Sök

Volvomodellerna vi minns

Nästa artikel
Volvos lansering av 343 – fick växelväljaren i handen
Backspegeln

Volvos lansering av 343 – fick växelväljaren i handen

Publicerad 1 oktober 2023
”Det var första och sista gången jag bekantade mig med en ny Volvo i 300-serien”, skriver Calle Carlquist.

Under sportlovet 1976 befann jag mig i Åre. Mot slutet av veckan gick jag in på OK-macken för att betala i kassan och möttes av vidstående omslag i tidningshyllan:

Två svävande bruna bilar med egenartat utseende och en brun kulör som etsade sig fast. En Volvo sades det, men det var bara den snedställda ribban i grillen och de stora, klumpiga stötfångarna som tydde på det.

Volvo 343 DL 1976, komplett med ”lerduvenavkapslar”, de Dion-bakaxel, halvkombilucka och Variomatic remdrift kopplad till en 1,4-liters Renaultmotor på 70 hk. Ursprungligen en Daf, projekt 900, men Volvo hade stegvis köpt in sig i märket och ägde 1976 tre fjärdedelar av det hela och trodde på succé. 

”Bäva månde konkurrenterna!” löd också rubriken inne i Vi Bilägares stora artikel i nummer 5/1976. ”En mycket tilltalande utformning av typ kombikupé. Volvo 343 kan bli en braksuccé.” skrev den entusiastiske reportern. 

”Daf-folket har gjort det mesta på den här bilen, berättar civilingenjör Gerhard Salinger på Volvos konstruktionsavdelning. Vi valde ut den modell av fem vi ville ha, och har sedan tillfört säkerhetskunskap och provningsresurser. Resten har holländarna gjort själva – och det har de gjort bra, tycker vi.”

Onekligen var Volvo 343 en tekniskt intressant bil med egenartad konstruktion. Karossen hade särpräglad stil med antydan till normal baklucka. ”Av aerodynamiska skäl” sade Volvo. Mycket riktigt behövdes aldrig någon bakrutetorkare på bilen under dess (faktiskt!) 15-åriga levnad och nästan 1 140 000 exemplar före nedläggningen 1991.

Säljmålet var 7 000 bilar under 1976 – det blev 5 206. Pressen tyckte att bilen i stort sett var okej men finishen var alldeles för låg. Det kunde jag själv utröna efter en misslyckad provtur i just en brun 343.

Den entusiastiske försäljaren, som i mig och min bror anade ett enkelt byte, skulle absolut med och tog plats i baksätet men slog omgående huvudet kraftigt i taket. Volvo fick snabbt justera takhöjden genom att tunna ut sittdynan, efter omfattande klagomål från folk med bulor. 

När brorsan skulle lägga i ”Drive” med den plastiga växelväljaren fick han hela mojängen i handen, tillsammans med stora delar av överföringskonstruktionen. Tystnaden i kupén, draperad i smetbrun klädsel från topp till tå och med en minst lika brun instrumentpanel, var pinsamt påtaglig innan vi klev ur alla tre. Det var första och sista gången jag bekantade mig med en ny Volvo i 300-serien.

Ämnen i artikeln

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.

Nästa artikel
Volvos udda coupémodell som sålde bättre än väntat
Backspegeln

Volvos udda coupémodell som sålde bättre än väntat

Publicerad 9 juli 2023
Volvos försök att ruska av sig präktighetsstämpeln resulterade i en … minnesvärd modell.

I Volvos långa historia har det vid sidan av huvudfåran med präktiga modeller alltid funnits plats för lyx. Inte sällan har denna åstadkommits med hjälp av utomstående karossmakare, på 1930-talet till exempel den välkända firma Nordbergs i Stockholm.

Under 1960- och 70-talen visades italienska stilförsök från Coggiola och Bertone, bilar som förtjusade folk på bilsalongerna men som inte gick i produktion. Under 1975 fick i alla fall en pampversion av Volvo 264 grönt ljus att byggas hos Bertone: Volvo 264 TE, en limousine förlängd 70 centimeter.

Ungefär samtidigt ville Volvo också ha en coupémodell som topperbjudande för verkligt kräsna. Före 200-seriens debut hösten 1974 hade designern Jan Wilsgaard tagit fram en tvådörrars, sju centimeter lägre version av Volvo 164.

