Biltest: Ford Kuga, Subaru Forester, Toyota RAV4 (2013)

Tvärtemot vad man kanske kunde vänta sig, med tanke på miljö och ökande bränslepriser, så är marknaden för mellanstora suvar fortfarande stark och växer.  Toyota hävdar att man var först med biltypen 1994. Nu finns 30 olika modeller. Många gillar helt enkelt att sitta lite högre. Det ger en känsla av bättre kontroll och större säkerhet. Tidigare har det visat sig vara en förrädisk känsla. Men våra tester av undamanöver visar att körsäkerheten har blivit bättre i vart fall bland de mindre och inte överdrivet höga ”terrängbilarna”.

Det är förresten lika bra att avliva myten om att de här bilarna har något i terrängen att göra. För det första är det faktiskt förbjudet att brumma ut i skogen hur som helst och det ska vi nog vara glada över.

För det andra är ingen av dem riktigt anpassad för att köra över stock och sten. Den som har tittat under sin bil passar sig nog för skogsäventyr innan nödvändiga hasplåtar monterats. De metallfärgade plastbitarna som sitter på de flesta bilar med fyrhjulsdrift och några centimeter högre markfrigång gör ingen större nytta vid en rejäl markkänning.

Slutligen kommer man inte särskilt långt utan lågväxel. När första Toyota RAV4 kom var undertecknad i fjällen. Vägen ner till stugan var ganska brant. Och så fick vi höra att det skulle snöa under natten. Ska vi köra upp bilen? Nej, den är ju fyrhjulsdriven! På morgonen fick vi skotta upp bilstackaren. Visst drev flera, men inte alla, hjulen hjälpligt. Men i den djupa snön orkade inte motorn med bara vanlig personbilsutväxling på ettans växel.

Tekniken har visserligen gått framåt avsevärt sedan dess – särskilt när det gäller att fördela ut drivkraft. Men i stort gäller det här i dag också. En riktigt terrängbil kan betydligt mer än en suv.

Subaru har alltid varit ett av undantagen. Det finns några till. Vi vet sedan tidigare att Subaru  har ett bra system för fyrhjulsdrivning. Forester är ensam om permanent AWD via en mittdifferential och viscokoppling som ger en kraftfördelning på 50/50 mellan axlarna.

Ford har vässat drivningen i Kuga med vad man kallar ”intelligent AWD” och som kan fördela drivmomentet förvånansvärt effektivt trots få och lätta komponenter. Funktionen påminner stark om Haldex och kan trots att bilen i grunden är framhjulsdriven ge nästan all drivkraft till bakhjulen. Tillverkare är engelska GKN.

Det kanske enklaste systemet har RAV4 som har en elektroniskt styrd koppling och som bäst kan ge lika mycket kraft till bakhjulen som till framhjulen. Det viktiga är hur snabbt en omfördelning kan ske. Det problemet finns inte alls i Forester.

Våra tre kombattanter är nya versioner av välkända modeller. RAV4 som lanserades 1994, var en av de första bilarna som sorterades in som  kompakt suv. RAV står Recreational Active Vehicle och är i stort sett samma sak som Sport Utility Vehicle – bilar för människor med en aktiv fritid. Konceptet fungerar bra och passar mångas image, vare sig den är sann eller mest ett önsketänkande.

Fördelar finns förstås – framkomligheten och bekvämt insteg. Men en vanlig kombi är oftast rymligare.

Det är det som Toyota velat ändra på med nya RAV4. Och man har utan tvekan lyckats bra. Bilen är 21 centimeter längre och avsevärt rymligare. Den kan ge kombin en match. Avigsidan är svårigheten att få till lika säkra och kvicka köregenskaper samtidigt som säkerheten och komforten inte blir lidande.

Det är en avvägning som man fått göra såväl med Ford Kuga som med RAV4 och Forester. Och det blir en kompromiss. I Subarus fall anser vi att det snarast skedde en miss när första höga Forester presenterades 2008. Den var alldeles för mjuk. Nu har man rättat till det med besked. Forester håller sig stelbent på hjulen, precis som de två andra. Möjligen har Kuga lite mjukare  fjädring.

