Biltest: Mitsubishi Lancer, Volvo S40

Det är helt uppenbart att Mitsubishi lyckats med formerna på sin nya mellanklassare. Nionde generationens Lancer får till och med blaserade huvudstadsbor att titta till lite extra. Åtminstone om bilen, som vårt testexemplar, är utrustad med både Business-paket för 39 000 kronor och en maffig koffertvinge à la rallyjärnet Evolution X.

Vid flera tillfällen hittade vi små skockar av människor som med tindrande ögon samlats runt Lancern när vi parkerat den på gatan. Vi vet förstås inte, men misstänker starkt att de trodde att det var den senaste Evo-modellen de hade framför sig. Business-paketet innehåller en mängd yttre attribut som får bilen att se extra ärtig ut.

Men där finns också mer nyttobetonade detaljer som xenon-strålkastare, nyckellöst låssystem, skinnklädsel, kurvljus, regnsensor och handsfree för telefon. För att vässa köregenskaper, och utseende, har Mitsubishi dessutom försett Business-versionen med 18-tumsfälgar och lågprofildäck av dimensionen 215/45.    

Det sistnämnda är inget lyckat drag, i alla fall inte när bilen rullar på det dubbdäcksargade svenska vägnätet. Bullernivån i kupén är direkt besvärande på skrovligt underlag. Vår ljudmätare registrerade 80 decibel i 110 km/tim och det är nivåer som aldrig tidigare förekommit i en personbil.  

Himmelsvid skillnad
Ändå gjordes ljudtesterna med dubbfria vinterdäck, som rullar tystare än sommardäck. Så när vintern är över lär värdena skjuta i höjden med ytterligare några decibel. Och då riskerar ljudkomforten med råge att passera det uthärdliga.

Inte heller Volvo S40 smyger direkt fram på grov asfalt, men skillnaden till Lancern är himmelsvid. I Volvon kan man i alla fall prata med varandra i framsätet utan att anstränga rösten. Det går inte i Mitsubishin.

Vi har även under en kortare tripp provat nya Lancer med en mer normal däcksutrustning, 205/60 R16, och då blev ljudupplevelsen delvis en annan. Bilen rullade klart tystare, men även med mindre avancerade däck är Mitusbishin känslig för grov asfalt.

Fungerar utmärkt
Däremot fungerar Business-paketet alldeles utmärkt för den som gillar att köra bil. De breda däcken i kombination med sportchassiet och ett extra förstärkningsstag mellan fjäderbenen fram ger mycket distinkta köregenskaper även vid forcerad framfart.

På krokig väg har S40, som ändå är en erkänt kompetent kurvslukare, ingen chans mot Lancern. Den japanska bilen är överlägsen, både när det gäller körupplevelse och bett i böjarna. Styrreaktionerna är kvicka och precisa, karosskrängningarna minimala och växellådan flera klasser bättre än Volvons. Här känns rallygenerna!

Men vid mer normal körning på landsväg är det S40 som är vinnaren. Lancern är stötigare, mer vindkänslig och kräver viss passning för att gå helt rakt när vårblåsten friskar i. Så för vardagsbruk är Volvon det rätta valet.      

I testet ställer vi Lancer 2.0D Business mot Volvo S40 1.6D Summum, som är de dyraste versionerna av de båda modellerna. De är fullsmetade med utrustning och det är tveksamt om någon i praktiken betalar en kvarts miljon för bilar av den här typen. Båda finns i betydligt mer plånboksvänliga utföranden.

Lånade motorer
Orsaken till bilvalet är att den nya Mitsubishin vid testtillfället bara fanns i en enda tappning och det var med dieselmotor och maximal utrustning. Volymversionen beräknas annars bli Lancer 1.8 Comfort med 1,8-liters bensinmotor på 143 hk och ett pris på knappt 180 000 kr.

Men Lancer med tvålitersdieseln finns även i basutförande och går då på 204 900 kronor medan Volvon, med sin mindre 1,6-litersmotor, har ett grundpris på 219 900.

Båda motorerna är lånade från andra tillverkare. Mitsubishins diesel kommer från Volkswagen och Volvo har hämtat hela drivlinan från koncernkusinen Ford.

Självklart ger Lancer-motorn bäst prestanda och känns riktigt rivig för att vara en diesel. Samtidigt är den oväntat ljudlig och ger lite traktorkänsla innan den är varm. Men även vid full driftstemperatur hörs Lancerns dieselknatter mer än Volvons.

När det gäller bränsleförbrukningen är S40 klart snålast. Mitsubishin kontrar med att vara ärligast och höll sig under testet i stort sett till den förbrukning, 6,4 l/100 km, som utlovas i bränsledeklarationen. Det gjorde inte Volvon, som slickade i sig nästan decilitern mer än de 4,9 l/100 km som anges officiellt.    

Irriterande miss
Fjädringskomforten är skönast i S40, som har ett mjukare avstämt chassi än den ganska hårt strängade Lancern. Men trots sportfjädringen blir Mitsubishin aldrig obehagligt stum, utan susar fram överraskande bekvämt så länge vägen är hyfsad. Fast i korta tvära gupp, typ broskarvar och potthål, smäller det förstås rejält i hjulställen.      

