2011 inleddes med en rejäl skattehöjning på drivmedel – dieseln höjdes med nästan 30 öre litern (20,6 öre +moms). Näringsminister Maud Olofsson har deklarerat att det sker uteslutande av klimatskäl!
Det är ironiskt med tanke på att de flesta svenskar just nu inte precis tycker att värme och brist på snö är våra största problem! Men helt utan ironi är fakta att just Sverige redan har världens högsta koldioxidskatt och att skatten på drivmedel är 1000% högre än den genomsnittliga skatten på alla andra utsläppskällor i Sverige.
Så även OM teorin att mänskligt orsakade utsläpp av koldioxid skulle spela roll för klimatet stämmer – så är drivmedel det absolut sista området där en ytterligare skattehöjning är motiverad!
2010 års vallöften från Reinfeldt och Borg om att inte höja bensinskatten står fast – det tackar vi för. Men Maud Olofsson och Andreas Carlgren fortsätter som två papegojor att tjata om att Sverige måste spela förstafiolen i världssamfundet och fortsätta plåga våra frusna invånare med allt högre skatt på våra nödvändiga transporter.
Vi ligger redan mil före de förslag till ekonomiska styrmedel som FN:s klimatpanel (IPCC) föreslår för att globalt hindra en fortsatt uppvärmning. Det kan vara något att tänka på för dem som fortfarande tror på IPCC.
Regeringen, och inte minst moderaterna, har konstaterat att Sverige är ett litet land som har en mycket begränsad del av de globala koldioxidutsläppen. Unika åtgärder i just Sverige har mycket begränsad effekt på det globala klimatet.
Ändå håller vi på att plåga ihjäl det egna folket med enormt höga bränsleskatter i ett land som är ett glesbygdshörn av EU. Om man tror på CO2-teorierna kan man kanske argumentera för att vi skall" ligga före och visa vägen". Men hur långt före är vettigt?
Bensin och dieselpriset ligger runt 5 kronor litern. Resten av priset i Sverige är skatt. Samtidigt betalar ett stort antal regeringar runt om i världen ut ungefär 2 500 miljarder kronor i direkta subventioner för att deras medborgare och företag skall kunna köpa bensin – och diesel – under världsmarknadspriset (senast tillgängliga siffror 2009).
Detta sker för att dessa regeringar anser att transporter är livsviktiga för att utveckla näringsliv och välstånd i deras respektive länder. Det är någonting att tänka på för en regering som säger sig driva "jobb-linjen". När skatten blir så hög att det inte längre lönar sig att pendla till jobb – blir det problem. Speciellt i ett glesbefolkat land som Sverige.
Alliansregeringen drev i valrörelsen 2010 ett mycket skickligt taktiskt spel i drivmedelsfrågan. Inte minst moderaterna attackerade hårt (S) och den rödgröna oppositionen för att vilja höja drivmedelspriserna kraftigt.
(S), (MP) och (V) gick oklokt nog till val med ett löfte att höja bensinskatten med 49 öre och dieselskatten med 61 öre. Vi vet vilket oerhört folkligt motstånd det finns mot höjda bränslepriser.
Uppemot 90 procent av befolkningen säger nej till höjningar. 2 miljoner svenskar har skrivit under kraven på sänkt bensin-och dieselskatt. Att alliansregeringen beslutat att höja dieselskatten med nästan 1 krona (71,6 öre plus moms) kunde inte (S) slå fram i debatten.
Hade det socialdemokratiska slagskeppet gått ut med bredsidor om detta hade man även träffat de två små allierade aggressiva vedettbåtarna "Miljömupp" och "Vänsterfupp" eftersom dom egentligen drev krav om ännu större höjningar!
Nu blev bensinskattefrågan en avgörande torped för att sänka det socialdemokratiska slagskeppet. Förutom de framgångsrika moderaterna var det bara SD som drev frågan om dom negativa effekterna av hög bensinskatt. Som bekant gick även SD framåt i valet. Det finns en oerhörd sprängkraft i frågan om de för höga bränsleskatterna!
Alla de argument mot en ytterligare höjning av bensinskatten som moderaterna gick ut med i september 2010 stämmer. Även när det gäller dieselskatten.
En för hög bränsleskatt hämmar den ekonomiska utvecklingen, motverkar jobblinjen, ställer till problem för den stora arbetande och ofta pendlande befolkningen, drabbar låginkomsttagare, glesbygdsbor och aktiva familjer extra hårt!
