Hittade den här Youtube-kanalen som jag tycker var mycket intressant. En spansk motorsajt som kör älgtest med alla bilar de testar och dessutom lägger ut det på youtube:
https://www.youtube.com/playlist?list=PLrt8jdAATECUSFXiGsyO5pW_Nqqgnh3rH
Blev imponerad av Alfa Giulia: https://www.youtube.com/watch?v=DMXjC5ytuaY&list=PLrt8jdAATECUSFXiGsyO5pW_Nqqgnh3rH&index=28
Och något mindre imponerad av Nissan Juke: https://www.youtube.com/watch?v=B5aM30TFZ-w&list=PLrt8jdAATECUSFXiGsyO5pW_Nqqgnh3rH&index=13
Kommentarer
Var det där inte det man lärde sig på Högstadiet? Så var det för mig i alla fall.
Jo du har rätt! Styggavargen m.fl behöver damma av sin grundskolefysik ...
Återigen...
Vare sig fysikens lagar, rena fakta eller den krassa verkligheten har nånting att hämta när det gäller att framhålla sitt favoritmärke/modell, eller sabla ner antagonistmärken/modeller... :-)
Fritt fram att göra reklam för Octavia oavsett vad? Jag står skriven på en Fabia - men inte f-n gör jag reklam för bilen titt som tätt. MEN DET KANSKE VORE DAGS ATT TAGGA NER NÄR DET GÄLLER EN BIL? Ursäkta versalerna, men jag har faktiskt fått nog av reklamen för en Octavia. Det blir bara såååå tröttsamt.
Har kört ganska många mil men aldrig behövt fundera på eventuell älgkrocksmanöver.
Har dock sett många älgar vid vägen, på vägen och framför bilen. Lyckligtvis inte träffar någon. Men inte har jag gjort en älgbanemanöver nån gång. Mest ojsan en älg! Broms, lite sväng, eller oj en sån tur, älgen kom upp bakom bilen, tur jag körde så fort.
Däremot har jag uppskattat bilar med bra väghållning och skön känsla vid kurvtagning vid aktiv körning. Största jag kört på är en fasan i 120km/tim utanför Helsingborg. Blev ny grill och reparation av huven på 9-5 an.
Mest ovanliga viltskadan är hål i fronten förorsakat av ett bitskt lejon i zafariparken i Kolmården. Det hade inte jag inte kunnat undvika med en älgmanöver.
Ökar verkligen friktionskraften proportionellt mot normalkraften? När det gäller älgtestet så får man nog räkna på lastväxelreaktionen också. Fjädringen är inte stum utan du får en accelerationskraft som ska bromsas upp när ratten vrids och fordonets vikt ändrar riktning. Det är skillnad på att åka med bilen runt-runt i en cirkel med en konstant radie och krängning på fordonet, mot att gira med fordonet så kraften ändrar riktning, även kallad lastväxelreaktion.
I teorin (högstadiefysiken?) ska inte ökad vikt sänka kurvhastigheten (dvs ha samma friktionskoefficient). Men i praktiken blir det trots allt så, väger en bil mindre brukar den med samma däckstorlek klara av en kurva snabbare.
Teoretiskt sett ska inte heller bredare däck ge bättre fäste (når det är torrt), men det gör de ändå i praktiken.
Sedan är det mycket annat som spelar roll i en undanmanöver, förmåga att byta riktning snabbt, tyngdpunkt och krängning osv.
...och att styrservot inte lägger av, vilket har hänt. Teknikens värld var det som körde då va?
Testet ät ganska idiotiskt med tanke på att ett minimalt tal av förare hinner tänka innan "älgen" har träffat bilen.På landsvägar där det är 80-90 km i timmen på dårligt väglag kan nog denna "falska" undanmanöver hällre orsaka frontalkrockar och att man vållar annan nån skada.Falsk säkerhet som sagt.Inte vill nån krocka med en älg i en Dacia t.e.x. och det är inga profisionella racerförare som kjöper dom.
Testet borde inte ha publiserat i förempn for säljarsiffror.På vägen i en riktig situation kan man inte alls hänvisa till nåt sådant "barnsligt" test.Falska forhåppningar bara!
