Att köpa ny bil är alltid roligt, men att gå till Renaulthandlaren och specificera en Clio av senaste modell kan bli lite extra kul.
”Personifiering” är dagens modeord i bilbranschen. Precis som klädstilarna varierar vill många ha en bil som skiljer ut sig i plåtmassan. Nya Clio kan göras mer personlig än de flesta andra bilar.
Hur många kombinationer som går att plocka ihop har ingen räknat ut, men det räcker lugnt till för att varje svensk Clioköpare ska få en unik bil.
Clio finns i åtta färger och i tre utrustningsnivåer med tungvrickande franska beteckningar: ”Authentique”, ”Expression” och ”Dynamique”. Dessa går i sin tur att kombinera med tre olika dekorteman: ”Trendy”, ”Sport” och ”Elegant” som omfattar lister och inredningsdetaljer.
Testbilen var en flamröd ”Dynamique” som inretts med matchande färg på instrumentpanel och säten enligt temat ”Trendy”.
Låter det komplicerat? Snyggt var det i alla fall, förutsatt att man är förtjust rött. Hade bilen varit blå, kunde inredningen också ha varit det.
Nya Renault Clio, som är den fjärde generationen, har inte mycket mer än namnet kvar från föregångaren. Den förra var en ganska försiktig liten bil men med hjälp av bra prissättning och låga utsläpp blev den populär. Under fjolåret tampades den med Toyota Yaris om att vara den mest sålda småbilen och låg vissa månader på tolfte plats i nybilslistan. Kampen lär fortsätta för nya Clio är en bil som folk tittar på.
I dagens mördande konkurrens gäller det att bli sedd av bilköparna. Renaults designchef Laruens van der Acker har slängt all försiktighet och gjort en bil som han själv liknar vid en ”skulptur som stimulerar åtrån” och som inte har ”skarpa eller aggressiva vinklar utan bara sinnliga kurvor som får dig att vilja sträcka dig fram och smeka den”.
Nåja. Designers har sitt eget drömska fikonspråk. Men faktum är att de flesta gillar Renault Clios nya skepnad. Den är lätt att känna igen. Fronten ler brett och svart och mitt mellan de stora strålkastarna blänker ett stort Renaultmärke som en våt hundnos.
Från sidan är bilen också särpräglad. Ovanför tröskellådan sitter en svart, vingformad plastprofil som understryker den buktande formen och får bilen att se lång och låg ut.
Karossen finns bara med fem dörrar men genom att bakdörrarnas handtag flyttats upp till sidorutan ser bilen ut att vara tredörrars, vilket ger en extra sportig touch.
Nya Clio är både längre och lägre än förra modellen. Taket har sjunkit med 4,5 centimeter och till och med den yngste och spänstigaste testföraren tyckte att bilen hade blivit väl låg.
Clio kan göras mer personlig än de flesta andra bilar.
Att shoppa bil hos Seat eller Toyota är inte lika fantasieggande för inredningsintresserade, men båda erbjuder åtminstone en innehållsrik lackpalett; det finns nio färger att välja på till Toyota Yaris och över ett dussin till Seat.
Det är också ett par personligt designade bilar, även om de bredvid sin franska rival ser lite slätstrukna ut. Båda är ritade för några år sedan: den tredje versionen av Seat Ibiza kom redan 2008 och Yaris (generation tre) 2011. Under det senaste året har de snofsats till lite. Seat har försett Ibiza med LED-ljus i fronten. Testbilen från Toyota hade ett helt eget ansikte med skarpa LED-lampor och en argsint grimaserande grill, vilket är tecknen på att det under huven sitter ett hybridsystem. Till detta hör en interiör som försetts med blå dekordetaljer men som i övrigt är en provkarta på ett antal mer eller mindre billiga plastmaterial.
Seat Ibiza må se pigg ut ut-ifrån men interiören är deprimerande trist i ett antal kommunalgrå nyanser.
”Kupén är lika upphetsande som grå betong”, tyckte en testförare. ”Glömde Seats designers att människor ska vistas i den här bilen?”