Och det är det som är nackdelen – ska man åstadkomma att bilen klarar en undanmanöver hyfsat, så måste fjädring och dämpning  på en suv vara förhållandevis styvare – med hårdare fjädring och mer bestämd kontroll via stötdämparna. Och då måste komforten byggas in i sätena.

Tyvärr körde vi vårt test precis när våren bröt in med evigt regnande. Men vi hann att först köra all tre utan last genom undanmanöverprovet när vägen var torr.
Kuga gick igenom snabbt och enkelt. Antisladdsystemet griper in tidigt och bromsar därför ner farten snabbt. Utan last så lättar höger bakhjul i andra svängen. Med fem vuxna och 25 kg i bagaget understyr Kuga grymt och bromsar hårt, men släpper trycket när man försöker svänga tillbaka på rätt väghalva. ESP-systemet är väl avpassat och gör att man klarar svängen i hög fart.

Forester rann igenom konbanan i hög fart, nära 70 km/tim, utan att ESP gjorde någonting. Det behövdes inte. Först med last (men på våt vägbana) kanade vi till slut ut kontrollerat med framvagnen först. Klart godkänt.

Toyota RAV4 är lätt att hantera och det är först vid 75 km/tim som antisladdsystemet bromsar hårt efter andra svängen. Det märks att biltillverkarna vet vilka tester bilarna utsätts för. Systemen är helt klart avpassade för att klara den typ av undanmanöver som vi gör. Och det är inget fel med det. Den här nödmanövern är A och O i en knivig situation.
 
när man gör de här mer extrema testerna är det viktigt hur man sitter bakom ratten. Personligen sitter jag gärna lite närmare än de flesta andra trots att jag är ganska lång.

Och körställningen är något man absolut måste testa själv. Vi Bilägare gör en hel del mätningar av innermåtten med laser. Men körställning är individuell.

För min del är den bäst i Subaru Forester. Men det håller inte resten av testlaget med om. Jag anser att avståndet mellan ratt och ryggslut är i bättre harmoni med avståndet till ratten i Subaru än i de andra två. Förarstolen har en för plan sittdyna men stolen går att sänka och då blir det en liten men viktig vinkel på sitsen, men den kunde gärna var större. Kopplingspedalen är ovanligt hård att trampa ner vilket bidrar till en känsla av att här är det funktion före komfort som gäller.

I RAV4 stämmer inte avståndet förare pedal kontra förare och ratt. Så i Toyota sitter i varje fall jag närmare än jag borde. Vid längre körpass resulterar det i molande värk i högerbenet om man inte kan använda farthållaren ofta, för då går det att lägga högerbenet i viloläge en stund. Förarstolen är bekväm men har inte samma fina sidostöd som i Kuga. Sitsen är aningen kort och skulle kunna lutas mer. En mer generös möjlighet att justera ratten i längs-led skulle underlätta för långa förare.

Ford Kuga bedömdes av majoriteten i testlaget ha den skönaste körställningen. Stolarna ger premiumkänsla med delläder och har bra sidostöd. Sittdynan är inte särskilt lång och det skulle bli bekvämare för långbenta om stolen gick att höja i framkant. Dessutom har Kuga en ganska konstig kopplingspedal. Man måste nästan lyfta hela benet – svårt att beskriva. Men bra känns det inte.

Bäst sikt både från förarplats och från baksätet har man utan tvekan i Subaru Forester. Kupén känns luftig och ljus.

Förarplats och infotainment är verkligen en mix när vi jämför dessa tre. Ford Kuga har, ska vi säga, en inspirerande förarmiljö och en blandning av materialval och kvalitet. De flesta knapparna – och de är många, särskilt omkring infotainmentpanelen och displayen – är av plast. Men de centralt placerade reglagen på ratten är monterade mot en metallplatta som ger ett bättre intryck.

