vi har tre kända värden:
Utgångshastighet (u) = 28 m/s (avrundar lite här nu, blir så plottrigt annars)
Sluthastighet (v) = 0 m/s
Sträcka (s) = 35 meter
En okänd: acceleration, eller deceleration då i detta fall = a
a=(u^2-v^2)/(2*s)
a=(0^2-28^2)/(2*35)
a=-11,2 m/s^2
-11,2/9,82=(ungefär) -1,14g
Härleda fram skiten orkar jag inte här - det finns redan gjort:
http://www.hitxp.com/phy/cph/071202.htm
Vad är fel med detta nu då? Newtons lagar som du tjatar om...
Eftersom jag tycker att du är rätt reko: du vann och jag förlorade. Jag hade fel - Newtons lag gäller inte, hela paketet är en fejk. En viss president jublar.
Berätta nu i stället:
Vad är det som inte gäller i din newtons lag?
Den finns härledd här i länken och uträkningen är framför näsan.
Om du nu hävdar att det är fel så visa hur det skall vara i stället.
Det känns som att du inte har så bra koll egentligen... Du har ju inte visat något mer än "Newtons lag gäller" eller "Gäller inte".
Vad är felet i min beräkning? Vad följer INTE din kära Newtons lag?
Det vore ju inte första gången som rörelselagarna förkastas här på forumet;-)
Xanthopteryx. Du inser väl att det finns andra förklaringar bakom resultatet?
MVH AL
Förvånad - minst sagt. Skribenten brukar ha sakerna på plats.
Apropå friktion också, här är ett test man gjort på ett däck, där man tydligt ser hur friktionstalet ökar i takt med att man får ett övergångsstadium mellan statisk och kinetisk friktion.
Kapitel 3, figur 6:
http://journals.sagepub.com/doi/full/10.1155/2014/260428
Stoppar vi in friktionstalet 1,2 (det som gäller för 100 km/h) i formeln
d=(v^2)/(2ug) där u = friktionstal, g = gravitation, v = hastighet
får vi
(27,7778^2)/(2*1,2*9,82)=cirkus 33 meter.
Går vi ner mot 1,1 i friktionstal hamnar vi nära 36 meter, XC90-testet.
Fascinerande diskussioner :)
Jag gör ett sista försök att förklara:
Ponera att vi befann oss på en planet utan gravitation - 0G. Där skulle framdrivning med hjälp av friktion vara helt verkningslöst eftersom allt bara skulle sväva omkring, eller hur? Eftersom det i 0G inte finns någon normalkraft så finns det inte heller någon friktionskraft. Det spelar ingen roll om det är en "stor tung SUV" eller en "Skoda Octavia" :) de skulle sväva omkring lik förbannat. Max acceleration skulle vara 0G och max inbromsning 0G eftersom hjulen inte kan få ner kraften i marken - de svävar ju.
Tar vi oss till månen så är det lite bättre. Där finns det gravitation - ca 1/6 G. Det innebär att hjulen faktiskt får kontakt med marken och kan användas för att accelerera och retardera fordonet - men eftersom friktionskraften är lika med normalkraften så kan vi bara accelerera/retardera med 1/6G, sen "tappar" hjulen fästet.
På jorden har vi 1G. Samma sak. Normalkraft = Friktionskraft och 1G är därför max. För att nå 1G krävs en friktionskoefficient på 1.0. Alltså två material som inte har en för stor slip mellan dem. På blankis har du ett friktionstal på 0.1 vilket då ger en maxacceleration på just 0.1G ...
Återigen, så spelar det ingen roll om det är en lastbil på 25 ton eller lådbil. Friktionskraften är fortfarande lika med normalkraften.
Enda sättet att få friktionskraften större än normalkraften är att blanda in friktionstal över 1.0 (planetens gravitation). Dessa friktionstal är per definition "klister". Det är alltså inte bara frågan om statisk friktion utan vidhäftning av två material. I exemplet med 0G så skulle det gå att använda hjul för framdrivning om du använde klister, magneter eller på något annat sätt kunde fästa hjulen vid marken.