Bilen skulle skickas till Bertone för att få inredningen draperad i lyxigast tänkbara klädsel och taket krönt av ett vinyllakan, en elegans vid denna tid. Det ska ha varit designavdelningens sekreterare fru Larsson som förärades uppdraget att ratta bilen till Italien.

Något senare, våren 1976, visade Mercedes-Benz sin färska 123-serie i coupéutförande. Volvoledningen måste ha stärkts i sin uppfattning att den kommande 262C, som bilen skulle heta i produktionsutförande vid starten 1977, var alldeles rätt. Recepten var ju identiska, om än resultaten en smula olika.

Att kalla Volvo 262C elegant är förmodligen inte lika korrekt som att kalla den annorlunda, men den hade kundattraktion och försäljningen gick bättre än väntat. Den blev omsusad i all världens press, här var plötsligt en Volvo som tonade ned sina foträta skor, sina oböjliga tår, sin stötupptagande sula, utan att förlora identiteten.

I USA hade Volvo under lång tid kört med slogan ”Volvo. The car for people who think”, vilket tidningen Motor Trend i sitt test av 262C raskt ändrade till ”Volvo. The car for people who shrink”.

Läs också: Volvos snabba lyxsedan: ”Den gör mig till lagbrytare”

Volvo 262C 1980

Nypris: 117 000 kr. 

Värde i dag: 80 000–120 000 kr.

Motor: V6 med en överliggande kamaxel per cylinderrad, 2 vent./cylinder. Bränsleinsprutning. Volym 2 664 cm3. Max effekt 141 hk (104 kW) vid 5 700 v/min. Max vridmoment 216 Nm vid 3 000 v/min.

Kraftöverföring: Motor fram, bakhjulsdrift, treväxlad automatlåda, golvspak.

Mått: L 488/B 172/H 137 cm. 

Tjänstevikt: 1 470 kg. 

Fjädring/hjulställ: Skruvfjädring och krängningshämmare fram och bak. Fram triangellänkar, bak stel axel i bakåtriktade bärarmar, Panhardstag.

Styrning: Kuggstång. 3,5 rattvarv. Vändcirkel 9,8 m.

Bromsar: Skivor fram och bak, servo.

Fartresurser: Toppfart 175 km/tim. Acc 0–100 km/tim på 11 s. 

Livscykeln

1974 264 DL och GL har den nyutvecklade V6:an i lättmetall på 2,7 l. 

1975 Sjusitsiga limousinen 264 TE.

1976 Volvos första sexcylindriga kombi finns bara som 265 DL. För den nordamerikanska marknaden har modell 262 GL tagits fram.

1977 Volvo fyller 50 år, vilket firas med en jubileumsversion: 244 DL (på exportmarknader fanns en 264). Ny modellversion är 264 GLE.

1977 262C premiärvisas. Nu läggs den vanliga tvådörrarsversionen ner efter bara 3 329 exemplar.

1979. De första åren fanns 262C i silvermetallic/svart vinyltak. Nu också i guldmetallic utan vinyltak.

1980 262C får två nya färger: svart och ljusblå metallic. Silver med vinyltak slopas. Även 244 GLT finns i en version med B27E på 141 hk.

1981 200-serien får mindre stötfångare, nya strålkastare, nya baklampor och ny instrumentpanel. 260-modellerna får också en uppdaterad motor. Efter 6 622 exemplar läggs 262C ner. 

1982 Tillverkningen av 264 läggs ner. Totalt byggdes 132 390 exemplar av den sexcylindriga sedanen.

1984 Tre år efter att modellen utgått bygger Yngve Nilssons Karosserifabrik de sista två 264 TE i landauletversion. Totalt byggdes 335 stycken 264 TE. 

1985 De sista 265-bilarna byggs. Totalt har 177 402 exemplar byggts av de olika 260-versionerna.

Ämnen i artikeln

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.

Drömmen om en tyst bil

Nästa artikel
Sveriges största bullertest – 50 bilmodeller
Reportage

Sveriges största bullertest – 50 bilmodeller

Publicerad 24 januari 2020 (uppdaterad 19 februari 2021)
Vår unika bullergransking är Vi Bilägares största test genom tiderna. Vi har kartlagt kupébullret i 50 av landets vanligaste bilar.

Ta del av allt material – specialerbjudande just nu!

