Under sportlovet 1976 befann jag mig i Åre. Mot slutet av veckan gick jag in på OK-macken för att betala i kassan och möttes av vidstående omslag i tidningshyllan:
Två svävande bruna bilar med egenartat utseende och en brun kulör som etsade sig fast. En Volvo sades det, men det var bara den snedställda ribban i grillen och de stora, klumpiga stötfångarna som tydde på det.
Volvo 343 DL 1976, komplett med ”lerduvenavkapslar”, de Dion-bakaxel, halvkombilucka och Variomatic remdrift kopplad till en 1,4-liters Renaultmotor på 70 hk. Ursprungligen en Daf, projekt 900, men Volvo hade stegvis köpt in sig i märket och ägde 1976 tre fjärdedelar av det hela och trodde på succé.
”Bäva månde konkurrenterna!” löd också rubriken inne i Vi Bilägares stora artikel i nummer 5/1976. ”En mycket tilltalande utformning av typ kombikupé. Volvo 343 kan bli en braksuccé.” skrev den entusiastiske reportern.
”Daf-folket har gjort det mesta på den här bilen, berättar civilingenjör Gerhard Salinger på Volvos konstruktionsavdelning. Vi valde ut den modell av fem vi ville ha, och har sedan tillfört säkerhetskunskap och provningsresurser. Resten har holländarna gjort själva – och det har de gjort bra, tycker vi.”
Onekligen var Volvo 343 en tekniskt intressant bil med egenartad konstruktion. Karossen hade särpräglad stil med antydan till normal baklucka. ”Av aerodynamiska skäl” sade Volvo. Mycket riktigt behövdes aldrig någon bakrutetorkare på bilen under dess (faktiskt!) 15-åriga levnad och nästan 1 140 000 exemplar före nedläggningen 1991.
Säljmålet var 7 000 bilar under 1976 – det blev 5 206. Pressen tyckte att bilen i stort sett var okej men finishen var alldeles för låg. Det kunde jag själv utröna efter en misslyckad provtur i just en brun 343.
Den entusiastiske försäljaren, som i mig och min bror anade ett enkelt byte, skulle absolut med och tog plats i baksätet men slog omgående huvudet kraftigt i taket. Volvo fick snabbt justera takhöjden genom att tunna ut sittdynan, efter omfattande klagomål från folk med bulor.
När brorsan skulle lägga i ”Drive” med den plastiga växelväljaren fick han hela mojängen i handen, tillsammans med stora delar av överföringskonstruktionen. Tystnaden i kupén, draperad i smetbrun klädsel från topp till tå och med en minst lika brun instrumentpanel, var pinsamt påtaglig innan vi klev ur alla tre. Det var första och sista gången jag bekantade mig med en ny Volvo i 300-serien.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Det är jättebra av er Vi Bilägare att ni driver denna fråga med vägbuller i bilarna. Det gillar jag. Intressant att läsa om att bullret faktiskt kommer in via gummibussningar och sprider sig i karossen. Som jag förstår så är det, det enda man kan göra som bilägare, att köpa så tysta däck som möjligt. Därför är det också viktigt att man kan läsa om hur olika däck bullrar på grov asfalt.
Eftersom de exklusivare bilarna klarar av vägbuller bättre, utan att få sämre vägegenskaper och hållbarhet undrar man hur mycket det skulle kosta extra om även billigare bilar som skeppas till Sverige fick dessa finare bussningar.
Snart är det dags för vinterhjul och det bästa med det är väl att dom går klart tystare än sommarhjulen - i alla fall om man har dubbfritt.
Håller f ö med Thommys om det positiva med att ni driver på lite i bullerfrågan och inte minst att ni testar och konstaterar att det nog inte finns några "efterhands-kurer" som hjälper nämnvärt.
Jag måste nog be att få protestera mot att en skillnad på 0,8 db(A) i sig inte är långt ifrån hörbar.
