Sextiotalet revolutionerade bilvärlden med flera nyheter som överliggande kamaxel, skivbromsar på alla fyra hjulen och allt högre hastigheter. Men blev det bättre, undrar Bengt Dieden.
Bengt Dieden är redaktör för Vi Bilägares Bilfrågan.
Sextiotalet var ett betydelsefullt decennium för bilutvecklingen. Det gav oss den tandade kamremmen som gjorde det möjligt, även för tillverkare av standardmotorer, att införa överliggande kamaxel med åtföljande prestandaförbättring.
Den tyska tillverkaren Glas var 1962 först med detta. Samma år införde Renault skivbromsar på alla fyra hjulen i en familjebil. Tre år senare presenterade Michelin ett asymmetriskt däck som kom att visa vägen för framtida däckutveckling
Bilarna gick fortare, farten var fri i de flesta länder och bensinen billig. Idag, med facit i handen, kan vi konstatera att detta gav oss bilar med prestanda vida över vad vi behövde.
Familjebilar har toppfarter på långt över 200 km/tim men vi kan sällan köra dem över 100 km/tim. Kamremmen visade sig var en återvändsgränd då haveririsken blev för stor när den gavs alltfler funktioner.
Däcken medförde buller och begränsad hållbarhet. Skivbromsarna måste användas, nästan som på en tävlingsbil, för att fungera tillfredsställande.
Så vad har vi egentligen vunnit? Bilfrågan får ofta brev om detta.
Diskutera: Har vi vunnit något på utvecklingen?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Radialdäcken är en välsignelse men de moderna lågprofildäcken är steget tillbaka till diagonaldäcken när det gäller komfort och spårkänslighet.
Jah håller med, speciellt när det gäller gummisnoddar till kamaxeldrivningen.
Men det fanns redan då kedjedrivna kamaxlar och hur kommer det sig att ingen tillverkare fortsatt med den vertikala transaxeln med vinkeldrev som var relativt vanlig på engelska bilar på 30-talet?
I dag borde den vara billig i serieproduktion.
Och skivbromsar bak på bruksbilar är ju korkat.
Jag vet bara två bilmodeller, även om det finns fler, som kunde klara skivbromsar bak utan rostangrepp, Saab 9000 och Volvo 400.
Detta eftersom handbromsen tog på skivorna och genom att köra med åtdragen handbroms då och då kunde man hålla skivorna rena.
När det gäller däck är det ju rena snurren, där det finns dem som vill ha platta breda däck som slits snabbt, bullrar och kostar skjortan bara för att de påstås vara snygga?
En mycket bra artikel!!! Frågan är befogad, vad har vi egentligen vunnit något på utvecklingen? Svaret är givetvis i de flesta fall NEJ. Vi har enbart vunnit suspekta elfel och komplicerade mekaniska lösningar (delad bakaxel, kamaxlar, bromsskivor bak etc). Listan på misslyckade tekniska lösningar de senaste decennierna kan göras lång.
Om en bil i dag toppar 200 i stället för 130 betyder det att motorn behöver jobba mindre vid vanlig landsvägshastighet. Det gör väl att motorn och alla komponenter håller bättre. Pressa en tidig 70-tals bil upp i motorvägshastighet och man är rädd att den skall falla i bitar. Ta en modern bil och du kan glida fram i 120 med farthållaren på.
Sedan är det inte allt som är till ondo. ABS, Antisladd, säkerhetsbälte, airbag, AC... Ja listan kan göras lång.
jag har aldrig haft rostiga skivbromsar på någon bil jag har haft, det är 8st nu av olika modeller, jag gör så här åker ut på en stor parkering ställer mig på bromsen å kör pumpar av å ann så det blir varma bromsar bak, då finns ingen rost att ens leta upp med förstoringsglas, detta görs minst en gång i månaden funkar jag lovar *L*
Att driva kamaxeln med transaxel och vinkeldrev borde vara möjligt på moderna motorer, men då skulle verkstäderna förlora miljoner på uteblivna kamremsbyten. Ta exempelvis Audi där man på vissa modeller får montera ner fronten och där man då även "passar på" att byta vattenpumpen, när man ändå kommer åt den. För den kostnaden kan man i stllet köpa en beg. andrahandsbil!
Lennart Germundsson,, du har Helt RÄTT! dessa bilar ska man undvika!!
Rostiga bromsskivor verkar vara en kvalitetsfråga ...
Min hobbybil står nästan halva året i kallgarage utan rostangrepp på skivorna varemot min bruksbil bara behöver stå 2-3 dagar för att få första synliga angreppet.
Jag tror inte att kamremmen uppfanns för att jäklas med folk .. det var nog en lösning i all välmening.
Att en vanlig familjebil klarar mer än 200 och som Bengt Dieden påstår att vi sällan kan köra dem över 100 verkar vara en storstads och inte minst en Svensk uppfattning.
GÖSTA: Det kommer alltid ske utveckling. Vare sig du vill det eller ej. Du är förmodligen en surgubbe som lever i konservism.
Tröttsamt med alla nostalgiker som ser tillbaka på amazonen med en våt fläck i brallan, en bil från den tiden var både opålitlig och osäker och framför allt, obekväm! min farsa drev vw-verkstad under tidigt 70-tal och de bytte rutinmässigt motorer på gamla bubblor efter några tusen mil... b18/b20-motorerna slet ut kamaxeln snabbt och bluddrade friskt, min 142:a från 1970 med 8000 mil på mätaren var inget undantag... i 110 ville den slå bort min högra knäskål med växelspaken. Såna saker brukar ju traditionalisterna i och för sig förtränga illa kvickt. idag är vilken billig skitbil som helst avsevärt bättre än vad en "ny" gammelbil skulle vara. Gösta, åk du vidare i dina "klassiker", jag skulle aldrig skjutsa runt min familj i en gammal 240/740/940. Även om jag är en formidabel trafikant är ju vägarna fyllda av oduglingar som inte kan köra bil...
till er som hävdar att kamrem bara är en parentes i bilutvecklingen, ja 50 års parentes hos i stort sett alla bilmärken då eller?? om man nu absolut inte vill köra SAAB, har man ju då varit "tvungen" att välja något annat märke. SAAB har ju heller inte varit det billigaste att köpa heller, eller äga för den delen...Tar hellre en bil jag vill ha för säg 200000.- och kalkylerar in ett eller två rembyten för 5000-10000, och slipper köpa en SAAB för 80-100000 till...
men om ni tror att bilfabrikerna har gått ihop om att låta just dig vara testpilot på dyr och onödig teknik, putsa då vidare på din gamla skorv som naturligtvis aldrig gått sönder, eller ens behövt ett oljebyte...
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.