Det här är en låst artikel. Logga in för att fortsätta läsa.

Digital prenumeration

Ta del av allt material – specialerbjudande just nu!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du bli Premium-medlem eller logga in om du redan har ett konto.

Tillgång till alla artiklar
Digital tidning ingår
Exklusivt nyhetsbrev

Ämnen i artikeln

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.

Nästa artikel
Bullertest: 30 år gammal Volvo 240 tystare än ny XC90
Reportage

Bullertest: 30 år gammal Volvo 240 tystare än ny XC90

Publicerad 9 november 2021
Tre veteraner samlade till bullertest: Volvo 240 -91, Jaguar XJ6 -85 och Mercedes-Benz 200T -86. Samtliga inlånade från Vi Bilägares systertidning Klassiker.
Hur var det förr? Bullrade bilarna mer då? Eller var de rent av tystare? För ta reda på den saken lät vi tre bilar av lite äldre årgång vara med i testet. En av gamlingarna överraskade rejält…

Ta del av allt material – specialerbjudande just nu!

Det här är en låst artikel. Logga in för att fortsätta läsa.

Digital prenumeration

Ta del av allt material – specialerbjudande just nu!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du bli Premium-medlem eller logga in om du redan har ett konto.

Tillgång till alla artiklar
Digital tidning ingår
Exklusivt nyhetsbrev

Ämnen i artikeln

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.

Nästa artikel
Bullertest: Så avslöjar du det ”elaka” bullret
Reportage

Bullertest: Så avslöjar du det ”elaka” bullret

Publicerad 10 november 2021 (uppdaterad 10 november 2021)
Bilradion, perfekt för den som vill göra sitt eget bullertest.
Stor andel lågfrekventa oljud är inte bara plågsamt för öronen utan också trafikfarligt tröttande. Med vår enkla metod kan du utan avancerad mätutrustning testa bullernivån i bilen.

Ta del av allt material – specialerbjudande just nu!

Det här är en låst artikel. Logga in för att fortsätta läsa.

Digital prenumeration

Ta del av allt material – specialerbjudande just nu!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du bli Premium-medlem eller logga in om du redan har ett konto.

Tillgång till alla artiklar
Digital tidning ingår
Exklusivt nyhetsbrev

Ämnen i artikeln

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.

Nästa artikel
Bullertest: Bästa och sämsta bilarna – klass för klass
Reportage

Bullertest: Bästa och sämsta bilarna – klass för klass

Publicerad 24 januari 2020 (uppdaterad 27 september 2021)
Vilka bilar bullrar mest – och vilka är tystast? Svaret ges i vårt unika test, där vi granskat ljudkomforten i 40 av Sveriges mest sålda bilmodeller i fyra olika storleksklasser.

Ta del av allt material – specialerbjudande just nu!

Det här är en låst artikel. Logga in för att fortsätta läsa.

Digital prenumeration

Ta del av allt material – specialerbjudande just nu!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du bli Premium-medlem eller logga in om du redan har ett konto.

Tillgång till alla artiklar
Digital tidning ingår
Exklusivt nyhetsbrev

Ämnen i artikeln

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.

Nästa artikel
Låt dig inte luras av bullerbluffen!
Ledare

Låt dig inte luras av bullerbluffen!

Publicerad 27 augusti 2012 (uppdaterad 27 september 2021)
"Visst är det trist men den gamla sanningen står sig – låter det för bra för att vara sant ÄR det förmodligen också för bra för att vara sant!"

Visst är det trist men den gamla sanningen står sig – låter det för bra för att vara sant ÄR det förmodligen också för bra för att vara sant!

Många bilägare störs av däcksbuller och framför allt kombinationen modern bil och grov svensk asfalt, får folk att längta och leta efter enkla lösningar. Vi har tidigare skrivit om ämnet och testat olika typer av bullerdämpning, påstått tystare däck och andra mer eller mindre fantasifulla lösningar. Inget av det vi testat har fungerat.

I nya numret av Vi Bilägare (i butik 28 augusti) berättar vi om Tectyl/Valvolines nya system för dämpning av buller i bilar. Där kan du läsa om hur en speciell underredesmassa utlovas minska oljudet från däck och motor kraftigt.

