"Det kan inte bli annat än tummen upp!"

Fransk fröken, får jag lov?
Vi Bilägares Peugeot 205 Junior lockar varje gång jag går in i förlagets garage. 'Bjud upp mig' viskar hon under förföriska ögonfransar. Nu har det blivit dags, på föga romantiska Lunda flygfält i Uppland av alla dansbanor.

Jag minns 205 Junior som en enkel plåtlåda, med jeansig klädsel, däck i isoleringsbandbredd och fjädring som kunde dras ut som hängslen. En mjukare bil än alltjämt tuffa 205 GTI.

Jag minns även färggrant randiga plastbitsörhängen, tonårigt grällt anbringade här och var på den annars så linjekorrekta karossen.
Snart nog föll en eller annan plastbit av eller bleknade, så som sådana saker gör på franska bilar.

Nu, augusti 2009, i andra svängomen i den krävande konbanan, börjar fröken Junior skrika gällt på sina diminutiva däck. Den tvåekrade ratten vrenskas i mina händer och vill ha fem varvs vrid när jag tror att det räcker med tre.

Jag är nog alltför hårdhänt mot fröken Fransk och vi styr nästan rakt ut i spenaten. Färden lutar som tornet i Pisa men fortfarande råder kontakt mellan asfalt och takantenn, trots att jag är en dum kavaljer.

Efter två vändor har vi klämt färdigt på varandra, färden slutar med ett prosit. Visst är Peugeot 205 Junior sin ålder till trots fortfarande väldigt vig i lederna och rena långfilen i fjädringen. Jag säger som den gode Christer Glenning: Det kan inte bli annat än tummen upp!

Calle Carlquist,
redaktionschef, Automobil

Körintryck:
Underbar upplevelse. Vi Bilägares Pega är bland det mjukaste, slöaste och minst styrvilliga jag någonsin provat. Med snusiga däck och styrutväxling som en ledbuss gäller det att planera sin körning. Hade jag inte haft handskar hade jag haft blåsor i hela händerna efter en vända. Här är det andra kvaliteter än konbansprestanda som hägrar.

Varför inte lägga en rödvitrutig filt över huven, korka upp en flaska Château Bouscassé 2004 och avnjuta dygnets alla nyanser i den matta lacken tillsammans med en mögelost?

Niklas Carle,
chefredaktör, Automobil

Rostskydd:
Den här bilen är i utomordentligt skick ur rosthänseende. Det blir högsta betyg, en femma, om man tar hänsyn till hur gammal den är.

Peugeot var inte dåligt på rostskydd den här årgången - man hade exempelvis redan bränsletank i plast - men den här bilen är dessutom rostskyddsbehandlad och har fått innerskärmar i plast monterade fram.

Bilen är i princip rostfri. Jag är imponerad!
Thomas Widström, Rostskyddsmetoder AB

Kupébuller:
Betydligt högre värden än i de flesta moderna småbilar. 205:an upplevs dock inte riktig så bullrig som mätaren visar tack vare ljudets karaktär. Jämfört med moderna småbilar mullrar däcken betydligt mindre i den här bilen. Smalare däck och mjukare chassi innebär förmodligen att det lågfrekventa däckbullret inte leds in i kupén lika lätt som i nya bilar.

Vindbrus och motorbuller tar desto större plats i ljudbilden. Även högfrekvent buller är störande men många upplever det lågfrekventa ljudet som mer tröttande.

Tommy Wahlström,
bilreporter, Vi Bilägare

Ljus:
Bilen har trots 20 år på nacken fortfarande ett riktigt bra halvljus. Det beror bland annat på att generator och laddningsregulator håller en hög spänning, över 14 volt från batteriet. Halvljuset har bra längd och bredd men det är också bländande trots korrekt justering, vilket drar ner betyget en aning.

Helljuset har också god räckvidd och bra bredd.

Det är inte okomplicerat att byta glödlampa. På höger sida måste man flytta på domkraften och till vänster sitter styrboxen i vägen.

Erik Rönnblom,
ljustestare, Vi Bilägare

I Vi Bilägare #12, som är ute i butik nu, får du all statistik du behöver kring 205:an. Missa inte detta!