Bilfrågan: Saltets fel att bilar rostar

Många propagerar för att bort antispinn och antisladd, man skall sluta o salta och andra även att sluta flisa/sanda.
"Saltupproret" sitter uppe i skogen i norra Sverige och tycker o tror sig veta hur vägarna ser ut i södra delarna av landet.
Ni förespråkare för att ta bort allt,
jag förstår era synpunkter, när ni sitter i er stuga i en djup skog, ute i ödemarken där det passerar en bil om dagen.
Försök att förstå att det inte fungerar att ta bort saltet eller liknande halkbekämpningsmetoder i de delar av landet som det finns bilar,
Idag är våra stora europavägar och andra genomfartsleder livsnerven för tung trafik, detta måste fungera , i städerna skall all kollektivtrafik fungera, det fungerar inte när det snöar om inte snön försvinner "pronto" och då är det exv. salt som gäller.

Nu tycker jag att Tysken överdriver alldeles väldigt. Vem propagerar för att:
"ta bort antispinn och antisladd, man skall sluta o salta och andra även att sluta flisa/sanda."

Dessa hjälpmedel är bra och det tycker de flesta vad jag vet. Hjälpmedel som gör att man ofta kunde slippa sprida miljöfarligt salt på vägarna.

Som det nu är sprids mer salt än någonsin trots dessa fina hjälpmedel. Sand och grus är inte så bra hjälpmedel på vägar där man kör fort. Även saltet blåser ner i diket om man kör fort. Alltså får man inte köra fortare än sand- och saltbilen för att det skall vara någon ide att halkbekämpa. Kör man så sakta behövs ingen halkbekämpning, åtminstone inte för personbilar eller timmertransportbilar som är vana att köra på betydligt brantare skogsvägar.

Man kan ju fråga sig varför det inte är lag på att lastbilar skall ha sandspridare monterade när man inte behöver använda vinterdäck.

Alla som tar avstånd från vägsaltet bor inte i en stuga i skogen. Min lägenhet, t ex, finns noga räknat på latituden N 59 gr 37.373', 400 m norr om E18, ca 7 m från en bussgata. Det saknas inte precis trafik här.
När det snöar beordras saltning på E18 och alla bussgator som då blir bruna av klibbet.
Man saltar förstås först och främst i förhoppning att bussar och tunga fordon ska kunna ta sig fram och inte hascha in i övriga fordon och skapa kaos vilket ändå har hänt vid flera tillfällen i de här trakterna i vintras. I andra hand är det en billig men tyvärr mindre miljövänlig snöröjningsmetod. Tunga fordon har bara krav på mönsterdjup och de har knappast antisladd o d. I alla fall inte de som kommer från sydliga länder. Har själv aldrig provat antisladd, kan därför inte uttala mig uttala mig om det är bra eller inte.
Måste också nämna att en vårvintermorgon vaknade jag av en smäll utanför min lägenhet. Vad hade hänt? Jo, en dam hade tappat herraväldet över sin bil och sladdat in i ett träd framför min balkong, på insidan om gatans kurva. Någon hade tydligen missat att salta/snöröja typ knappt en kvadratmeter, resten var snustorr gata. Alltså, vad spelar det för roll om man saltar aldrig så mycket när det finns trafikanter som dels låter sig invaggas i falsk trygghet av "barmarken" och dels inte vet hur man fixar en sladd.
Har hört att Trafikverket avser att använda olika metoder i södra resp norra delarna av landet. De två senaste vintrarna har dock krävt rejäla norrländska metoder i mälardalen. Såg faktiskt en gul, hederlig, stinkande väghyvel på gatorna.

Att bromsarna rostar beror på att dom inte används.
Saltet hjälper iof. inte men vi lever och kör inte bil i Australien.

samme helvetet her i Norge, nå burde man opprette et saltskadefond hvor staten tar omkostninger ved rep av underkjente saltskader ved p.k.k. kontrollen

Jag undrar vad Vägverket har för tankar när det snöar ymnigt och man möter plog/saltbilar med plogen uppe och saltspridaren på. Är tanken den att först ska vi skapa modd som inga vinterdäck rår på för att senare ploga bort det som är kvar av modden och blottlägga den underliggande isgatan?
Så skulle i alla fall jag göra om jag var delägare i en bärgningsfirma. Man kan nog lugnt konstatera att det inte är intelligentian söm sköter vägunderhållet på E 18!
Hur gjorde man på 50 och 60-talet när man körde på vintern med sommardäck och "hårdtrampad" snö. Jo, man tog det lite lugnare och lärde sig att pumpbromsa och häva sladdar!

