Dieselns popularitet bland de svenska köparna har på bara några år ökat lavinartat. Resultatet är att mer än 60 procent av alla nya personbilar som i dag säljs i Sverige är dieseldrivna.
Och det är inte så konstigt. En modern dieselmotor är både snål, stark och har en mycket fin körbarhet. Dessutom är bränslet, åtminstone för det mesta, billigare än bensinen.
Men trots alla positiva egenskaper är det långtifrån säkert att dieselbilen är det vettigaste alternativet rent ekonomiskt. I alla fall inte i Sverige och för den svenska normalbilisten.
Orsaken är att dieselbilarna generellt sett är åtskilliga tusenlappar dyrare än de bensindrivna alternativen. I Volvos fall handlar det ofta om skillnader på 20 000 kronor eller mer.
För ägarnas del innebär det att de måste köra in det högre inköpspriset innan dieselns lägre driftskostnader ger plus i kassan. Och det kräver rejäla årliga körsträckor, ofta mer än de cirka 1 500 mil/år som medelbilisten kör. Så det gäller att räkna och jämföra noga innan man bestämmer sig för diesel-
alternativet.
Dyrare att bygga
Bilindustrins argument för att ta ut ett högre pris för dieselbilarna än för motsvarande bensinare är att dieslarna kostar mer att bygga. Följaktligen borde dieselbilarna vara dyrare, inte bara i Sverige utan även på övriga europeiska marknader.
Men riktigt så är det inte i dagens läge. Vi har fingranskat Volvos priser i nio olika länder och på många håll är dieslarna, särskilt miljöversionerna, tiotusentals kronor billigare än bensinbilarna.
Allra mest påtaglig är klyftan mellan diesel och bensin i Norge, där det är extremt lönsamt att välja en V70/S80 Drive istället för en bensindriven T4. Men även i Finland, Storbritannien och Italien finns en hel del pengar att spara genom att satsa på Volvos miljödiesel.
Tills största delen beror de stora europeiska prisskillnaderna på varierande nationella skatter och andra pålagor. När det gäller de CO2-snåla Drive-dieslarna spelar även olika former av mer eller mindre generösa miljörabatter in.
Men ändå – hur kan skillnaden mellan en V70 Drive och en V70 T4 vara så stor som den är i exempelvis Norge? Där är dieseln över 100 000 svenska kronor billigare än bensinaren. I Sverige är det tvärtom, här kostar dieseln 34 000 kronor mer än bensinversionen!
Vi låter frågeställningen gå vidare till Bo Larsen, presschef på Volvo Personbilar i Göteborg, som säger:
– Visst kan skillnaderna uppfattas som stora. Men varje nationellt marknadsbolag bestämmer själv sin prissättning och det är inget jag har något grepp om. Givetvis tar varje bolag hänsyn till de förhållanden som råder just där, såväl när det handlar om myndighetspålagor som konkurrenssituation.
– Om dieselbilarna är starka i vissa segment så måste man hänga med i prisracet. Det är kanske det som sker med V70-dieseln på en del marknader och då får man finna sig i att sälja bilarna med mycket liten avans. I andra länder, med en annan konkurrenssituation, kan man kanske ta ut mer så att det i slutändan jämnar ut sig.
En industrihemlighet
Bo Larsen påpekar att Volvo-bilarna i grunden är lika dyra på alla marknader, tillverkningskostnaden är ju densamma. Men exakt hur stor byggkostnaden är för de olika modellerna vägrar han att avslöja, det är en väl förborgad industrihemlighet.
Volvos presschef framhåller också att en dieselbil de facto kostar mer i tillverkning än en bensinare, bland annat på grund av partikelfiltret, den inbygga extravärmaren och de högre krav som ställs på motormaterialen (se faktarutan).
– Följaktligen borde en diesel alltid vara dyrare att köpa än en bensinare, säger han. Men så är det inte i verkligheten och det beror, som jag tidigare sagt, både på konkurrenssituationen och övriga förhållanden på de enskilda marknaderna.
