Svensk-kinesiska småsuven blev den europeiska juryns favorit och kammade hem det prestigefulla priset.
Volvo kan tillgodoräkna sig en fjäder i hatten för XC40, i och med att den lilla suven tog hem förstaplatsen i Årets Bil 2018. Vinnaren offentliggjordes vid ett event under pågående bilsalong i Genève.
XC40 landade på sammanlagt 325 poäng från de 60 europeiska jurymedlemmarna. På andra plats hamnade Seat Ibiza med 242 poäng och trea kom BMW 5-serien med 226 poäng. Resten av finalisterna var Kia Stinger på 204 poäng, Citroën C3 Aircross på 171 poäng, Audi A8 som fick 169 poäng och sist Alfa Romeo Stelvio som skrapade ihop 163 poäng.
Det var en nöjd vd för Volvo Cars som fick motta prispokalen på plats.
– Vi har försökt så många gånger och är så stolta att vi äntligen fick priset. För tre år sedan var vi nästan där med XC90, men jag tycker att det här är rätt bil att vinna, säger Håkan Samuelsson. Han fortsätter:
– Den fick röster från alla länder, det visar att den här bilen kommer att bli en succé.
Lite överraskande var kanske att den svenska jurygruppen, bestående av Tommy Wahlström från Vi Bilägare, Jan-Erik Berggren från Expressen och Håkan Matson från Dagens Industri, inte satte Volvon som sitt första val. Istället var det Audi A8 som blev svenskarnas favorit.
Diskutera: Tycker du att rätt bil vann?
XC40 landade på sammanlagt 325 poäng från de 60 europeiska jurymedlemmarna. På andra plats hamnade Seat Ibiza med 242 poäng och trea kom BMW 5-serien med 226 poäng. Resten av finalisterna var Kia Stinger på 204 poäng, Citroën C3 Aircross på 171 poäng, Audi A8 som fick 169 poäng och sist Alfa Romeo Stelvio som skrapade ihop 163 poäng.
Det var en nöjd vd för Volvo Cars som fick motta prispokalen på plats.
– Vi har försökt så många gånger och är så stolta att vi äntligen fick priset. För tre år sedan var vi nästan där med XC90, men jag tycker att det här är rätt bil att vinna, säger Håkan Samuelsson. Han fortsätter:
– Den fick röster från alla länder, det visar att den här bilen kommer att bli en succé.
Lite överraskande var kanske att den svenska jurygruppen, bestående av Tommy Wahlström från Vi Bilägare, Jan-Erik Berggren från Expressen och Håkan Matson från Dagens Industri, inte satte Volvon som sitt första val. Istället var det Audi A8 som blev svenskarnas favorit.
Diskutera: Tycker du att rätt bil vann?
Årets Bil 2018 – placering
1. Volvo XC40, 325 poäng.
2. Seat Ibiza, 242 poäng.
3. BMW 5-serien, 226 poäng.
4. Kia Stinger, 204 poäng.
5. Citroën C3 Aircross, 171 poäng.
6. Audi A8, 169 poäng.
7. Alfa Romeo Stelvio, 163 poäng.
Så röstade Vi Bilägares Tommy Wahlström:
1. Audi A8: 10 poäng.
2. BMW 5-serien: 6 poäng.
3. Volvo XC40: 5 poäng.
4. Seat Ibiza: 3 poäng.
5. Kia Stinger: 1 poäng.
Alfa Romeo Stelvio: 0 päng.
Citroën C3 Aircross: 0 poäng.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
MSO. Ja man kan konstatera att 93 påstådda ägare av Skoda Octavia 1.0 tsi uppger en viss förbrukningen för sin respektive bil.
Mer än så får jag inte ut.
MVH AL
Spritmonitor kan vara en bra vägledning för att en så rättvisande bild som möjligt vad gäller genomsnittlig bränsleförbrukning. Uppgifter från enstaka tester gjorda av biltidningar och från en eller två personer på ViB:s forum ger jag inte så mycket för.
John2008. "Uppgifter från enstaka tester gjorda av biltidningar och från en eller två personer på ViB:s forum ger jag inte så mycket för."(#82)
Men påstådda uppgifter från något fåtal påstådda ägare och brukare av en bil är då mer tillförlitliga?
Sanningen är att ingen kan jämföra grupperna på Spritmonitor med andra påståenden - och det bygger på att urvalet inte uppfyller de villkor som krävs rent mättekniskt. Det går helt enkelt inte att utan vidare göra generella uttalanden om egenskaper hos omnämnda bilar utan ett slumpmässigt urval, ännu mindre går det inte att förneka att det förekommer avsevärda bias som vi ö.h.t inte kan ta höjd för.
Spritmonitor är därför inte representativ. Den följer inte den statistiska teoribildningen och den är i grunden oanvändbar för att bedöma förbrukning ute i "verkligheten".
Men som en avslutande fråga. Hade John, MSO eller Vargen kört över en bro med sina bilar där man inte känner till hållfasthet en, eller satt er i en flygmaskin utan att veta om vingarna sitter fast? Det är märkligt hur man utan omsvep eller närmare eftertänksamhet - alternativt enbart okunskap om statistisk bearbetning - kan åberopa ovetenskapliga underlag för att bekräfta en personlig uppfattning.
MVH AL
Ja för att avsluta diskussionen. SCB skriver följande om "undersökningar" som Spritmonitor. Kanske att det är lättare att ta till sig fakta via SCB än när jag skrivet det. Läs och lär;
"Senare års forskning om metoden med webbpanelundersökningar har visat att undersökningar från självrekryterade webbpaneler ofta har sämre tillförlitlighet än ”traditionella” undersökningar med sannolikhetsurval, även efter bortfallsjusterande vägning [vilket helt saknas hos Spritmonitor]. Dessutom varierar tillförlitligheten mer.