Företaget förberedde till och med en annonskampanj där man talade om halverat buller. Vi kunde mäta en dämpning på som mest 0,8 db(A) vilket är långt ifrån hörbart!

Förhoppningsvis räddar denna artikel dig, käre läsare, från att lägga 5 000 kronor på en misslyckad produkt men tyvärr finns det fortfarande många bilägare därute som inte läser Vi Bilägare. De riskerar att gå i fällan.

För en tid sedan ringde en brydd läsare och ville ha råd. Han skulle sälja sin bil och hade satt ut den på Blocket. Visst hade han fått några svar men ingen som var beredd att betala det ganska höga pris han begärde för sin Mazda från tidigt 2000-tal. Ända tills det ringde en karl som talade engelska, sade sig bo i Thailand och som ville köpa bilen utan att pruta ett öre!

Mannen från Thailand erbjöd sig tvärtom generöst att stå för alla kostnader i samband med affären och skulle till och med sätta in en rejäl handpenning om han bara fick säljarens bankkontonummer. När säljaren ringde oss var det inte för att han anade oråd utan för att fråga om hur man rent praktiskt skulle gå tillväga för att exportera en bil från Sverige till Asien...

Än en gång, låter det för bra för att vara sant ÄR det förmodligen också för bra för att vara sant!

Ämnen i artikeln

Kommentarer

#1 • Uppdaterat: 2012-08-27 09:26
Thommys

Det är jättebra av er Vi Bilägare att ni driver denna fråga med vägbuller i bilarna. Det gillar jag. Intressant att läsa om att bullret faktiskt kommer in via gummibussningar och sprider sig i karossen. Som jag förstår så är det, det enda man kan göra som bilägare, att köpa så tysta däck som möjligt. Därför är det också viktigt att man kan läsa om hur olika däck bullrar på grov asfalt.

Eftersom de exklusivare bilarna klarar av vägbuller bättre, utan att få sämre vägegenskaper och hållbarhet undrar man hur mycket det skulle kosta extra om även billigare bilar som skeppas till Sverige fick dessa finare bussningar.

#2 • Uppdaterat: 2012-08-27 09:43
mcregor (ej verifierad)

Snart är det dags för vinterhjul och det bästa med det är väl att dom går klart tystare än sommarhjulen - i alla fall om man har dubbfritt.
Håller f ö med Thommys om det positiva med att ni driver på lite i bullerfrågan och inte minst att ni testar och konstaterar att det nog inte finns några "efterhands-kurer" som hjälper nämnvärt.

#3 • Uppdaterat: 2012-08-27 10:53
KaptenOberkommando

Jag måste nog be att få protestera mot att en skillnad på 0,8 db(A) i sig inte är långt ifrån hörbar.

#4 • Uppdaterat: 2012-08-27 10:55
hultarn

De allt hårdare gummibussningarna och däcken, i syfte att ge bilarna stadiga och sportiga egenskaper, ger samtidigt allt större problem med buller. Inget som underredsmassor kan göra mycket åt.

Den där fantastiska bilaffären är nog inget annat än bluff. Thailand är ovanligt, det brukar vara någon från England som hör av sig.
De ska sätta in köpesumman, och samtidigt extra pengarna till biltransportören (köparen hämtar den inte själv), som man ska betala kontant när de hämtar bilen.
När man sedan går in och kollar sitt konto, så upptäcker man att det inte satts in en krona, och inser strax att man just betalat för att få sin bil stulen....

#5 • Uppdaterat: 2012-08-27 14:51
DiN

Det finns en hel del parametrar som påverkar däcksljudet i kupén. Många köper stora och breda fälgar med däck som har väldigt låg profil. Ger väldigt trevliga vägegenskaper om man vill köra sportigt men ett högre däcksljud. Däck med hög profil låter mindre så det blir en avvägning mellan sportighet och vägljud. Gummiblandningen i kombination med mönstret i däcket påverkar i hög grad ljudet. Vad det gäller karossen så gäller som vanligt att stora plåtytor dämpas med tunga mattor och att hålrum i karossen tätas så att de inte blir en resonanslåda. Detta är också en avvägning mot kost och vikt. En billig bil är inte lika påkostad som en dyr bil med ljuddämptning. Dessutom så har bilarna blivit tyngre och motorstarkare vilket kräver däck med bättre bärighet samnt styvare chassi-bussningar. Däcksljudet ökar eftersom däcks-stommen är tjockare och hårdare och bussningar lika så. Allt är en balans mellan kost, komfort/sportighet, utrustning, utsläppskrav och säkerhet. Det enklaste man kan göra är helt enkelt att gå ner i fälgdimension (om det går) och välja ett tystare däck. Ett alternativ som dykt upp på marknaden är laminerade sidorutor som även dämpar vägljud. De får normalt väljas till när man beställer en ny bil. Det jobbas också på att få in ett "motljud" i bilarna som nollar ut buller.