Om Seat Ibiza vore extra billig kunde väl den dystra inredningen ursäktas. Fram till årsskiftet var den också prissänkt men vid 2013-slaget blev test-Ibizans grundpris 7 000 kronor dyrare än test-Clions.
Den allra billigaste versionen av Renault Clio har en fyrcylindrig, äldre motor med 75 hk. Den lär inte bli mycket såld utan används mest som ”inropare” med extra lågt pris (131 900 kr). Testbilen hade däremot en motor som utvecklats för att klara dagens krav på låg förbrukning och rena avgaser. Den har tre cylindrar och en avancerad insprutning och med hjälp av en turbo lockar Renault ut 90 hästkrafter ur en cylindervolym på blott 898 kubikcentimeter.
Beteckningen är TCe 90 och innan årsskiftet kunde den registreras som miljöbil. Enligt de nya, komplicerade reglerna blir den inte tillräckligt miljövänlig, trots att utsläppen inte är högre än 104 gram CO2/kilometer.
Den franska motortekniken räcker således inte till för att uppfylla svenska normer. Men det gör den japanska. Toyota Yaris med tillägget HSD (Hybrid Synergi Drive) får även i fortsättningen status som miljöbil, med utsläpp på 79 gram/kilometer (om bilen går på 15-tumshjul. Med 16-tumshjul ökar utsläppen till 86 gram).
Yaris är minst av de tre testbilarna, men under den korta huven har Toyota lyckats trycka in småbilsklassens mest avancerade drivsystem. Yaris har två motorer.
Bilarna fungerar bra även på bortsidan om 70- skyltarna.
Hybridsystemet är en förminskad kopia av det som sitter i Prius och Auris och består av en 75-hästars bensinmotor som får draghjälp av en elmotor på 61 hk. Eftersom inte effektuttagen är riktigt synkroniserade, blir den sammanlagda motorstyrkan bara 100 hk. Ett batteri som ligger under baksätet laddas av bensinmotorn och en laddning räcker för ett par kilometers ren eldrift.
Vilken av de två motorerna som driver bilen beror på körförhållandena. Ibland arbetar båda, ibland – i lägre farter – smyger bilen tyst fram med eldrift och ibland surrar bensinmotorn igång. Växlingen mellan de två motorerna sker helt omärkligt men hur bilen drivs kan man se på en stora display på hybridens instrumentpanel.
Om batteriet är fulladdat går det att trycka på en knapp och tvinga bilen att gå på eldrift. Med lätt gas kan Yaris rulla utsläppsfritt i ett par kilometer innan bensinmotorn måste starta och ladda upp batteriet.
Tekniken fungerar bäst i stadstrafik där Yaris går mycket på eldrift och förbrukningen blir extra låg. Den som kör med sparsam gas kan komma uppåt 100 mil på 36 liter bensin.
Det lär ändå ta tid innan hybridbilen blir lönande. Yaris HSD kostar över 30 000 kr mer än Renault Clio TCe 90 – vilket räcker till cirka 2 000 liter bensin. Miljöhybriden är dessutom skattebefriad i fem år men det är bara värt 1 800 kr.
Även Seat Ibiza drivs med modern teknik: VW-koncer-nens 1,2-litersmotor med direktinsprutning och turbo. Den ger mest hästkrafter för pengarna men dricker också mest bensin.
De 100 hästarna verkar slutkörda, för det är ingen stuns i accelerationen.
Med en längd på 406 centimeter är Renault Clio störst av de tre testbilarna. Den har blivit tre centimeter längre är föregångaren och det har givit några extra liter i bagageutrymmet. Det är emellertid ganska svårlastat med hög tröskel och en kraftig förstärkningsbalk längst in, vilket gör att lasten får ställas in som i en grop.
Bästa lastförmågan har Seat Ibiza och det är en av de få ronder som den vinner. Toyota Yaris är 1,5 decimeter kortare än de andra två bilarna och är inte mycket till laståsna. Men utrymmet för passagerare är lika bra som i de större konkurrenterna.