Finns väl inget att tillägga egentligen men saltet behövs egentligen inte för oss vanliga person-bilägare. Saltningen görs i första hand för den tunga trafiken som dessutom lever på att vi personbilsägare betalar alldeles på tok för hög vägskatt i förhållande till det slitage som en personbil orsakar jämfört med t ex en timmerbil. En timmerbil som passerar ett visst vägavsnitt sliter lika mycket som någonstans mellan 10 000 och 30 000 !! personbilar, då är även nedmanglingen av vägbanan inräknad? ( det har vägverket själv erkänt). Du kan själv räkna ut vilken skatt de egentligen borde betala, särskilt som de körs många gånger minst tio gånger så långt per år!! Dessa tunga fordon (särskilt de utländska) har oftast inte de däck som är dugliga på vinterväglag, man skulle också behöva bygga om de tunga fordonen så att flera hjul förses med drift. Då skulle saltningen kunna minskas till ett minimum, särskilt i Norrland. Lag på vinterdäck samt vid behov snökedjor (anv bl a i Alaska [där får långtradarchaufförerna sannerligen inte vara lata, bara att stanna och kliva ur och "Chain up"] som i den södra delen och vissa andra områden har ett liknande klimat som Norrland). Hastigheten bör också sänkas till max ca 60 km/h för dessa tunga fordon på vintertid/vinterväglag bl a så att inte sanden ska sopas bort (som måste användas istället för saltet. Man skulle kanske kunna använda sand med flera olika korstorlekar eller andra ämnen). I gengäld skulle de kunna få köra max 90 -95 på sommaren/sommarväglag (vilket ju många redan gör bitvis).
Varför genomför man då inte dessa förändringar? Ja det enkla svaret är ju att vägverket (eller vad det heter nu) behöver inte stå för alla stora kostnader som saltningen orsakar; oss bilägare, fastighetsägare (förstörda brunnar mm), Miljön (både direkt, saltet löser ut metaller och annat som hamnar i grundvattnet ) och indirekt stort slöseri med vatten vintertid till alla vansinniga fordonstvättar. Inte underligt att grundvattnet sjunker i många områden, jag tror att detta åtminstone är en delorsak. Det är istället vi bilägare som får stå för alla kostnader. Skulle vi inte betala allt vi betalar i bensin- o diselskatt och vägskatt så skulle hela vägtransportsystemet haverera! Inklusive flyget! Varför då? jo därför att flyget subventioneras indirekt av alla pålagor som vi personbilsägare tvingas betala.
Vad kan man då göra själv?
1. Protestera kraftfullt mot saltningen
2. Undvika saltade vägar så långt som möjligt, samåk eller åk kollektivt vintertid, eller lär dig meka och köp en katalysatorbil av årgångarna 87-88 dessa är nästan lika eller lika miljövänliga som nya bilar bl a eftersom många nya ju har fuskats igenom avgastesterna. (Min 88 klarade t ex även avgaskraven som kom på 90-talet). Med den gamla bilen som man kan få för 0-5000 kr blir inte kostnaderna för saltrosten så stora, när du mekar själv vill säga, mina bilkosnader är så låga att jag väljer att inte skriva ut dem, ingen skulle tro mig ! :-)

3. Tvätta INTE bilen vintertid! Detta vansinne har ju framkallats av saltningen. På sextiotalet innan saltningen hade börjat här i södra norrland, jag vill inte säga vad man skulle ha sagt om en person som då tvättade bilen på VINTERN!! Särskilt om du bor i ett område där temperaturen kan skifta kraftigt (om det t ex snabbt kan bli 10- 25 minusgrader, det kan räcka med mindre för den delen). Då får du frostsprängning i alla skrymslen dit vattnet har trängt in och då rostar bilen ännu snabbare när saltvattnet sedan kommer dit.
4. Kör med så låg fart som möjligt på saltvägar, högre fart ger mer sprut och under högre tryck. Vid motorvägsfart bildas dessutom en saltvattendimma (aerosoler med saltvatten) som kan tränga in överallt dit luft kan komma. Vanligtvis får man om möjligt välja en alternativ väg, man kan ju inte ligga som en bromskloss...
5. Om du har ett varmgarage som kan hållas TORRT, så kan su spola av bilen noggrannt efter saltvägskörningen, men då måste du ha någon form av torkanläggning för att bilen ska hinna torka ordentligt innan då åter kör ut i kylan, annars frostsprängning. Alt ett garage med ca +5 grader och kraftfulla avfuktare. Luftfuktigheten måste under 60%, helst 45-50% för att det ska torka snabbt. Ju kallare garage desto lägre relativ fuktighet krävs för snabb torkning. Bäst är som sagt att undvika att blöta ner bilen vintertid!

6. Rostkyddsbehandla bilen noggrannt! Lär dig det själv! och gör det på sommaren helst på försommaren då det är och har varit torrt (torr luft och helst regnfritt) några dagar. Då har även det "dolda" vattnet i springor och sprickor mm hunnit torka ordentligt. Då kommer rostkyddsvätskan åt dessa skrymslen och occuperar dessa mot (salt)vattnet.

Saltet orsakar inte bara rostskador
de förstör asfaltsvägarna med,
Med flera miljoner kronor för varje år.