Det finns flera kluriga fack och förvaringsmöjligheter, till exempel pennfack, mynt- och korthållare i handskfacket. Infotainmentsystemet är enkelt uppbyggt och lätt att hantera.

Bluetoothfunktionerna fun-gerar bra, men röststyrningsguiden tar inte upp allt som systemet klarar. Bra med keps över skärmen som skyddar mot solsken.
Navigatorn är inte bra. Den ger inte en klar bild om var bilen befinner sig i förhållande till nästa gatukorsning.

Kliver vi över till Toyota så tycker vi att nya RAV4:s  förarplats andas hög kvalitet i materialval och knappar vilket matchar den kvalitetsnivå totalt som Toyota har. Läder över instrumentpanelen, vred av metall och stor mittdisplay är godis för fingrar och ögon!

Tyvärr har man slarvat lite med placeringen av vissa knappar – dödavinkelvarnare, linje-assist och P-sensorer sitter på olika platser.

Gränssnittet, det vill säga hur föraren styr bilens elektronik, är modernast av dessa tre bilar. Visserligen är det i princip samma som i Prius II och en uppdatering behövs snart om Toyota vill ligga i framkant. Parkoppling av telefon fungerar som väntat oklanderligt och med röststyrningen kan man nästan sköta allt, till exempel tala om för navigatorn vilken adress man vill bli dirigerad till.

Testlagets uppfattning om Foresters förarplats inleds med en aningen syrlig fråga: ”är det här verkligen en ny bil?” Men omdömet fortsätter med konstaterandet att materialvalen i sig är goda om det är en bruksbil man är ute efter. Inredningen tål slitage. Infotainmentsystemet är krångligast av dessa testbilar, till exempel uppkopplingen av telefonen.

Elektroniken har vissa svårigheter att komma ihåg telefonen men när den väl hittat fungerar uppkopplingen bra. Ibland kan det däremot bli konkurrens mellan vilken källa bilen ska använda till ljud, USB eller BT. Röststyrningen är inte den bästa och saknar en muntlig guide om vilka funktioner systemet har att erbjuda. Men plus för almanackan där man kan lägga in födelsedagar, datum för oljekoll, filterbyte, däckbyte och serviceschema!

Ford Kuga är den bästa  kompromissen mellan praktisk familjebil och uppkäftig utmanare i väglöst land.
Toyota RAV4 är bara en noslängd efter och är ett tryggt val för plånboken.

Subaru Forester är hårdingen i sällskapet, rätt val för den som prioriterar driv och stryktålighet.

1. Ford Kuga
Enhälligt valdes Ford Kuga som vinnare av testlaget. Egentligen skulle man kunna säga att Kuga vinner på att den har de egenskaper som de flesta bilar i den här klassen har. Men Kuga är samtidigt mest personbilslik av de tre. Ford har bra komfort, är smidig och säker på vägen. Ta bara det här med att mittbältet är monterat i ryggstödet och inte hänger som en lian i taket. Tyvärr måste man betala extra för avstängningsbar krockkudde vid passagerarsätet fram. Gör det till standard, Ford! Bra tillval är ”Active City Stop” som kan rädda föraren från krockar i låg fart och adaptiv farthållare med övervakning framåt plus en hel mängd elektronik som underlättar, men också höjer priset.

2. Toyota RAV-4
Nya Toyota RAV4 är en bil som man snabbt vänjer sig vid och gillar. Bensinmotor är inte det bästa alternativet. Körställningen är inte perfekt. Bilen är rymlig, känns lite stum på vägen, men är stabil och säker. Har otroligt bra xenonljus, men svagt rostskydd.

3. Subaru Forester
Trots att Subaru Forester i grunden är en bra bil blir det brons i den här jämförelsen. Delvis beror det på att Forester verkligen gör skäl för namnet. Den spöar de flesta i skogen och är visserligen stabil och säker på vägen – men når inte ända fram som familjebil.

Diskutera: Vad tycker du om de testade bilarna?