Jag vill minnas en test i Bilsport för en massa (25) år sedan. 100% bredare däck gav 25% bättre grepp, eller nått i den stilen.
1. ja, friktionskraften ökar med normalkraften. Den s.k Lastväxelreaktionen ändrar inte på det.
2. Ett tyngre fordon har varken längre bromssträcka eller sämre kurvtagningsförmåga än ett lättare.
3. Bredare däck ger inte bättre grepp per se. Däremot deformeras de inte lika lätt då kraften per kvcm är lägre.
Ovan är som sagt bara några grundläggande fysikaliska fakta och självklart så finns det många saker som spelar in i hur en bil uppträder och dess väghållning. Anledningen att vi kom in på detta var påståendet att högre, tyngre bilar har sämre väghållning. Det stämmer inte!
2. ;-) ja du...
Bra exempel på nummer 2:
https://www.youtube.com/watch?v=Fwzq8aY8f40
Att det ändå kan skilja har att göra med hur bromsarna är utformade. Två liknande bilar kan ha helt olika bromssträckor just på grund av och tack vare sämre bromsar respektive bättre bromsar:
https://www.youtube.com/watch?v=taVRD2ZJGbI
Hela historien angående fordons vikt är grundligt avhandlad redan tidigare: http://www.vibilagare.se/forum/vi-bilagares-forum/allmant-om-bilar-och-trafik/bromstrackor-och-tyngre-fordon
Någon som vill ändra på fysikens grundlagar och få ett Nobelpris? ;-)
Aha, du aspirerar på ett Nobelpris? Vi ser fram emot dina beräkningar kring detta. Lycka till!
The weight does play a role. u = F_friction/F_normal. F_normal is the force that presses the road and tyres together, i.e. the weight of the car, F_normal = mg.
If we are comparing two cars, in your case a sedan car and a sports car, assuming that the mass is different for both cars (m_sports > m_sedan), say:
g = 10N/kg
m_sports = 2kg, F_sports = 2kg * g = 20N
m_sedan = 1kg, F_sedan = 1kg * g = 10N
say u = 1 for both cars,
then the only way u can be constant is by F_friction of both cars to change accordingly,
u_sedan = F_friction/F_sedan = 10N/10N = 1
u_sports = F_friction/F_sports = 20N/20N = 1
i.e. if the sports car has bigger mass, then the tyres need to be bigger as well. So if we say that u is constant, we are actually saying we are compensating for the mass of the cars with frictional force.
In reality though, for the same v, two cars (sports and sedan) do not have the same u, that is why you will see one go off a cliff.
You are right: theoretically, braking distance does not depend on mass. But in practice, yes. The explanation is that tire effective friction coefficient cannot be assumed constant: it slightly decreases with increasing normal force. So braking distances are longer when more mass is added. As a limit example, consider that on trucks, the tire coefficient usually is smaller than 0.65 even on dry roads>
Fel, friktionskraften är lika med normalkraften och har inget med friktionsyta att göra.
Är du intresserad av ämnet föreslår jag att du tar en kurs i fysik eller köper en bok. Att gissa och skapa egna teorier kring vedertagna fysiska lagar ger inget.
Du kan även läsa i tråden som det länkas till i inlägg #128
Bra räknexempel:
Using the wiki article on tire load sensitivity formula range, and choosing maximum braking force = maximum vertical force ^ (0.9), if you double the weight, maximum braking force increases by 2^.9 = 1.866, so coefficient of static friction has been reduced from 1.000 to 0.933 (1.866/2) when the weight is doubled. The related formula for distance based on coefficient of static friction f: a = g f (where g = gravitational acceleration constant) d = 1/2 v^2 / a d = 1/2 v^2 / (g f) so if mass is doubled, then the braking distance increases by (1/0.933) = 1.0718 or 7.18 %. That was using the lowest difference sensitivity factor. If it was the other extreme .7, then doubling the mass would increase braking distance by 1.231 or 23.1%.
@junkers, dina exempel pratar om något helt annat. Självklart ändras bromssträckan om friktionskoefficienten ändras.
Vilket den gör med högre vikt.