När nu näringslivsminister Maud och miljöminister Andreas envist fortsätter att driva en antifolklig linje med ständiga höjningar av en redan för hög transportskatt i ett av världens mest transportberoende länder håller man nog på att slutligen prata detta före detta landsbygdsparti helt och hållet ut ur riksdagen.
KD ligger redan väldigt risigt till efter bensinskattesveket runt 2006-års valrörelse.
Alliansregeringen borde nog inför resten av mandatperioden noggrant tänka efter hur Sverige och Sveriges transportbehov egentligen ser ut och vad svenskarna vill. Det är dax att börja sänka både bensin- och dieselskatten.
Kenneth Winsborg
Talesman för Bensinskatteuppror.se
» Bensinskatteuppror är en kampanj som kräver sänkt bensin- och dieselskatt.
» Enligt egen uppgift har över 1,8 miljoner personer skrivit under på kampanjens krav.
Länkar
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
En indisk tegelbärare kan, på en månad, tjäna ihop till bränsle för att ta sej 20 mil i en bil. Men han har inte råd att köpa en bil..
En svensk arbetare kan, på en månad, tjäna ihop till bränsle för att ta sej jorden runt (4000 mil) i en bil. Och dessutom har han råd att köpa bilen.
Därmed kan man tycka att svensken är lyckligare lottad, och indiern mer beklagansvärd. Men det är inte så säkert. Svensken (om han är typ bensinskatteupprorsman) kommer att gå bitter genom livet, och tycka att han är orättvist behandlad. Eftersom han inte kan få sitt bränsle billigare. Medan indiern söker finna, och finner, glädje i sitt liv.
Oj vad ni gnäller över några extra ören per mil. Pender, du har rätt, stå på dig!
Gunnar44, skriver att jag är en diktator. Jag anser att Gunnar44 har klent förstånd. Att jag tycker att det ska kosta att köra bil, har inget med diktatur att göra. Jag bara framför en åsikt. Dessutom är jag en stor bilist- och bilälskare. Men allt bör ske med måtta. Somliga tycker att hela Sverige ska asfalteras, och bränslet för glesbygdsbor ska kunna hämtas gratis vid macken.
Höj skatten ännu mer.
Några ören hit eller dit spelar ingen roll. Först när vi får ett literpris på uppåt 20 kr börjar det bli kännbart. Då börjar folk tänka mer på att inte köra i onödan och välja mindre snålare bilar.
Jag tar mig för pannan!
Förstår inte svenska folket att de genomförda inkomstskattesänkningarna nu ska hämtas hem.
Skillnaden på denna skatt och inkostskatten är att alla betalar lika mycket oavsett vad årsinkomsten är.
Det här borde svenska folket ha tänkt på i valet, höinkomsttagarna bugar och tackar!
Självklart bugar och tackar höginkomsttagarna. Det har de ju gjort de senaste fyra åren när de borgerliga styrt landet.
Jag läste, på Bensinskatteupprors hemsida, att 9 av 10 är för lägre bränslepriser. Visserligen stod det inte 9 av 10 av vad för sort. Men det gällde nog svenska invånare. Så, ni över 8 miljoner, borde väl, om det är lite stake i er, kunna få ner dieselpriset till runt femman.
Ja, jag tycker Gunnar44 visar prov på ordenligt förståndshandikapp, när den som inte delar hans åsikter är en diktatortyp
Crister, jag tycker inte att dieselpriset ska ner. Du är alltid lika hopplöst oförmögen att förstå svenska. I fortsättningen tänker jag inte ödsla tid på att varken läsa eller kommentera dina simmiga rader.
"Samtidigt betalar ett stort antal regeringar runt om i världen ut ungefär 2 500 miljarder kronor i direkta subventioner för att deras medborgare och företag skall kunna köpa bensin – och diesel – under världsmarknadspriset (senast tillgängliga siffror 2009)."
Snacka om att skjuta sig själv i foten! Jag tycker svenska staten gör folket en välgärning genom att ha höga skatter speciell på fossila bränslen, eftersom det i världen konsumeras fem gånger mer olja än vad som hittas!
Bensinuppror.se är allt bra uppfinningsrika. Få fram att 9 av 10 vill ha lägre bränslepriser, skulle inte nån medelmåtta på SCB klara. Telefonsäljarna på 3 har klart sina övermän. (Har ett tips: Gå till en dieselpump. Fråga först om bilisten kör mer än 3000 mil/år. Så blir det nog 10 av 10 som vill ha lägre priser.)
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.