#6 • Uppdaterat: 2012-08-27 17:09
Audi A5 SB

Hultarn, bluffen är mycket mer raffinerad än så. Du ser pengarna på ditt konto! Inte nog med det, där finns även pengarna för transporten. Du ombeds skicka beloppet för transporten till "transportören". När du gjort det, så kommer din bank att kontakta dig. Beloppet på kontot var nämligen inte verifierat. Det tar nämligen några bankdagar. Inga problem, du har ju bilen kvar.

Men du är blåst på transportpengarna!

#7 • Uppdaterat: 2012-08-27 22:48
Mistro

Det är väl ungefär lika nödvändigt som att rostskydda bilen, så tror man även på den bluffen så kan man väl säga att 5000kr är prisvärt i sammanhanget?

Min favorit i ämnet buller är då Vib testar hur mycket olika bilar bullrar och resultatet var minst sagt oväntat.

Att bilar som kostar över en miljon rullar tyst ser jag som en självklarhet men nog borde man väl kunna kräva lite tystnad i en bil för kanske 500.000kr också?
Nu blev det så att testets absoluta överraskning stod Megane för som knep 5:e platsen ibland samtliga testade bilar och detta till trots att bilen rullade på 17 tums hjul.

Då kan man ju undra varför det skulle vara så svårt och dyrt att bygga tystare bilar?
Megane kostade från ca 150.000kr,...en bråkdel utav testvinnarna.
En bil som trots att den är väldigt prisvärd har fått lite utrymme i rampljuset.
Det lilla positiva som har sagts om denna bilen har helt enkelt ( oftast i samma mening ) druknat i kritiken över att den är Fransk.

Man kan få analysera så mycket som man vill men att skylla allt på en bussning känns bara mysko!
Avensis marknadsfördes som en tyst bil ( om ni minns biblioteksreklamen )
Ändå har modellen fått kritik för att den inte är tyst,...handlade allt om priset på en bussning är jag rätt övertygad om att ALLA biltillverkare hade valt samma bussning!?

Vill ju gärna slå ett slag för underdoggen och ge Renault en välförkänt eloge för sin tysta Megane ll.
Tyvärr var ju detta inget som någon brydde sig om och det är kanske därför som nästkommande modell inte alls är lika tyst,..för varför lägga sitt krut på något som ändå inte får någon kred?

#8 • Uppdaterat: 2012-08-28 19:35
Roy J

Det enda som egentligen var lite förvånande i testet var att de lägsta frekvenserna dämpades något av att ha behandlat komponenterna i hjulupphängningen.
Jag har tidigare skrivit om detta och gjorde då jämförelser med pickupen hos en vinylskivspelare - det finns klara paralleller.
Troligen är det lättare att bygga bort vägljuden med en tung.bil.

Om ljudnvåer.
Sitter man några stycken och snackar, så reagerar man knappt om någon sänker stereon tre dB - och då har ändå effekten halverats. Ska man uppfatta det som en halvering måste nivån sänkas med 10 dB, vilket innebär att effekten endast är en tiondel. Vår hörsel funkar alltså logaritmiskt.
Om det är tyst och man lyssnar koncentrerat så kan man uppfatta en dB ljudskillnad, några få något mindre.

Om vägningsfilter.
Jag fattar inte att man än idag använder den mycket grova dB(A)-vägningen. Den motsvarar endast mycket grovt våra örons frekvenskaraktäristik (tonkurva) vid omkring 70 dB (eller, riktigare, phon). D-filter stämmer väl egentligen bättre.
Örats minskande känslighet för låga frekvenser vid låga nivåer (gäller i viss mån även höga frekvenser men är där mer individuellt) tas inte alls hänsyn till.
Infraljud mäts inte alls! De känns mer än hörs och kan ge direkta skador och borde definitivt mätas.
Ljudets karaktär tas inte heller hänsyn till. Transienter (Plötsliga, intermittenta ljud) är mycket störande och kan i de värsta fallen skada hörseln.