La till vad jag menade...
Det är när man höjer vikten på ett specifikt fordon det blir så här, dvs lastar bagaget.
Dp
Nej, slutsatsen är att ändras friktionskoefficienten så ändras bromssträckan. Det har fortfarande inte något med fordonets vikt som sådan att göra.
Den uträkning jag gav stämmer väl överens med Vi bilägares tester också.
Sedan har du Styrman fel ändå för klumpedunsarna är dimensionerade för vikten vilket faktiskt innebär att de påverkas mindre om man lägger på 500kg i dessa mot en mindre bil!
En XC90 har väldigt kort bromssträcka, betydligt kortare än Octavia, lastar du båda med 500kg kommer skillnaden bli ön större till XC fördel.
Sedan har du Styrman fel ändå för klumpedunsarna är dimensionerade för vikten vilket faktiskt innebär att de påverkas mindre om man lägger på 500kg i dessa mot en mindre bil!
En XC90 har väldigt kort bromssträcka, betydligt kortare än Octavia, lastar du båda med 500kg kommer skillnaden bli än större till XC fördel.
Ja, överlast påverkar fordonets egenskaper. Det gäller alla bilar och alla biltyper och har fortfarande ingenting med fordonets vikt som sådant att göra.
Lastväxelreaktionen har påverkan vid en undanmanöver. När du kör runt i en cirkel i en konstant fart så har du samma lastförfarande hela tiden. Men vid en undanmanöver så flyttar du kraft som lagras i fjädring/hjulupphängning. Jag tror inte att man kan förenkla en undanmanöver till att göra gällande att friktionen a la lutande planet ska gälla där man placerar en låda med X vikt på ett plan där ytorna har en friktionskoefficient och planet lutas tills lådan glider.
Det var många år sedan jag räknade på detta. Men vid en undanmanöver så måste man nog tillämpa kraftekvationen, newtons andra lag, på något sätt. Man accelererar en last i sidled när ratten vrids i och med att lasten inte är stum, den är elastisk. En dum jämförelse är att tro att man får lika ont i tån om man tappar en hammare på ett kilo och en gummiklump på ett kilo med samma anläggningsyta. Stum kontra elastisk stöt.
Jag är helt med på resonemanget om friktion om lastförhållandet var stumt, dvs. om bilarna inte hade haft fjädring som rör sig.
En genomsnittlig F1-bil väger knappa 700 kg och bromsar 100-0 på dryga 15 meter.
En Smart ForTwo väger dryga hundrakilot eller två mer och bromsar 100-0 på över 40 meter.
Det enda vikten verkligen påverkar stort är belastningen på bromsarna. Bromsar som värms upp bromsar sämre. Kraft inbromsning med hög vikt = stor belastning på bromsarna (kolla F1-lopp och motsvarande när det lyser ur hjulhusen!).
Bromsar som är dåligt konstruerade och/eller underdimensionerande kommer leda till längre bromssträcka.
Hur väl de kyls, materialval, storlek e.t.c. Allt sådant påverkar.
Antagligen därav den stora skillnaden mellan Range och Volvo i testat tidigare i tråden.
Lägg därtill vilken stor skillnad det är på däck och du får än större påverkan.
Och så lägger vi på elektroniken också - hur väl är den optimerad för att ge maximala bromskraften utan att man tappar fästet mot vägen.
Jag sa att den inte påverkar friktionskraften. Självklart påverkar den fordonet, men den påverkar proportionerligt lika mycket oavsett fordonets vikt.
Det man måste förstå, vilket många här inte verkar förstå, är att alla krafter inom fysiken som påverkar ett föremål i rörelse är proportionerliga till föremålets massa. Det finns inga konstanter här som gör att förhållandet mellan en kraft och en annan kan förändras beroende på massan.
Okej, jag tolkade din defenition fel. Jag trodde du avsåg resultatet av lastförändringen vid manövern.
Om man tillåts generalisera för att belysa lastförändringens påverkan på hastigheten i manövern så är i dom allra flest fallen en tyngre SUV mjukare i chassie/däck än motsvarande bil typ Lotus super 7. Momentcentrum ligger högre i Suven och vikten förlyttas mer åt vardera hållet i Suven där chassiet inte orkar hålla emot vikten, så även däckssidorna.