Förarmiljön fungerar i huvudsak bra i båda bilarna, med ett plus för Volvon som har en bättre stol och tydligare instrument. I Mitsubishin kan märkligt nog ratten bara justeras i höjdled och inte på längden. Det minskar möjligheterna att hitta den perfekta körställningen.

En annan irriterande miss är att Lancerns färddator sköts via en knapp på instrumentpanelen, till vänster om mätartavlorna. Det innebär att föraren måste släppa ratten och famla efter knappen varje gång han/hon ska växla mellan de olika informationsfönstren.      

Mörkerkörning är inte heller Mitsubishins bästa gren, trots att dyra xenonstrålkastare (reservdelspris: 14 306 kr styck!) ingår i Business-paketet. Subjektivt upplevde testlaget Lancerns halvljus som obehagligt klent, till skillnad från Volvons xenonlampor som ger ett extremt fint ljusutbyte.  S40 är en av få bilar som fått högsta betyg i såväl halvljus- som helljustestet (se sidan 48).     

Klar testvinnare
Även när det handlar om kvalitetsintryck är S40 klar testvinnare. Den upplevs som mer gediget byggd, i allt från dörrklang till känsla i knappar och reglage.

Lancern är betydligt spretigare: här varvas billig plast med finare material på ett sätt som knappast skulle godkännas av en premiumtillverkare.    

Men den värsta kvalitetsplumpen finns i bagageutrymmet, som Mitsubishi helt tycks ha glömt bort. Lastgovet, en masoniteskiva, täcks av bilvärldens kanske sladdrigaste matta. Skjuter man in en tung väska därbak följer mattan med och förvandlas till en hopskrynklad tyghög.  

Som tur är har Mitsubishi insett att en förändring behövs och en ny stadigare lastgolvsmatta införs i produktionen under april. Testlagets tips: avvakta med ett eventuellt köp tills det är gjort.   

Till vänster i Lancerns bagageutrymme sitter dessutom en jättelik bashögtalare som minskar bagagevolymen med 23 liter: från 400 till 377. Den så kallade subwoofern hör till den fina ljudanläggningen, med nio högtalare, från Rockford Fosgate som följer med på köpet om man väljer Business-paketet.

Även Volvon har brister i lastutrymmet. Men här handlar det inte om kvalitetsmissar utan om en sällsynt trång lastöppning. Det är omöjligt att stuva in skrymmande gods, typ kartonger, även om de får plats i själva lastutrymmet.       

Nya Lancer har vuxit en storlek jämfört med den tidigare modellen och är även klart längre, nio centimeter, än konkurrenten S40. Det märks på kupéutrymmet, som är betydligt generösare i Mitsubishin.

Skillnad i baksätet
Mest påtaglig är skillnaden i baksätet. I Lancer får vuxna utan vidare plats och sitter dessutom i ett bekvämt säte med tillräckligt högt monterad dyna för att ge bra lårstöd. Här förlorar Volvon stort: såväl utrymmen som sittkomfort är klart sämre i den svenska bilen.     

Ekonomironden vinner däremot Volvo. Enligt våra beräkningar är S40 drygt tre kronor billigare per mil att köra, trots att den är tolv tusenlappar dyrare än Lancer. Förklaringen ligger i Volvons bättre andrahandsvärde och lägre bränsleförbrukning.    

Men ska man göra en motormässigt riktigare jämförelse än vi gjort i det här testet blir utfallet ett annat. En S40 med tvålitersdiesel är nästan 25 000 kronor dyrare än Lancer 2.0D. Och i det läget är Mitsubishin det ekonomiskt klart bästa valet.   

När det handlar om säkerhetsutrustning har Mitsubishi sett till att skicka med ett välfyllt paket i nya Lancer. Bland annat är en full uppsättning krockkuddar, inklusive knäkudde för föraren, och aktiva pisksnärtskydd i framstolarna standard.

En svaghet
Men hur bilens säkerhetsstruktur fungerar är däremot oklart, eftersom den ännu inte är oberoende krocktestad av Euro NCAP. På den punkten har S40 ett försprång: Volvon har redan bevisat att den klarar ett femstjärnigt betyg.

En svaghet hos nya Lancer är rostskyddet, som får underkänt av Vi Bilägares expert på området. Här har en klar försämring skett jämfört med den tidigare modellen, som var invändigt sprutad i balkar och hålrum. Behandlingen gjordes i Sverige, på initiativ av den svenska generalagenten. På nya Lancer har den åtgärden bantats bort.     

Slutligen testlagets bästa tips till dig som är spekulant på en ny Lancer: undvik den dyra Business-utrustningen för 39 000 kronor. Satsa istället 10 000 kronor på Comfort-paketet. Du förlorar lite körskärpa, men sparar både pengar och öron och får en mycket trevligare vardagsbil.  

Och vem vet, kanske utfallet i den här duellen hade blivit annorlunda om vi fått tillfälle att ställa en mer normalt utrustad Lancer mot S40. Men som det nu är tar Volvon hem segern, och det ganska klart.