Som modell kom Opel Omega redan 1986. En helt ny Omega kom 1994, då bilen fick lite rundare former. Omega finns som fyradörrars sedan eller femdörrars kombi. En facelift gjordes på årsmodell 2000, med bland annat ny front. Omega slutade att tillverkas 2003 och ersattes av Signum, en förlängd och lyxigare version av Vectra.
Motoralternativen är många, basmotorn i Omega är på 116 hk och är rätt slö i karaktären. Vanligare är en tvåliters bensinmotor på 136 hk. En 2,2-litersmotor finns också som ger 144 eller 147 hk, beroende på årsmodell. Fyra V6-motorer finns också. Beroende på årsmodell så ger de 170, 180, 211 eller 218 hk. Dieselmotorer på 100, 125, 130 och 150 hk finns också. V6-motorerna med automatlåda gör dock Omega bränsletörstig.
Riktig storlastare
Köregenskaperna är mjuka, Omega kränger en hel del i kurvorna. Men på motorvägen går den ganska stadigt. Bakhjulsdriften är en nackdel i halka, då blir Opel Omega sladdrig och nervös. Något antisladdsystem finns tyvärr inte, vilket bilen verkligen skulle behöva. Bakhjulsdriften i kombination med 1 700 kg släpvikt har dock gjort Opel Omega populär som dragare av husvagnar.
Förarplatsen är bra, med stora och tydliga instrument. Fast reglagen till värme och ventilation är onödigt små. Komforten är hög i framstolarna och Omega går mycket tyst även i höga farter. Relativt låg sittposition gör dock att sikten inte blir den bästa.
En riktig storlastare
Baksätet är rymligt och bekvämt, åtminstone på ytterplatserna. Mittplatsen är trång, speciellt för fötterna. Bagageutrymmet är lättlastat och stort, både i sedanen och framför allt i kombin. Omega i kombiutförande är en riktig storlastare som sväljer mängder med bagage.
Just utrymmet för passagerarna och bagaget är det som Omega-ägarna är mest nöjda med. Minst nöjda är de med rostskyddet, driftsäkerheten, prestanda och vinterköregenskaperna.
Besiktningen klarar Opel Omega ungefär som medelbilen men det finns några svaga punkter. Glappa styrleder är ett vanligt fel som Bilprovningen anmärker på. Att byta styrleder kostar omkring 3 000 kr. Det är styrlederna som är det vanligaste felet på Omega. Rostiga bromsrör och kärvande parkeringsbroms förekommer också, liksom slitna däck och trasiga strålkastare.
Byt rem i tid
Ett annat fel är sliten vattenpump. Om lagret till vattenpumpen skär kan kolvar och ventiler krocka med varandra. Resultatet blir ett dyrbart motorhaveri. Tänk också på att byta kamrem i tid för att undvika motorras. Kamremsbyte bör göras var 6 000:e mil.
Oljeläckage från växellådan förekommer. Om växellådan inte får någon smörjning för att läckaget är för stort är risken överhängande för haveri. Rostiga eller skeva skivbromsar förekommer, precis som på många andra begbilar. Ytterligare ett fel som drabbat Omega är att dörrstoppen har skakat loss. Då kan dörren glida för långt fram och skada karossen.
Bristfälligt rostskydd
Rostskyddet är en svaghet på Omega, vilket blir mer uppenbart ju äldre bilarna blir. Risken för rost är störst i skarvar, bakdörrar och skärmar. Bränsletank i plast och extra vaxbehandling i motorhuv och dörrar är dock plus. Rostbetyget blev en svag tvåa.
Omega är en bil som sålt dåligt i Sverige, därför är andrahandsvärdet lågt. Speciellt gäller detta för sedanmodellen, som kan köpas till rena fyndpriser. Kombin är något dyrare men den är billig för att vara så pass stor och rymlig.
Stora, bränsletörstiga bilar är svårsålda, speciellt om de inte har någon status. Det gör att prutmånen på Omega bör vara god.
För mer information och tabeller, läs Vi Bilägare nummer 14.
Relaterade bildspel
"Opel är betydligt bättre anpassad för att fungera som familje- och långfärdsbil. Den är tyst, rör sig lugnt och bekvämt på ojämn väg och har ett utomordentligt ljus. I halt väglag kan den bakhjulsdrivna Omegan vara en pärs att köra. Minsta gaspådrag för mycket får Omega att slänga med baken."
ViB-test nr 4/2000 mot Chevrolet Alero.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Omega måste vara den mest underskattade bil som finns.
Har ägt fyra stycken och har blivit imponerad av alla.De är otroligt bränslesnåla , driftsäkra och vägsäkra då menar jag att de är lätt att förutsäga när den släpper greppet.
antislad finns visst på vissa modeller jag har en 2.0 och den är hyfsat snål jämfört med andra bilar i samma klass
Har en V6 årsm 2000. Har gått 23000 makalösa mil.
Är en laståsna utan like. Har antisladd. Har aldrig någonsin haft besvär med väghållningen.
V6:an är som en automat-går på 5:an ner till 30km/tim, toppar 95 på 2:an. Oerhört underskattad bil.
Har aldrig med 40 000 mil med Omega, haft en släng med baken-om jag inte velat det. Däremot har jag varit livrädd för en del framhjulsdrivna bilar framhjulssläpp.
Journalisten har väll inte kört så mycket bakhjulsdrivet, omega går som en pansarvagn på vinterväg, omega är lätt den bästa bil jag ägt, hoppas jag snart är ägare till en igen som 2:a bil, misstänker dock att den blir 1:a bil då jag stormtrivs i dom.
Framhjulsdrift är då det mest överskattade som finns, speciellt om man vill hänga något på kroken där bak
En manuell Omega 2,2 kombi med dragkrok måste vara den ultimata bruksbilen, speciellt om man ser till vad man får för pengarna. Har haft -79 och -86 Rekord E och -88, -90, -92 och -00 Omega som bruksbil sedan mitten på åttiotalet, och förutom kortslutning i styrboxen på -88:an pga utebliven jordning, har vi aldrig blivit stående utefter vägkanten. En "ny" kostade 500:- på skroten, och byttes på 15 ~ 20 minuter.
Att det skulle vara sämre vinteregenskaper, är en ren myt, så länge man har bra däck och kan köra bil. Bakhjulsdriften kräver bara ett annat, mer aktivt körsätt, än på en bil där drift och styrning ska hanteras av samma hjulpar = vilket ger en känsla av ökad kontroll och säkerhet, men som kan bli en dödsfälla när gränsen har passerats, och bilen går rakt fram i kurvan.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.