Jag såg förresten häromdagen ett program på tv där man i ett helt annat sammanhang utsatte personer för en ihållande ton nånstans kring 70 - 80 Hz (där grundtonerna hos en mansröst för övrigt ofta finns) och det blev en tydlig psykisk påverkan. (Det kan tilläggas att många högtalare på grund av olämplig placering ofta har elaka resonanser i det området.)

Att dämpa karossplåtar med tunga mattor och skum kan endast marginellt begränsa vägljuden, men i övrigt ha stor effekt. (Dessvärre inte alltid till det bättre ur rostsynpunkt.)
Laminerade glasrutor dämpar endast omgivningens ljud och inte alls det egna vägljudet.

Mistro, din uppfattning om rostskyddsbehandlingar får sannerligen stå för dig själv!
Det är för övrigt inte så att det handlar om någon alldeles speciell, epokgörande gummibussning, utan om avstämning och dämpande av olika resonanser som ser helt olika ut i olika konstruktioner.

#9 • Uppdaterat: 2012-08-29 09:31
Mistro

"Roy J": En felformulering utav mig då jag givetvis inte menade att alla modeller och fabrikat kunde ha använt likadana bussningar.
Däremot menade jag att det inte är logiskt att bussningen vore det enda skälet till om en bil bullrar eller ej.
Kan man då bygga en bil för 150.000kr som är tystare än en för 500.000kr så är något märkligt,...särskilt som man pratar om att man får vad man betalar för.

Vad gäller rostskyddet så vet du att den frågan har diskuterats flitigt förut och är alltså en stor fråga.
I mitt tycke är det utslängda pengar på en ny bil som förväntas att bytas in efter 3-5 år eftersom att jag inte får mer betalt för bilen vid inbyte och en del fabrikat är skeptiska mot efterbehandling vilket kan påverka garantierna.
Enligt mig är rosten det sista man behöver oroa sig för idag och visst....det "står" jag gärna för.

#a • Uppdaterat: 2012-08-30 10:19
KaptenOberkommando

Som om man skulle behöva rostskydda bilen för att få en solid känsla. Vissa tillverkare bygger solida bilar redan från början. Sedan skadar ju inte en rostskyddsbehandling för det den egentligen är till för.

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.

Nästa artikel
Bilfrågan: Hur mäts däckbuller?
Bilfrågan

Bilfrågan: Hur mäts däckbuller?

Publicerad 19 maj 2021
Illustration: Johan Isaksson.
"Mäts det inne i bilen eller utanför när bilen passerar?" Vi Bilägare svarar.
På vardagar svarar Vi Bilägare på läsarfrågor om bilar och trafik. Vill du att vi ska svara på din fråga? Fyll i formuläret eller mejla till bilfragan@vibilagare.se.

Fråga:
Jag har med intresse läst ert test av sommardäck. Och jag har en fråga angående mätningen av däckbullret. Mäts ljudnivån inne i bilen eller utanför när bilen passerar?
Mats Strömqvist

Svar
Vi Bilägare mäter alltid ljudnivå inne i kupén mellan förare och passagerare. Och vi kollar bullret på såväl slät som grov asfalt. Det betyg som däcktillverkarna uppger är från en standardiserad mätning, men vid ”passing-by” och är därför mer ett värde av vilket buller omgivningen drabbas av. Eftersom vägens yta förändras efter årstid samt att bullret varierar vid olika temperatur och luftförhållanden, är det inte helt korrekt att jämföra mätningar från olika biltester, utan man får jämföra de tre testbilarna mot varandra och med de däck och den dimension som tillverkaren valt. Därför gör vi då och då mätningar av endast buller på ett större antal bilar för att ge ett bredare perspektiv. Som du kan se i däcktestet är skillnaderna enligt ljudmätaren inte avgrundsstora, som mest 1,2 dBA på slät väg och 1,8 på grov vid 70 km/tim. De två testförarna har innan mätningen definierat det buller som örat störs minst av, Goodyear, och däcket som har det mest påfrestande bullret, Hifly.
Erik Rönnblom, Vi Bilägare

Ämnen i artikeln

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.