Vi Bilägare svarar vardagar på läsarfrågor om bilar och trafik.
FRÅGA:
Företräde eller inte vid motorvägspåfart? Detta genererar nog mer plåtskador än någon annan företeelse i trafiken bortsett från blixthalka. Det finns så mycket motstridig och direkt felaktig information, också på Vi Bilägares diskussionssidor, sedan många år tillbaka!
Vägtrafikförordningens §18, 21 och 23 är entydiga. I Sverige finns konsekvent accelerationsfält vid motorvägspåfart. Där ska den som färdas på motorvägen lämna företräde åt anslutande trafik från höger när filerna går ihop. Väldigt många håller både kort avstånd och vägrar lämna företräde, vilket ger upphov till hundratalstals olyckstillbud varje dag.
Den allmänna högerregeln gäller entydigt på svenska motorvägspåfarter med accelerationssträcka. Den gäller också på kontinenten om inte lämna företräde skyltats, vilket nästan alltid skyltas vid påfarten!
I Sverige gäller också att anslutningsvägar ska lämna företräde men en motorvägspåfart med accelerationssträcka är alltså ingen anslutningsväg utan istället del av motorvägen. Där gäller högerregeln utan undantag eftersom det definieras som två filer som går ihop till en.
Göran Nilsson, plåtskadad
SVAR:
Att man drabbas av plåtskador om man felaktigt förväntar sig att andra ska lämna företräde är inte att undra på. Hoppas detta svar kan rädda läsaren från ytterligare plåtskador på motorvägspåfarter.
Huvudansvaret för att påfarten görs utan fara eller onödigt hinder för motorvägstrafiken ligger på föraren som vill köra in på motorvägen. Det är denne som ska anpassa sin hastighet till trafiken på motorvägen och det är denne som väljer rätt tillfälle att byta körfält från accelerationsfältet till motorvägens högra körfält.
Som alltid finns det ömsesidiga skyldigheter i trafiken, så självklart ska den som uppmärksammar att en annan förare vill byta till det körfält man kör i anpassa hastigheten så att inkörningen underlättas. Ingen har väjnings-plikt utan det är samma regler som vid ett vanligt körfältsbyte.
Problem med att ansluta till motorvägstrafiken från ett accelerationsfält beror ofta på att man inte har anpassat hastigheten till samma nivå som trafiken ute på motorvägen. Om två filer rör sig i samma hastighet krävs inga jätteluckor mellan bilarna för att man tryggt ska kunna byta körfält. När man kör på motorvägen och närmar sig en påfart bör man observera den anslutande trafiken och vara beredd att underlätta infarten, ibland kan det vara lämpligt att byta körfält.
Det är dock viktigt att förare i accelerationsfältet inte vänder på reglerna och förväntar sig att motorvägstrafiken ska ”lämna företräde” för honom eller henne. Att skickliga förare på motorvägen anpassar hastigheten för att underlätta eller kanske till och med byter körfält ska ses som en bonus, inte något man ska ta för givet.
Juridiskt kan man sammanfatta reglerna så här:
» Högerregeln, 3 kap. 18 § trafikförordningen (1998:1276) gäller inte i fall som anges i 21 §.
» Väjningsplikt mot motorväg/motortrafikled enligt 21 § gäller inte om det finns accelerationsfält, då gäller istället 23 §.
» Skyldighet för förare i accelerationsfält att anpassa hastighet och ej vålla fara eller onödigt hinder för motorvägstrafiken anges i 23 §.
» Skyldighet att underlätta andra förares körfältsbyte anges i 43 §.
Bo Göingberg, Transportstyrelsen
Diskutera: Hur skulle du svara på frågan?
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Eftersom väldigt få förare verkar förstå innebörden av ordet "accelerationsfält" dvs en lång sträcka där man förväntas öka farten till den rådande rytmen på motorvägen föreslår jag att upplysningsskyltar sätts upp på på farterna om att öka farten. Det är faktiskt lättare att lätta på gasen ett ögonblick om så krävs för att falla in i kön. Följden av att en "försiktig" bilist nästan stannar på accelerationssträckan och sedan svänger ut i 60 knyck på motorvägen är att rytmen på motorvägen störs, någon uppfattar det sent och bromsar häftigt och då uppstår det otäcka/onödiga situationer!!! Samma sak gäller avfarterna, de är konstruerade för att man på ett trafiksäkert sätt ska hinna bromsa in - man behöver inte bromsa på motorvägen innan avfarten!