Storleken gör förstås de här bilarna smidiga och lättkörda i stan, men de fungerar riktigt bra även på bortsidan om 70-skyltarna.
Ingen törs lansera en ny bil utan att utlova ”dynamiska” köregenskaper och Renault är inget undantag. Nyligen vann Clio ett prestigefyllt tyskt pris, Goldene Lenkrad (gyllene ratten), för sina köregenskaper efter att ha testats av bland andra Mattias Ekström och gamle rallyvärldsmästaren Walter Röhrl.
På de krokiga och skumpiga vägarna upp mot testbanan i Hagfors visar sig Clio värd guldratten. Den trecylindriga motorn har en dov, morrande ton som inte är oäven att lyssna till. Den svarar lite mjukt på gasen, men kraften kommer tillräckligt snabbt för att bilen ska kännas pigg. Fjädringen är mer åt det lugna än sportiga hållet och väghållningen känns pålitlig. Det går att köra riktigt fort i svängarna utan att bilen känns ostadig. På testbanan stressar vi Clio genom en fingerad undanmanöver. Väglaget är fuktigt och framhjulen glider lite, men det är inga problem att lotsa bilen igenom de fyra hårda svängarna.
I stadstrafik är Toyota Yaris en dröm att köra. Den steglösa växellådan ger mjuka starter och elmotorn skjuter på med ett kraftfullt vridmoment från startögonblicket.
Men på krokiga skogsvägar är det inte lika kul att köra Yaris. Där får bensinmotorn jobba hårt och den surrar klagande. De 100 sammanlagda hästarna verkar slutkörda, för det är ingen stuns i accelerationen.
Seat Ibiza, däremot, lever upp på rallyslingorna. 105-hästarsmotorn varvar glatt och drar bilen ur svängarna med friskt humör. Ingen av de andra bilarna lever upp till Seats körglädje. Men i de flesta andra testmoment blir spanjoren omkörd. Den verkar lite gammalmodig, vilket inte minst gäller den viktiga audioanläggningen. Till och med testets yngste förare, datasnillet Viktor, 21, gick bet på att koppla in sin mobiltelefon i Seats obegripliga anläggning. Vi andra lyckades knappt byta radiokanaler.
Ju mer tid vi måste tillbringa i bilköer, desto viktigare blir audio- och informationssystemen. Det har Renault tagit fasta på. Clio är redan från nästa högsta utrustningsnivån, ”Expression” (som kostar 10 000 kr), utrustad med ett multimediasystem med pekskärm, monterat i en elegant panel som liknar en läsplatta.
Systemet är dessutom så okomplicerat att vem som helst kan koppla in mobil, mp3 eller vad som nu finns att ansluta.
Hos Toyota får man betala 14 400 kronor och gå upp till utrustningsnivån ”Active” för att få multimediasystemet med pekskärm, med vilken det går att styra det mesta.
”Parkopplingen med telefonen är tveklöst enklast i Toyotan. Jag lyssnar på Spotify i bilen, har mobilen i fickan och allt funkar felfritt. När jag går ur bilen pausas musiken automatiskt och sätter igång igen när jag kommer tillbaka”, berömde Viktor.
Ingen av bilarna har däremot den senaste säkerhetsutrustningen, som aktiv farthållare, autobroms eller skyltläsning. Det är ännu för dyrt för att bli ett mode i småbilsklassen.
Men fem krockstjärnor har ändå alla tre bilarna. Renault Clio får också en femma i rostskyddsbetyg och det kan ingen annan bil i klassen ståta med!
1. Renault Clio
Den elegant designade karossen och den fantasifulla, färgmatchade inredningen får Renault clio att kännas helt up to date. Interiören kan varieras efter tycke och smak och inredningsmaterialen verkar påkostade. Men Clio har också kvaliteter som inte syns.
Rostskyddsbehandlingen är en av de bästa i hela bilbranschen. En Clio kommer inte att börja rosta i första taget! Krocksäkerheten är hög, även om de mest avancerade förarhjälpmedlen inte ens finns att köpa till.