De allt hårdare gummibussningarna och däcken, i syfte att ge bilarna stadiga och sportiga egenskaper, ger samtidigt allt större problem med buller. Inget som underredsmassor kan göra mycket åt.
Den där fantastiska bilaffären är nog inget annat än bluff. Thailand är ovanligt, det brukar vara någon från England som hör av sig.
De ska sätta in köpesumman, och samtidigt extra pengarna till biltransportören (köparen hämtar den inte själv), som man ska betala kontant när de hämtar bilen.
När man sedan går in och kollar sitt konto, så upptäcker man att det inte satts in en krona, och inser strax att man just betalat för att få sin bil stulen....
Det finns en hel del parametrar som påverkar däcksljudet i kupén. Många köper stora och breda fälgar med däck som har väldigt låg profil. Ger väldigt trevliga vägegenskaper om man vill köra sportigt men ett högre däcksljud. Däck med hög profil låter mindre så det blir en avvägning mellan sportighet och vägljud. Gummiblandningen i kombination med mönstret i däcket påverkar i hög grad ljudet. Vad det gäller karossen så gäller som vanligt att stora plåtytor dämpas med tunga mattor och att hålrum i karossen tätas så att de inte blir en resonanslåda. Detta är också en avvägning mot kost och vikt. En billig bil är inte lika påkostad som en dyr bil med ljuddämptning. Dessutom så har bilarna blivit tyngre och motorstarkare vilket kräver däck med bättre bärighet samnt styvare chassi-bussningar. Däcksljudet ökar eftersom däcks-stommen är tjockare och hårdare och bussningar lika så. Allt är en balans mellan kost, komfort/sportighet, utrustning, utsläppskrav och säkerhet. Det enklaste man kan göra är helt enkelt att gå ner i fälgdimension (om det går) och välja ett tystare däck. Ett alternativ som dykt upp på marknaden är laminerade sidorutor som även dämpar vägljud. De får normalt väljas till när man beställer en ny bil. Det jobbas också på att få in ett "motljud" i bilarna som nollar ut buller.
Hultarn, bluffen är mycket mer raffinerad än så. Du ser pengarna på ditt konto! Inte nog med det, där finns även pengarna för transporten. Du ombeds skicka beloppet för transporten till "transportören". När du gjort det, så kommer din bank att kontakta dig. Beloppet på kontot var nämligen inte verifierat. Det tar nämligen några bankdagar. Inga problem, du har ju bilen kvar.
Men du är blåst på transportpengarna!
Det är väl ungefär lika nödvändigt som att rostskydda bilen, så tror man även på den bluffen så kan man väl säga att 5000kr är prisvärt i sammanhanget?
Min favorit i ämnet buller är då Vib testar hur mycket olika bilar bullrar och resultatet var minst sagt oväntat.
Att bilar som kostar över en miljon rullar tyst ser jag som en självklarhet men nog borde man väl kunna kräva lite tystnad i en bil för kanske 500.000kr också?
Nu blev det så att testets absoluta överraskning stod Megane för som knep 5:e platsen ibland samtliga testade bilar och detta till trots att bilen rullade på 17 tums hjul.
Då kan man ju undra varför det skulle vara så svårt och dyrt att bygga tystare bilar?
Megane kostade från ca 150.000kr,...en bråkdel utav testvinnarna.
En bil som trots att den är väldigt prisvärd har fått lite utrymme i rampljuset.
Det lilla positiva som har sagts om denna bilen har helt enkelt ( oftast i samma mening ) druknat i kritiken över att den är Fransk.
Man kan få analysera så mycket som man vill men att skylla allt på en bussning känns bara mysko!
Avensis marknadsfördes som en tyst bil ( om ni minns biblioteksreklamen )
Ändå har modellen fått kritik för att den inte är tyst,...handlade allt om priset på en bussning är jag rätt övertygad om att ALLA biltillverkare hade valt samma bussning!?