Svårt att se att det blir så mycket olyckor i just de här situationerna. På en normal motorväg så finns det ju inget som *tvingar* en att åka ut på körfältet. Skulle det bli så att man blir inlåst kan man ju alltid fortsätta i "avåkningszonen". Men torftigt beteende är det ändå att inte underlätta påfart. En gång när jag åkte på så åkte det en polisbil i 90 på en helt tom väg när jag skulle in. Han flyttade sig inte en cm. Har förståelse för om lastbilar inte flyttar sig dock. Brukar ofta räkna med att de inte gör det, då jag kan tänka mig att man i en lastbil försöker undvika sidoförflyttningar så gott det går. Ska man köra lagligt måste man ju dessutom bromsa in direkt så lastbilen får komma tillbaka, så man kör om den på rätt sida.
@Roger: Jag undrar vad poliserna tyckte om dig som förare, när du enligt vad du själv beskriver uppenbarligen inte kunde placera dig rätt i accelerationsfältet och anpassa hastighet och placering efter omgivande trafik (som dessutom bara utgjordes av en enda bil om jag förstår dig rätt).
Herregud, nu kommer den där Förstikön igen och börjar predika lag och ordning. Faktum är att polisbilen kunde ha gått ut i vänster körfält för att underlätta för Roger att komma in i höger körfält. Om Förstikön ids läsa det utmärkta svaret ovan står det bland annat att när man kör på motorvägen och närmar sig en påfart bör man observera den anslutande trafiken och vara beredd att underlätta infarten, ibland kan det vara lämpligt att byta körfält. (Förutom att det också står att den som kommer på påfarten skall anpassa sig efter situationen.) Alltså kunde polisbilen ha gått ut i vänster körfält för att underlätta Rogers "infart". Men den tanken slog tydligen aldrig gossarna Blå. I mitt fall "bryter jag ibland mot lagen" (*ASG*) på påfarter eftersom det ibland är den bästa lösningen att tillfälligt öka hastigheten över gällande hastighetsbegränsning för att på det smidigaste sättet komma in i höger körfält - till exempel vid mycket trafik och man har bilar bakom sig samtidigt som man riskerar att bli hängande bredvid en långtradare som i sin tur har bilar både bakom och bredvid sig. Återigen pratar vi samspel, rytm och flexibilitet i trafiken. Men om man gör som Förstikön predikar - att stenhårt hålla på lagen in absurdum i alla situationer - ryker logiken om samspel, rytm och flexibilitet.
Förstikön, dig vill jag helst slippa på vägarna. Samspel, rytm och flexibilitet verkar inte vara din grej oavsett situation eftersom du alltid är bakbunden av din fixerade idé att lagen alltid skall följas - hur dumt det än blir. Försök "följa med" i stället för att ständigt streta emot.
Förstikön, sådana där svar ger ju ingenting. Har du något att säga om att polisbilen faktiskt kunde ha gått ut i vänster körfält för att underlätta för Roger? Det alternativet är ju en del av det utmärkta svaret ovan.
För övrigt är samspel, rytm och flexibilitet i trafiken klart att föredra framför ett förlamande principtänk.
@Kapten: Dito. Något måste vara fel i huvudet på den som kommer på en påfart och kräver att den enda bilen som färdas på vägen ska flytta på sig. Snacka om uppenbar brist på samspel, rytm och flexibilitet i trafiken. Detta som svar på båda dina sista inlägg.
@FLAC: Jag har kommenterat ett enskilt och särskilt korkat fall som Roger beskriver. Det är det enda som jag har kommenterat i denna fråga. Jag undanber mig dina och kaptenens generaliseringar om andra situationer.
Förstikön, vi generaliserar inte - vi har helt enkelt genomskådat dig.
Din inställning till hastighetbegränsningar har jag läst i en annan tråd där det framgår ganska klart vad du tycker, bilmärket gissar jag med hänvisning till hur det brukar vara på vägarna. Generaliser du inte rätt ofta själv? Det verkar inte som att du är den som samarbetar i trafiken om det inte gynnar dig...
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Detta är inte första gången folk i den här bloggen kommer totalt felaktiga påstående som de hävdar är den enda rätta och dessutom hänvisar till lagtexter som är felaktiga. Det lär finnas en hel del ute i trafiken som är av samma uppfattning och då är det inte konstigt att det uppstår plåtskador.
Göingberg förklarar här på ett bra sätt men man önskar att Transportstyrelsen hade nått ut till trafikanter på andra sätt också t.ex. genom broschyrer någon gång om året förklara de viktigaste trafikreglerna. Många förare tar ett körkort och tror att det man lärt sig varar livet ut.