Bilfrågan: Fri fart vid omkörning?

Ett fullständigt uttömmande svar från Bengt. Finns inget att tillägga. Instämmer till hundra procent.

Regeln är glasklar, visst.

Likväl är det en regel som jag och väldigt många bilister bryter mot frekvent.

Idiotisk regel således. Jag kommer fortsätta att köra om så trafiksäkert som möjligt, även om det innebär en hastighetsöverträdelse under en kort sträcka.

@Rålle: Vägnätet är absolut sämsta platsen för civil olydnad. Din "kan själv"-mentalitet är en av de främsta orsakerna till trafikolyckor. Tänk om!

Förstikön: Alltså, Rålle G. har rätt och du har inte tänkt igenom hela upplägget ordentligt. Visst, man får inte överskrida hastighetsgränserna vid omkörning MEN (!) samtidigt är det så att en omkörning skall ske så snabbt och säkert som möjligt eftersom en "seg" omkörning också innebär ett ökat risktagande! När jag tog körkort ordade körskoleläraren ofta om vikten av snabba och säkra omkörningar. Om framförvarande bil ligger i 87 km/h och jag vill köra om den bilen är 90 km/h prick helt förkastligt eftersom omkörningen kommer att ta på tok för lång tid sett ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Även jag ökar tillfälligt på till kanske 105 km/h (eller något sådant). Risken för att något skall inträffa under denna korta hastighetsökning anser jag vara betydligt mindre än vad risken är om jag ligger bredvid en annan bil och segar mig förbi under en förhållandevis lång tid.

Sedan är det självklart bäst att befinna sig så kort tid som möjligt på fel sida av vägen, det tar ju t.ex. lite tid att köra om en långtradare så..
Även om det är olagligt tror jag de flesta priorieterar säkerhet framför strikt laglighet.

Och detta blir ju mer påtagligt när man kör på 2-1-vägar, där somliga pendlar mellan 80 och 100 beroende på 1 eller 2 körfält.
Då vill man ju komma om!

@Kapten: Jag är fullt medveten om den s.k. logiken bakom ditt och Rålles resonemang. Problemet är bara att vad som är en "liten" hastighetsöverträdelse varierar stort från förare till förare. Om du och Rålle inte står ut med att ligga bakom en förare som håller "knappt" 90 på 90-väg, kanske ni ska fundera på att ta tåget istället. Jag upprepar att civil olydnad inte hör hemma på det allmänna vägnätet - och det spelar ingen roll hur många "goda" förklaringar ni har - i slutänden är de ändå bara korkade bortförklaringar i domstolen eller gentemot försäkringsbolaget.

Förstikön skriver: "Om du och Rålle inte står ut med att ligga bakom en förare som håller "knappt" 90 på 90-väg, kanske ni ska fundera på att ta tåget istället." Men, alltså ... Det här handlar inte om att inte stå ut. Vill jag köra lagenligt i 90 km/h så vill jag. Och den framförvarande skall också i möjligaste mån underlätta omkörningen.
Vidare heter det: "Jag upprepar att civil olydnad inte hör hemma på det allmänna vägnätet ...". Civil olydnad? Då tänker jag på militanta veganer som släpper ut minkar till en säker död. Civil olydnad att vilja göra en snabb och säker omkörning? Lyssna på det igen, Förstikön.
Och avslutningen: "Jag upprepar att civil olydnad inte hör hemma på det allmänna vägnätet - och det spelar ingen roll hur många "goda" förklaringar ni har - i slutänden är de ändå bara korkade bortförklaringar i domstolen eller gentemot försäkringsbolaget." Korkade bortförklaringar? Att - återigen - vilja göra en så säker omkörning som möjligt? Vad är alternativet? Att säga till domstolen och försäkringbolaget att krocken var resultatet av att jag hade rätten att köra om den framförvarande men att jag låg i det mötande körfältet i 40 sekunder? Japp, då kommer åtalet om vårdslöshet och/eller framkallande av fara för annan och/eller framkallande av kroppsskada och/eller vållande till annans död som ett brev på posten. Men det klart, jag kunde ju ha låtit bli att köra om - jag tänkte inte på det, korkad som jag är ...
Ibland blir jag inte klok på dig, Förstikön.

Om man dessutom håller på 3-sekundersregeln i exemplet och påbörjar omkörningen med att byta körfält 80 meter bakom och kör in 80 meter efter den omkörda så behöver man 6 kilometer fri sikt.

En till faktor i avvägningen om man ska göra omkörningen är, vad vinner man på att köra om? Om bilen framför kör 97km/h och du tänker fortsätta i 100km/h efter omkörningen, så är tidsvinsten nästan obefintlig om du inte hade tvingas köra flertalet mil bakom denna bil. Och oftast blir det inte så, för allra oftast så har ni inte samma färdväg och svänger bilen framför av snart ändå, många som kör om är själv snart framme ändå och vinner nån enstaka sekund, kanske bilen framför hade ändå ökat farten till 100km/h, osv.

Många som kör om är bara otåliga, ingen bra förutsättningen för en säker omkörning som dessutom alltid är en, som sagt ofta onödigt, riskmoment.

Det sagt, inget fel med en säker omkörning, men tyvärr är det inte många som kan det och som kör om utan att kolla om någon håller på att köra om dem, utan att blinka, med för små marginaler mot mötande trafik, etc...

Nu ska jag klaga lite, men folk klarar inte ens att köra om utan mötande trafik. Igår, på motorvägen, var det 5st som lyckades svänga ut precis framför mig så att jag var tvungen att bromsa med bara nån meters marginal... varav tre utan att blinka. Allt detta på mindre än 1mils sträcka, riktigt illa! Och jag körde i laglig hastighet så det berodde inte på att jag kom stormandes i överljudsfart...

@Kapten: Du verkar blanda ihop körbeteendet i fri fart på Autobahn med vad som gäller där hastigheten är begränsad. Civil olydnad inkluderar allt brytande av gällande lagstiftning bara för att man själv tycker annorlunda. Svårare än så är det inte. Vill du ändra lagarna får du påverka din riksdagsman alternativt själv kandidera till den lagstiftande församlingen. Läs gärna även Onehp:s inlägg och fundera över vad han säger.