En F1-bil skulle t ex kunna köra runt på marken i en gravitationslös miljö så länge den är i rörelse på samma sätt som dess kraftiga downforce gör att den i princip kan åka upp och ned i hög hastighet ... En F1-bil i rörelse kan alltså generera friktionstal långt över 1.0
Downforce, klister och annat är dock inte applicerbart på gatbilar och i normala miljöer. I normala miljöer råder max 1G och det som idag kommer närmast är just gummi mot asfalt som under gynnsamma förhållanden kan nå friktionstal på 0.9 -1.0.
Återigen, så spelar det ingen roll om det är en "stor tung SUV" eller en "Skoda Octavia".
Och för att återkoppla till Älgtestet - det spelar ingen roll om det är en "stor tung SUV" eller en "Skoda Octavia" :) Det handlar om tyngdpunktsvinkel och att ha däck och chassie dimensionerat för fordonet - oavsett fordonets vikt.
Nu tänker jag inte kommentera mer i ämnet i denna tråd. Förstår man inte efter denna förklaring så kommer man aldrig att förstå varför vidare diskussioner är meningslösa.
+1 på det. F.ö. så kommer jag också avstå från att kommentera i denna tråd av samma skäl.
Självklart kan du ha friktionstal högre än 1.
Till exempel två aluminiumskivor som anligger mot varandra, eller gummi mot gummi, många silikonser likaså och så vidare.
Det du glömmer bort är att friktionskraften INTE är lika med normalkraften, utan den är relaterad till normalkraften via friktionskoefficienten.
Det är därför du med till exempel rätt material kan få en högre friktionskraft än normalkraften, precis som du kan få en lägre.
Observera nu: Statisk friktion talar vi om! Det vill säga så länge det inte finns någon hastighetsskillnad mot underlaget (exempelvis ett rullande däck).
Så fort det så att säga släpper så ändras friktionskoefficienten. Sedan kan viss material ha intressanta egenskaper, såsom gummi, vilket då ett tidigare länkat test visade att vid cirka 10-20% slip i ett däck så är friktionskoefficienten som högst. Detta då gummit agerar mot underlaget likt små fjädrar som först greppar tag och sedan töjs ut och till slut släpper innan det börjar om igen.
Här är en tabell över ett antal material och deras friktionskoefficienter under olika förhållanden:
http://www.engineershandbook.com/Tables/frictioncoefficients.htm
Sist jag tittade på bilar så hade de roterande hjul nedtill och därmed inte enbart statisk friktion utan även kinetisk. Då kommer man raskt över ett friktionstal på 1 vilket utan svårigheter ändrar hastigheten på ett fordon med krafter större än 1g. För att däck ska klara tyngden av massan hos en SUV krävs en annan konstruktion än på ett lättare fordon. Där kan skillnaden göra att man lättare tappar optimal kontakt med marken under bilen.
Det är ju inte ovanligt med sportbilar som klarar över 1g i sidokrafter utan hjälp av aerodynamik.
Helt rätt även om du nog blandar ihop det lite tror jag.
Hjulet roterar = statisk friktion mellan däck och mark.
Däremot kinetisk friktion mellan bromskloss och bromsskiva.
När hjulet anliggningsyta rör sig relativt marken (gasar så det spinner, bromsar så den låser hjulet, svänger så du glider i sidled) så övergår den statiska till kinetist.
50 bilar med kort bromssträcka:
http://www.brembo.com/en/company/news/50-special
Optimalt:
1,5 ton mot 2,5 ton.
70 mph.
Samma bromssträcka.
https://youtu.be/2FlTEnpSvzo
För övriga gaska kul test tycker jag.
Eftersom min Seat stannar på kortare sträcka än 39,3m (1g) så har jag alltså klisterdäck, intressant!
Självklart har du det!
Kör du med Karlssons eller Loctite?
Jag tror det har med bilen att göra. Den delar ju dna med världens i särklass bästa bil, ja jag behöver väl knappast utveckla det..
De bra däcken i dag är bra.
Har bilen bra bromsar och ett väl avvägt ABS-system samt en bra balans (så den inte står på näsan) så stannar bilen med >1g.
Finns många bilar i dag som gör det. De flesta vågar jag påstå.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.