Vill ju gärna slå ett slag för underdoggen och ge Renault en välförkänt eloge för sin tysta Megane ll.
Tyvärr var ju detta inget som någon brydde sig om och det är kanske därför som nästkommande modell inte alls är lika tyst,..för varför lägga sitt krut på något som ändå inte får någon kred?
Det enda som egentligen var lite förvånande i testet var att de lägsta frekvenserna dämpades något av att ha behandlat komponenterna i hjulupphängningen.
Jag har tidigare skrivit om detta och gjorde då jämförelser med pickupen hos en vinylskivspelare - det finns klara paralleller.
Troligen är det lättare att bygga bort vägljuden med en tung.bil.
Om ljudnvåer.
Sitter man några stycken och snackar, så reagerar man knappt om någon sänker stereon tre dB - och då har ändå effekten halverats. Ska man uppfatta det som en halvering måste nivån sänkas med 10 dB, vilket innebär att effekten endast är en tiondel. Vår hörsel funkar alltså logaritmiskt.
Om det är tyst och man lyssnar koncentrerat så kan man uppfatta en dB ljudskillnad, några få något mindre.
Om vägningsfilter.
Jag fattar inte att man än idag använder den mycket grova dB(A)-vägningen. Den motsvarar endast mycket grovt våra örons frekvenskaraktäristik (tonkurva) vid omkring 70 dB (eller, riktigare, phon). D-filter stämmer väl egentligen bättre.
Örats minskande känslighet för låga frekvenser vid låga nivåer (gäller i viss mån även höga frekvenser men är där mer individuellt) tas inte alls hänsyn till.
Infraljud mäts inte alls! De känns mer än hörs och kan ge direkta skador och borde definitivt mätas.
Ljudets karaktär tas inte heller hänsyn till. Transienter (Plötsliga, intermittenta ljud) är mycket störande och kan i de värsta fallen skada hörseln.
Jag såg förresten häromdagen ett program på tv där man i ett helt annat sammanhang utsatte personer för en ihållande ton nånstans kring 70 - 80 Hz (där grundtonerna hos en mansröst för övrigt ofta finns) och det blev en tydlig psykisk påverkan. (Det kan tilläggas att många högtalare på grund av olämplig placering ofta har elaka resonanser i det området.)
Att dämpa karossplåtar med tunga mattor och skum kan endast marginellt begränsa vägljuden, men i övrigt ha stor effekt. (Dessvärre inte alltid till det bättre ur rostsynpunkt.)
Laminerade glasrutor dämpar endast omgivningens ljud och inte alls det egna vägljudet.
Mistro, din uppfattning om rostskyddsbehandlingar får sannerligen stå för dig själv!
Det är för övrigt inte så att det handlar om någon alldeles speciell, epokgörande gummibussning, utan om avstämning och dämpande av olika resonanser som ser helt olika ut i olika konstruktioner.
"Roy J": En felformulering utav mig då jag givetvis inte menade att alla modeller och fabrikat kunde ha använt likadana bussningar.
Däremot menade jag att det inte är logiskt att bussningen vore det enda skälet till om en bil bullrar eller ej.
Kan man då bygga en bil för 150.000kr som är tystare än en för 500.000kr så är något märkligt,...särskilt som man pratar om att man får vad man betalar för.
Vad gäller rostskyddet så vet du att den frågan har diskuterats flitigt förut och är alltså en stor fråga.
I mitt tycke är det utslängda pengar på en ny bil som förväntas att bytas in efter 3-5 år eftersom att jag inte får mer betalt för bilen vid inbyte och en del fabrikat är skeptiska mot efterbehandling vilket kan påverka garantierna.
Enligt mig är rosten det sista man behöver oroa sig för idag och visst....det "står" jag gärna för.
Som om man skulle behöva rostskydda bilen för att få en solid känsla. Vissa tillverkare bygger solida bilar redan från början. Sedan skadar ju inte en rostskyddsbehandling för det den egentligen är till för.
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.