Vi Bilägare svarar varje vardag på en läsarfråga om bilar eller trafik.
FRÅGA:
Hur kommer det sig att en bensinmotor och en dieselmotor har så olika effekt och moment? En bensinare på 1,8 liter utvecklar till exempel 100 hk och har ett vridmoment på 180 Nm.
En diesel med samma volym utvecklar kanske 70 hk men har ett vridmoment på kanske 280 Nm. I båda fallen så saknas turbo, som ju kan förändra det mesta. Siffrorna är tagna ur luften, men jag hoppas att den som försöker svara förstår min princip.
Rolf Pettersson
SVAR:
Fram till 1986 var personbilsdieslar i allmänhet relativt tunga och effektsvaga motorer. När Fiat introducerade den direktinsprutade och turboladdade dieseln började konkurrensen med bensinmotorerna på allvar.
Turbon i en diesel kan ladda mer än i bensinmotorn då man inte har problemet med spikningar. Högt turbotryck ger mycket vridmoment och en brant vridmomentkurva. I en diesel blir den extra markerad då maxeffektvarvtalet i allmänhet ligger runt 4 000 varv/min, cirka 2/3 av det för bensinmotorn.
Eftersom effekten är en funktion av vridmoment och varvtal har dieslar med motsvarande effekt högre vridmoment. Idag har inte dieselmotorn något effekthandikapp gentemot bensinmotorn, vilket bland annat visas av att de snabbaste tävlingsbilarna på Le Mans i dag är dieseldrivna.
Bengt Dieden, Vi Bilägare
Diskutera: Hur skulle du svara på frågan?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Olov:
Visst ger längre slaglängd ökat moment. Men om man ser till en given cylindervolym ger en längre slaglängd minskad kolvarea = minskad kraft från förbränningen. Vridmomentet bör vara relativt oberoende av förhållande mellan slaglängd och borrning.
Det som möjligen kan påverka momentet vid olika varvtal beroende på utformning av förbränningsrum är hur väl/snabbt det förbränns. Jag tror att anleningen till att i princip alla dieslar ger sin maxeffekt vid 4000 rpm är att förbränningen inte hinner med vid högre varvtal. Någon som kan bekräfta eller dementera?
Effekt är vridmomentet multiplicerat med varvtalet. Därför är egentligen vridmoment det intressantaste värdet.
För att få hög effekt vid låga varvtal måste alltså vridmomentet vara högt vid detta varvtal.
Ett bra exempel är de flygmotorer som används i små enmotoriga flygplan, vanligast Lycoming och Continental, utvecklade på 30-talet (stenålder...)
Varför dessa motorer fortfarande används är att de är konstruerade för att ge ett högt vridmoment vid lågt varvtal. En propeller får inte rotera för fort (ljudhastighet för propellerspetsar) och därför ger dessa motorer sin maxeffekt vid typiskt 2700 rpm.
Motorn måste alltså kunna utveckla högt vridmoment vid detta låga varvtal.
För att åstadkomma detta använder man kombinationen lång slaglängd och hög cylindervolym, en Lycoming som ger 160 hk har en slagvolym på 320 kubiktum = 5.24 liter.
Motsatsen till dagens downsizing alltså
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.