Den nya trecylindriga bensinmotorn räcker gott och väl för att ge bilen hyggliga prestanda och även om den inte längre får räknas som miljömotor har den låg förbrukning och rena utsläpp. Prisnivån är ännu ett plus som talar för Clio.
2. Toyota Yaris
Priset är högt för Toyota Yaris och den är också dyrast att hålla igång, trots låg bränsleförbrukning. Det är en bil som passar perfekt i stadstrafik där den ofta rullar eldrivet och helt tyst. Med 15-tumshjul vänder den smidigt och förbrukar extra lite bränsle.
3. Seat Ibiza
Allt som har med körning att göra är bra i Seat Ibiza. Motorn är pigg och väghållningen spänstig. Men bilen känns ganska gammalmodig och enkel. Audioanläggningen är hopplöst svår att förstå sig på och inredningen i många grå nyanser är riktigt ful.
Diskutera: Vad tycker du om Renault Clio, Seat Ibiza och Toyota Yaris?
Testinformation
Modeller i det här testet:
Renault Clio TCE 90 Dynamique Seat Ibiza 1,2 TSI Style Toyota Yaris 1,5 HSD ActiveBetyg
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
AL: vi vet att du inte gillar Renault, men inte ens du kan neka till att Renault har förbättrat sig rejält i den senaste generationen. Det visar ju Dekra tydligt.
Och varifrån har du fått att Dekra inte tar hänsyn till körsträckan? Där kan man till och med välja körsträcka, vilket man inte kan i SBP.
Dessutom borde du inse att om du vill uppfattas seriös, så duger det inte med statistik på bilar som är mellan 6 -13 år gamla, modeller som inte ens görs längre.
Det finns ingen som vet hur dagens modeller kommer att vara om 3 år, om man nu inte har en fungerande kristallkula...
Hej Mistro!
Ja, självklart är en ny bil mer krocksäker (förresten har jag sålt min gamla Polo i fjol), och dels förstår jag också att t.ex. de ytterligare krockkuddarna i stolparna nödvändigtvis minskar ytan på glasrutorna, men vad jag menade är att man för designens skull helt i onödan gör avsteg från säkerheten och faller tillbaka till standarden (i vissa delar) som man redan har haft många år tidigare. Min ny-begagnade Skoda Fabia har t.ex. mycket sämre belysning än min Polo har haft och om jag inte ser ordentligt i mörker och vid regn tycker jag att detta inte precis bidrar till säkerheten.
Så sant "Janne K",..allt är inte bättre idag i nya bilar och hur irriterande är det inte med alla halvljuslampor som har det med att gå i sönder långt tidigare än förr?
Lägger man sedan till att de ofta dessutom är svåra att byta så blir det hela än mer frustrerande och som sagt inte bidrar heller trasiga glödlampor till en ökad trafiksäkerhet.
Kan förstå "AL" på många vis i sin iver att kasta skit på Renault men han har fel i att de inte har blevit bättre än andra.
Generellt sett så har alla "dåliga" bilar blevit betydligt bättre medan alla "bra" bilar har blevit markant sämre.
Detta gör att skillnaderna inte längre är lika stora mellan det "sämsta" och "bästa" men allt detta gör ingen skillnad om man en gång har bestämt sig för att något är dåligt.
Har själv ägt de flesta bilfabrikat som finns och har även kört många mil under 20 år och utifrån det perspektivet så finns det ingen "optimal" bil som alltid fungerar på samma vis för alla.
Man kan köpa en ny Toyota och mötas utav enbart problem samtidigt som man kan köpa en 15 år gammal Renault som bara fungerar.
Lägger man sedan till personliga värderingar ärvda i generationer ja då spelar det ingen roll om en bil fungerar eller ej då den ändå inte duger alternativt är den bästa.
Själv skulle jag inte ha köpt någon äldre bil över huvudtaget då alla bilar kan bli en ekonomisk ruin och då hjälper det inte om t.e.x Toyotor enligt SBP har mindre fel på besiktningen än Renault eller någon annan bil.
Är jag missnöjd över något så byter jag helt enkelt fabrikat då det blir dax men kanske gör jag det ändå för att det kul att testa något nytt.