När det gäller de internationella Volvo-priserna generellt då? Hur kan en Volvo C30 2.0 vara så billig i England? Där kan du ju få den för under
160 000 kronor?
– Det tror jag är en fråga om hur man profilerar sig, säger Bo Larsen. En del Volvo-modeller är premium på vissa marknader och mer vardagsbil på andra. Det är faktorer som givetvis påverkar prislappen i olika riktningar.
– Bra att veta när man gör en internationell prisjämförelse är också att utrustningspaketen kan skilja sig åt mellan olika länder, trots att de heter likadant. Kinetic betyder exempelvis inte att innehållet är detsamma överallt. Utrustningsnivån kan variera en del både uppåt och nedåt beroende var i Europa bilens säljs och även det har förstås betydelse för priset.
Diskutera: Vad tycker du om priserna på diesel- kontra bensinbilar?
Därför är dieseln dyrare att tillverka
Varför är en dieselbil dyrare att bygga än en bensinare? I huvudsak är det fem områden som påverkar tillverkningskostnaderna:
Effektivare motorer. Moderna dieselmotorer avger extremt lite spillvärme och det krävs en extern värmare för att ge ett hyfsat klimat i kupén vid låga temperaturer.
Dyrare insprutningsteknologi. Dieselmotorns Common Rail-teknik är dyrare än insprutningssystemet i en konventionell bensinmotor. Men i takt med att allt fler bensinare blir direktinsprutade så minskar den kostnadsskillnaden.
Större kvalitetskrav. Det ställs större kvalitetskrav på kolvar och förbränningsrum (som dessutom är mer komplexa) på en dieselmotor, eftersom den arbetar med betydligt högre kompression. Av samma skäl krävs även en robustare kvalitet på motorblock, cylinderhuvuden och en rad andra maskinella detaljer.
Avgasrening. Dieselmotorn har även ett kostsamt partikelfilter som fångar upp de minsta oljepartiklarna.
Dieselbilarna kräver också en mer avancerad motorupphängning än en bensinare. Även i övrigt krävs fler åtgärder för att dämpa buller och vibrationer.
Mer från Vi Bilägare
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Frågan för dagen är väl om Toyota kommer att överleva när Tysken och "flera andra" bojkottar. Påminner mej lite om när Folkparti-fruntimren skulle bojkotta HM, pga av deras anstötliga underklädesafficher. HM lever vidare. (Tack vare?)
För övrigt anser jag att Toyota tillhör de som tar ut ohemula påslag för diesel. Vill du ha diesel, kolla påslaget. Bör hålla sej om max 10% för samma antal hk som bensinaren. Om man ser till tillverkningskostnad, och ignorerar smarta marknadsanalytiker.
När jag skrev att dieslar har ca 50 % bättre verkningsgrad än ottomotorer så antog jag ottomotorers genomsnittliga verkningsgrad till 20%
under det att dieslars dito är 30% och 30 är alltså 50% större eller bättre än 20 vilket skulle visas.
Det finns ottomotorer med så dålig som 15% verkningsgrad och dieselmotorer med så bra som 48% verkningsgrad. De allra bästa ottomotorerna har så vitt jag vet aldrig överträffat 30%.
På sidan 27 ser man Priusmotorns verkningsgrad vid olika effektuttag.
http://www.transportation.anl.gov/pdfs/HV/2.pdf
Appears to be ~37% Peak Efficiency. Skriver Argonne National Laboratory
Transportation Technology R&D Center på sidan 26.
lillstefan har rätt i att det halveringen i förbrukning blir den 67% av den ursprungliga, tankevurpa av mig.
Jo Sveriges "Dieselpolitik" har man alltid fått skämmas för då den aldrig har varit "rättvis".
I årtionden har man tryckt ner Dieselbilens populäritet genom sjukt höga skatter.