Samhällsstatistik ligger till grund för viktiga beslut av myndigheter och andra aktörer och måste vara trovärdig genom att vara baserad på vetenskapliga metoder. I dagsläget bedöms inte undersökningar från självrekryterade webbpaneler genomgående hålla den kvalitet som krävs för officiell statistik och annan samhällsstatistik. Huvudproblemet är hur slutsatser ska kunna dras från dem som deltar i undersökningen upp till den population statistiken ska avse.
https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Undersokning-fran-webbpanel--sa-fungerar-det/
MVH AL
Nej mso och Vargen. Det går inte att med Spritmonitor göra populationsmässiga jämförelser mellan grupperna. Hur skall det gå till utan att vi förmått göra ändamålsenliga parameterskattningar?
Det är helt enkelt inte möjligt, och det helt oberoende av antalet rapporter ni har fått in. Ni tycks ha missat att (det beräkningsmässiga) urvalets storlek bygger på att variansen är känd, eller i alla fall går att skatta på ett vettigt sätt. Dessutom måste insamlingen ske via ett OSU. Hur väntevärdet sedan skall formuleras får gärna MSO eller Vargen visa.
Skall ni göra en sådan mätning enligt den metodiken ni förespråkar måste ni få in svar från alla bilägare och dessutom eliminera olikheter i både körda mil, trafikmiljöer, ålders- och könsskillnader (som är de vanligaste störvariablerna i enklare deskriptiva mätningar och som enkelt kan behandlas med s.k standardvägning). När ni har frågat alla och förmått eliminera olikheter kan ni börja prata om skillnader, inte innan. Jag önskar er lycka till med den mätningen;-)
Och Vargen. Det här är inte mina personliga åsikter utan matematisk statistik. Det är inget jag hittat på själv utan en vedertagen vetenskap som i en mer primitiv form vanligen ingår i civilingenjörsutbildningen. Så Vargen borde ha stött på det under sina studieår. Om inte annat är metodiken ett huvudspår i IPCC:s resultat så jag får hoppas att Vargen tolkar det bättre än vad han tolkar Spritmonitor (de är inte jämförbara kan tilläggas)
MVH AL
Som vanligt börjar A.L referera till andra saker. Länken du skickade är inte relevant eller tillämpbart på spritmonitor. Det som skulle kunna kritiseras är hur folk mäter sina bilars förbrukning samt avvikelser. Men insamlad data följer en normal fördelnings kurva, och ur den kan man läsa ut sannolikt för en bils förbrukning. Underlaget är för klent för att användas ur statistik synvinkel. Men spritmonitor ger en snabb och hyfsat bra bild på hur mycket en bil drar. Jag tror många bilar stämmer väldigt bra om man tittar på medelvärde. (blandad körning).
Som vanligt börjar A.L referera till andra saker. Länken du skickade är inte relevant eller tillämpbart på spritmonitor. Det som skulle kunna kritiseras är hur folk mäter sina bilars förbrukning samt avvikelser. Men insamlad data följer en normal fördelnings kurva, och ur den kan man läsa ut sannolikt för en bils förbrukning. Underlaget är för klent för att användas ur statistik synvinkel. Men spritmonitor ger en snabb och hyfsat bra bild på hur mycket en bil drar. Jag tror många bilar stämmer väldigt bra om man tittar på medelvärde. (blandad körning).
AL
Som vanligt blir du onödigt teoretisk.
Visst kan man ifrågasätta tillförlitligheten hos tex Spritmonitor. Dock behöver man inte helt avfärda siffrorna därifrån. Det handlar om hur man förhåller sig till siffrorna.
Jag antar att du avfärdar det mesta som inte passar din föreställning om i det här fallet förbrukning.
Vargen. Hur data hos Spritmonitor är fördelad är inte vad frågan handlar om. Och ej heller om sannolikheter. Du har dock uppfattat det förhållandet rätt. Vad du emellertid har missat i kursen - trots att det ingår - är vad statistisk inferens är för något och hur det kan användas.
För att använda sådan metodik, där man mycket riktigt kan finna både fördelningar, sannolikheter och bilda konfidensintervall, så måste man ta ett stickprov (Vargen har ju knappast lyckats mäta alla fordons förbrukning). För att ta ett stickprov (sannolikhetsurval) så måste Vargen a) känna sannolikheten för att ett element skall ingå i stickprovet och b) att varje händelse är oberoende. Hos Spritmonitor uppfylls inte dessa krav varvid hela den medföljande tekniken som Vargen tänker på blir omöjlig att utnyttja.
Det är just detta problem som SCB skriver om i länken tidigare och som vilken normalt skolad statistiker som helst kan upplysa Vargen om. Utan sannolikhetsurval så kan inte vi använda data för att skatta populationens parameter (exempelvis via Centrala gränsvärdessatsen som Vargen säkert kommer ihåg från kursen .
Så nej. Spritmonitor representerar 93 stycken möjliga Octavia och deras användningsområde. Någon annan information är det inte möjligt att få ut.
MVH AL
Ja du Shogun. Ditt skratt representerar bara din egen osäkerhet och okunnighet.
Men presentera gärna någon form av litteratur som visar hur inferenstekniker kan användas när man inte kan definiera populationen. Hittills har ingen kunnat visa några sådana lösningar -någonstans.
MVH AL
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.