Allt handlar om omständigheterna runt köpet och inte utav vilket märke som pryder bakluckan för mig.
Skall man kallt gå efter all statistik som finns så är det nog bara "ättestupan" som kvarstår.
Det finns mer att tänka på vid ett bilköp än vad grannar och SBP säger.
AL: det är intressant att du fortsätter att hävda att Renault inte förbättrat sig mer än andra när Dekra pekar precis på motsatsen. Opel och Renault har klivit upp rejält med de senaste generationerna.
En annan fördel med Dekra är att man enkelt kan se hur bilarna försämrats med hänsyn till miltalet, man kan välja 5, 10, eller 15.000 mil.
Och som sagt: vad som händer med 13 år gamla bilar visar inte mycket om hur dagens generation är.
Fortfarande är det så att SBP´s statistik inte säger allt om hur bra en bil är utan snarare faktiskt så säger statistiken väldigt lite.
Det finns många anledningar till att begrunda varför man inte rakt av kan anse att den ena bilen är bättre än den andra men jag kan ju ange ett par stycken.
1. Alla bilar används långt ifrån på samma vis och detta gör en stooor skillnad.
Är det en muskelbil som man har köpt eller en bra dragbil tänkt att arbeta hårt,eller är det en liten småbil med minimal motor och utrustning tänkt för lite stadskörning?
2. SBP säger inget om vilka kostnader som åligger varje fordon årligen eller totalt utan bara hur de uppskattar funktionen på de detaljer som de kontrollerar.
Vi vet att man kan få anmärkningar på att det saknas spolarvätska eller att en glödlampa har gått sönder men på stötdämpare som är helkassa ( och inte läcker olja ) sätter man ingen anmärkning.
Vi kan alltså inte veta om en besiktigad bil är genomgången tidigare eller inte och detta gör också en stor skillnad.
En bil som är servad precis innan besiktning bör alltså få ett bättre resultat än den som inte är det o.s.v
Gemensamt för de flesta utav oss bilägare är att det är kostnaderna runt bilägandet fördelade på hela året eller t.o.m under hela tiden som man äger bilen,som är långt mer intressant än SBP´s statistik.
Inte tusan är Daciaägaren lika intresserad utav det dyra underhåll som t.e.x Audiägaren är van vid och troligtvis också har bättre råd med.
Troligtvis är också Audiägaren betydligt mer intresserad utav att hålla sin bil i ett så bra skick som möjligt oavsett kostnader och detta påverkar så klart också SBP´s statistik.
Kostar oss "Tvåan" 500kr att fixa eller 15000kr? ...detta är viktigare än hur långt bilarna har rullat.
SÅ hur skall vi då mäta allt detta? ,...Det behöver vi faktiskt inte då den som inte vill ha en Dacia inte heller bryr sig om den håller bättre än en MB.
Den som inte har råd med en MB bryr sig sedan inte heller om hur bra den håller ihop.
Dock så är ändå MIN åsikt att en dyrare bil skall vara bättre än en billigare bil men sen är det upp till var och en att avgöra vad som är bättre.
Om man nu anser sig vara övertygad om att den bästa bilen på alla vis är en Yaris,..så är mitt råd att köpa en sådan och vara lycklig för detta så kan andra få vara lyckliga över sin Clio eller vad man nu har på samma vis.
SBP kan definitivt inte avgöra vilken bil som är bäst för alla trots sitt enorma underlag så att själv bilda någon korrekt uppfattning är omöjligt.
AL: "Så köper man en Renault så gör man bäst i att låta bli att använda den - i alla fall om den skall klara kontrollbesiktningen..."
Ja, jag är inte förvånad över din kommentar, du fortsätter att sträva mot att uppfattas som ickeseriös.
Jag roade mig med att kolla på just Clio hos Dekra, för där kan man jämföra bilarnas kvalitet kontra körsträcka.
Då visar det sig att Clio ligger 4%-enheter över klassnittet upp till 5.000 mil, upp till 10.000 mil ligger den 9%-enheter över, och upp till 15.000 mil ligger den 15%-enheter över snittet i klassen.