Då Dieselbilen på -90 talet blev renare och snabbare "tackade" man ifrån regeringens sida med att straffskatta de nyare bilarna mer än de gamla o.s.v
När man då nu skapat ännu ett system för fordonskatten så blir Dieselbilen straffad igen ...men kostnaderna anses för bilägarna nu vara mer realistiska även om de inte alls är det om alla faktorer vägs in.
Att man som i Volvos fall kan sälja en 110hk dieselversion så mycket dyrare än sin 180hk Bensinare är klart anmärkningsvärt men de är tyvärr inte ensamma om detta.
Då jag senast köpte bil valde jag en Bensinare just p.g.a att Dieselversionen var för dyr.
Tyvärr vill sedan inte handlaren betala särskilt mycket mer för en Dieselbil när det blir tal om inbyte och det finns även dem som hävdar att det handlar om ett minus.
Regeringen kan som vanligt styra våra bilval till det ekonomiskt mest gynsamma för dem själva.
Nu fattas det bara ( vilket det redan flaggas för ) att Dieseln blir ett par kronor dyrare än Bensinen för att detta fordon åter igen skall skjutas i sank.
Blir så trött . . .
All förbränning genererar partiklar. Kanske dags att straffskatta värmeljus också? För att inte tala om gasspisar och rökelse! Tänk vad många liv vi kunde sparat!
Att bortförklara partiklar i dieselavgaser med att det finns partiklar på andra platser i universum också är endast en mycket dålig undanflykt och mycket dålig ursäkt från personer som mycket väl vet att detta är diselbilens stora svaghet som inte kan förnekas.
Diesel släpper ut mer än de övriga drivkällorna i trafiken och därmed är diesel det största problemet.
Och det är ett stort problem därför att det säljs övervägande diselbilar och de ökar i försäljning.
Om det såldes färre diselbilar skulle problemet vara hanterbart, men med denna extrema dominans av diesel blir stank och partikelutsläpp ett enormt stort problem.
Och ju fler som förneka detta desto allvarligare blir det.
Med de allt strängare kraven mot skadliga utsläpp skulle det inte förvåna mig om även gas-, etanol-, och bensindrivna bilmotorer kommer att få partikelfilter i framtiden. Speciellt i storstäder med smogproblem kan detta komma att bli verklighet eftersom all förbränning alstrar partiklar då bränslet som i de relaterade fallen innehåller kolatomer och även förbränningsluften innehåller partiklar.
Lubios och Matda
Ni har båda rätt vad gäller spillvärme, men Ni pratar om helt olika saker. Lubos menar den totala spillvärmen och matda om endast den spillvärme som kommer kylvattnet till del och som därmed kan användas för att värma kupên. Tyvärr används ordet spillvärme i båda fall och ingen vet vad som avses.
Matda har rätt i att: ”Dieselmotorn går på luftöverskott vilket gör att (en större del av) överskottsvärmen (ett annat ord för spillvärme) går ut genom avgaserna” Slut citat.
Om konstruktörerna hade valt att ta vara på en del av denna spillvärme skulle Dieselvärmaren inte ha behövts för att få tillräcklig värme till kupên, trots bättre verkningsgrad hos Dieselmotorn.
När det gäller verkningsgraden så pratar Ni också om Äpplen och Päron. Vid full effekt är verkningsgraden i gram/kWh inte så mycket bättre hos Dieselmotorn. Men vid mycket låg effekt som det blir i en övermotoriserad personbil är skillnaden större, i synnerhet om man pratar om liter per mil.
PREVIDA skriver: ”Toyota Prius är en av de absolut energisnålaste bilarna på marknaden men har god värme som kommer snabbt enligt VB, vilket visar att energisnåla bilar kan ha bra värme utan extern värmare om inte biltillverkarna snålar på värmepaketets storlek.” Slut citat.
Med en Dieselmotor hjälper det inte med ett större värmepaket eftersom vattnet inte blir varmt skulle det bara bli ännu kallare. Jämfört med bensinmotorn kyls Dieselmotorn av ett c:a tre ggr så stort genomflöde av från laddluftkylaren (på vintern) iskall insugningsluft.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.