Vart hittar du dessa "fakta" att XC 90 skulle ha kortare bromssträcka.
Det finns många källor. Det svåra är att jämföra då man inte har samma däck, samma underlag e.t.c.
Men här är en sida där man ändå kan se hur det varierar, ibland varierar det stort inom samma märke.
Notera även att vissa skiljer inget mellan tom och full och vissa skiljer mycket.
http://www.movitcars.com/rahmen/stoptbl.htm
Om vikten nu hade betydelse skulle det ju alltid skilja, eller hur?
Vissa har dessutom kortare sträcka fullastade mot tomma...
Tyvärr inte så mycket av modernare bilar.
Du har haft chansen att läsa in dig i tråden - och andra länkade trådar, men väljer att inte göra detta. Därmed får du finna dig att du blir utsatt för raljerande. Man kan fortsatt hävda att jorden är platt - att leda det i bevis är svårare.
Det finns inget här på vår runda planet som rår på fysikens lagar. Så rådet är att följa Swembas råd - om du inte redan har gjort det.
I övrigt så når man aldrig mer än -1g i retardation på ett valfritt fordon som färdas på marken. (Det finns undantag - men de är mycket få.) En bil - eller valfritt annat fordon - når som bäst just -1g under optimala förhållanden. Vikten eller däcksbredd eller tyngdpunkt eller .... spelar ingen roll. Men som sagt - aspirera på ett fint pris - om du kan leda det i bevis.
Det frodas på många forum en viss "faktaresistens" - så även här.
En F1-bil, om jag förstått det rätt, går från 300 km/h till 0 på 4 sekunder. Det torde ge i runda slängar lite över -2g.
Som jag skrev - det finns undantag. Klibbdäck och downforce hör dit. Precis som en rejäl uppförsbacke. I alla andra fall är det -1g som gäller. Eller är du aspirant, X? ;-)
En normal bil klarar i dag 35 meter. XC90 klarade i testet tidigare länkat 36 meter, vilket de sade var hyfsat men inte bäst.
35 meter torde bli -1,12g.
36 meter 1,09g
Kan förvisso ha fått någon siffra fel någonstans, men rätta gärna i så fall.
Från 100 km/h alltså.
-1g torde vara 39,3 meter. Rätt dåligt faktiskt mätt med moderna mått.
Här en hel drös bilar som tydligen slår det med råge, där den bästa ligger på -1,28g
http://www.brembo.com/en/company/news/50-special
Om jag nu har fel i detta, så visa gärna var felet är.
Att bilar bromsar på cirkus 35 meter i dag (undantag givna där då vissa, som range rover, är rätt kassa) är ju odiskutabelt. Eller hur?
Mitt svar finns redan i #155. Märkligt att jag ska ha bevisbördan när en enkel ekvation påvisar vad det handlar om. En motorcykel bromsar 100 - 0 på en meter - bevisa motsatsen. Läs på om fysikens lagar - det är mitt tips;-)
Du har ju verkligen (VERKLIGEN) inte förstått något ö.h.t. Jag avstår från att trolla med dig. Köp en fysikbok - och återkom därefter.
Det var ju just det: Ekvationer.
100 km/h till 0 km/h på 35 meter.
Det får jag till -11.023 m/s² vilket torde ge cirkus -1,12g.
Visa nu dina formler för 100 till 0 där slutsumman blir < -1g
De bästa idag bromsar på 32-34 m från 100.
Xanthopteryx. Ofta när motortidningar provbromsar så gör man det under ett antal tillfällen. Och som jag utläst det är det den bästa observationen som redovisas. Det är alltså sannolikt gummiresterna från tidigare bromsprov som ger en något förbättrad friktion. Standarddäck klarar sällan mer än 0.9-1 g.
MVH AL
Fallet med XC90-filmen mot range rover var sex inbromsningar där man sedan tog snittet: 36 meter. Enligt deras egen artikel i allafall.
Ja och det förklarar ju i så fall saken Xanthopteryx.