För mig låter det inte som om bilarna ramlar sönder med körsträckan.
Mistro: ja, det där med att SBP anser att stötdämparna är OK så länge de inte läcker är ju tragiskt, och kan vara rent livsfarligt i en nödsituation.
Senast igår körde jag förbi en Avensis ( cirka 2006) som gungade fram på vägen, de bakre stötdämparna var i klass med en cykelpump!
Det syntes också tydligt hur dåligt bakhjulen kunde hålla kontakt med vägen, då de studsade nära nog okontrollerat vid broskarvarna.
Men, lagligt är det. Ingen underkänd punkt.
Vad gäller DEKRA, så kan vi enkelt konstatera att deras uppgifter måste tas med en stor nypa salt. Hur kan man annars förklara att Audi A4 blivit "den bästa bilen"?
Vidare; att ägare av vissa bilmärken mer frekvent skulle glömma att fylla på spolarvätska och kolla lyset, är väl inte så troligt. I så fall (om man nu vill tro på DEKRA), så är ju svenska Clio-ägare rent dumma i huvudet jämfört med de tyska motsvarigheterna;-)
SBP:s statistik behandlar ju främst äldre bilar (vilket har påpekats här). Eftersom en äldre Audi är rätt billig i inköp (men dyr i drift), så lär det väl inte vara de besuttna som äger dessa. Vore det inte rimligare att tro att en ägare av en "enkel" bil har större möjlighet att hålla bilen lagligt rullande? Reservdelspriserna torde väl tala för det, eller hur?
Som AL mycket riktigt pekar på i sina inlägg, så är faktiskt SBP:s statistik unik såtillvida att den mäter hela populationen utan undantag. Nedslag på spolarvätska och glödlampor är tämligen jämt fördelade över populationen. Den som har en avvikande åsikt får gärna klargöra den här.
SBP's statistik har många brister, bl.a. så är slu på spolarvätska likamed underkänt. Helt hål i huvudet, och har inget med bilen att göra, utan ägaren. Snart får man väl underkänt på låg kylvätskenivå...
Dekras statistik har flera fördelar jämfört med SBP, som att man kan välja körd sträcka. Nog så intressant.
Dessvärre gillas inte Dekra av de som gillar Toyota. Att Toyota inte toppar i Dekra förklaras av "de insatta" av att Toyota ofta har trasiga glödlampor, något som sägs bero på att de dåliga europeiska glödlamporna.
Någon vettig förklaring till varför inte europeiska bilar har lika mycket problem med trasiga lampor har hittills inte framkommit.
Och för den delen görs väl inga glödlampor i europa idag? Allt kommer väl från Kina...
Så, då måste det vara just Toyotaägarna som inte kan/vill/orkar byta lampor.
Sen kan man ju fundera på vad som händer med statistiken framöver i Sverige. Kommer det bli någon alls efter upplösningen av monopolet?
Alltså seriöst (AL)....
KÄFTEN!!!
Här läser folk gott om Renault, och blir glada, för att den spöar upp dom andra 2 bilarna.
Sen kommer du med din antireklamerande propaganda, och spyr skit över Renault.
Min mor är ägare till en Renault Clio, och tillskillnad mot
Volvo &
Seat &
Subaru
Så håller faktiskt Clion, och går perfekt utan minsta problem, vilket är långt från vad man kan säga om ovannämnda märken, som vi haft i vår ägo.
Uttala dig inte om sånt du inte har en blekaste aning om.
Även om Renault inte var vassaste kniven i lådan förut typ 80-90 tal, så har dom förbättrats enormt nu.
I dagens läge är det betydligt bättre att köpa en Renault, än någon Toyota eller annan överpris-satt leksak.
Givetvis är detta beroende på hur välmående din plånbok är.
Har du 500,000:- så är det bättre att köpa en Mercedes-Benz eller Ferrari istället, men du förstår vart jag vill komma.
Hur förklarar du annars högsta betyg i både krocksäkerhet och rostskydd i detta test?
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.