MVH AL
Förklarar det hur det med snittet kan bli så pass mycket kortare än 39,3 meter? (-1g)
Dessutom borde det ju då, med din teori, bli så att det blir än bättre värden för varje bil de testar. Eller hur? De testar ju knappast bara en bil på just den banan...
Har ni inte funderat på att det kanske kan vara som så att saker har förbättrats. Den kunsapen som gällde för ett antal år(tionden) sedan kanske inte gäller nu.
Till exempel hur däck uppför sig, hur effektiva brmsar är e.t.c.
Nu får du nog läsa på lite! Kan du formeln för retardation? Jag tror dom flesta moderna bilar idag klarar mer än 1G, dvs. under 39m.
Xanthopteryx. Ja redan efter ett prov blir resultatet bättre. Sedan kör man sex sådana prov och tar snittet. Tillvägagångssättet är välkänt inom F1- sporten.
Hur det verkligen förhåller sig vet vi ju inte, eftersom vi inte har några spridningsmått att tillgå. Jag har efterfrågat sådana från tidningarna men utan resultat.
MVH AL
Det var ju just det: Ekvationer.
100 km/h till 0 km/h på 35 meter.
Det får jag till -11.023 m/s² vilket torde ge cirkus -1,12g.
Visa nu dina formler för 100 till 0 där slutsumman blir < -1g[/quote]
Eftersom du i alla fall försökt redovisa ett alternativ till Newtos lag, så ska jag försöka förklara värdena.
Du har säkert sett videon i tidigare inlägg, där motorcykeln under inbromsning reser sig på framhjulet. Detta moment (hojens numera högre position i förhållande till utgångsvärdet) adderas till ekvationen. Således kan man få en retardation som är lite högre an -1g. När bakhjulet sedan når backen.. ja, du förstår säkert;-)
Vad gäller bilars möjlighet till att retardera lite bättre än -1g så får man räkna in en hel del faktorer. Några har jag redan nämnt (klibbiga däck och down force), därutöver kommer det jag beskrivit ovan in - en bil som reser sig i bakänden har en annan lägespotential än i ingångsvärdet. Sen ska vi inte förakta hur man mäter....
Men det hela kokar ner till om man förstått fysikens lagar - eller om man händelsevis opponerar mot dem. Men om du "X" har en alternativ teori, så är jag mer än intresserad.
För nybörjare på området: http://fysikguiden.se/friktionskraft/
Ja, den kan jag. Den är enligt Newtons lag: a = v/t. Den där lagen verkar svårare att fatta för en hel radda individer här på forumet.
Det känns som att ni blandar ihop de olika friktionstalen här.
Vi har ju statisk friktion (adhesion). Detta är så gott som alltid högre än kinetisk friktion.
Ett däck som låses rör sig om kinetisk friktion. När du bromsar en modern bil talar vi om statisk friktion.
Ta två glasskivor: När de ligger ihop är friktionstalet nära 1. När du sedan sätter de i rörelse är det inte ens 0,5.
Ett däck kan ha statiskt friktionstal på 1 och kinetiskt friktionstal på 0,8. Vissa bra prestandadäck kan ha över 1 (såg några siffror förut om, var det Nokian Sportnånting som hade uppåt 1,2).
Det som en gång gällde för bilar som bromsar, där hjulen låses och man talar om kinetisk friktion gäller inte i dag. Dessutom är däcken bättre och bromsarna bättre så det statiska friktionstalet (som redan innan var högre än det kinetiska) är än högre på däcken i dag.
Audi A5:
Visa nu lite uträkningar i stället för att bara hävda hit och dit.
Jag har redan visat att man behöver mer än 39,3 meter bromssträcka för att nå < 1g.
39,3 meter är långt i dagens läge...
X skrev: "Vissa bra prestandadäck kan ha över 1 (såg några siffror förut om, var det Nokian Sportnånting som hade uppåt 1,2)." Klibbiga är de där.
Så där har du svarat på din egen fråga - i övrigt hänvisar jag till #169. Jag begriper inte hur jag ska bli ifrågasatt för att jag hänvisar till en naturlag. Newtons lagar gäller f.ö. även idag - ja, det finns de som har dubier kring detta...
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.