Svensk-kinesiska småsuven blev den europeiska juryns favorit och kammade hem det prestigefulla priset.
Volvo kan tillgodoräkna sig en fjäder i hatten för XC40, i och med att den lilla suven tog hem förstaplatsen i Årets Bil 2018. Vinnaren offentliggjordes vid ett event under pågående bilsalong i Genève.
XC40 landade på sammanlagt 325 poäng från de 60 europeiska jurymedlemmarna. På andra plats hamnade Seat Ibiza med 242 poäng och trea kom BMW 5-serien med 226 poäng. Resten av finalisterna var Kia Stinger på 204 poäng, Citroën C3 Aircross på 171 poäng, Audi A8 som fick 169 poäng och sist Alfa Romeo Stelvio som skrapade ihop 163 poäng.
Det var en nöjd vd för Volvo Cars som fick motta prispokalen på plats.
– Vi har försökt så många gånger och är så stolta att vi äntligen fick priset. För tre år sedan var vi nästan där med XC90, men jag tycker att det här är rätt bil att vinna, säger Håkan Samuelsson. Han fortsätter:
– Den fick röster från alla länder, det visar att den här bilen kommer att bli en succé.
Lite överraskande var kanske att den svenska jurygruppen, bestående av Tommy Wahlström från Vi Bilägare, Jan-Erik Berggren från Expressen och Håkan Matson från Dagens Industri, inte satte Volvon som sitt första val. Istället var det Audi A8 som blev svenskarnas favorit.
Diskutera: Tycker du att rätt bil vann?
XC40 landade på sammanlagt 325 poäng från de 60 europeiska jurymedlemmarna. På andra plats hamnade Seat Ibiza med 242 poäng och trea kom BMW 5-serien med 226 poäng. Resten av finalisterna var Kia Stinger på 204 poäng, Citroën C3 Aircross på 171 poäng, Audi A8 som fick 169 poäng och sist Alfa Romeo Stelvio som skrapade ihop 163 poäng.
Det var en nöjd vd för Volvo Cars som fick motta prispokalen på plats.
– Vi har försökt så många gånger och är så stolta att vi äntligen fick priset. För tre år sedan var vi nästan där med XC90, men jag tycker att det här är rätt bil att vinna, säger Håkan Samuelsson. Han fortsätter:
– Den fick röster från alla länder, det visar att den här bilen kommer att bli en succé.
Lite överraskande var kanske att den svenska jurygruppen, bestående av Tommy Wahlström från Vi Bilägare, Jan-Erik Berggren från Expressen och Håkan Matson från Dagens Industri, inte satte Volvon som sitt första val. Istället var det Audi A8 som blev svenskarnas favorit.
Diskutera: Tycker du att rätt bil vann?
Årets Bil 2018 – placering
1. Volvo XC40, 325 poäng.
2. Seat Ibiza, 242 poäng.
3. BMW 5-serien, 226 poäng.
4. Kia Stinger, 204 poäng.
5. Citroën C3 Aircross, 171 poäng.
6. Audi A8, 169 poäng.
7. Alfa Romeo Stelvio, 163 poäng.
Så röstade Vi Bilägares Tommy Wahlström:
1. Audi A8: 10 poäng.
2. BMW 5-serien: 6 poäng.
3. Volvo XC40: 5 poäng.
4. Seat Ibiza: 3 poäng.
5. Kia Stinger: 1 poäng.
Alfa Romeo Stelvio: 0 päng.
Citroën C3 Aircross: 0 poäng.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Axa: Det finns ett mycket starkt samband mellan högre hastigheter (=högre förbrukning) och högre skadeföljd vid olyckor. Det behöver vi knappast utreda djupare antar jag.?
Jag avfärdar inga observationer. Men observationerna i omnämnt underlag är inte möjliga för att komma med påståenden om fordonens generella förbrukning, d.v.s observationen speglar personens körmönster snarare än att det visar på fysiska skillnader mellan fordonen.
Så informationen är fortfarande inte särskilt relevant för mig som förare, eftersom jag inte har en identisk körmiljö eller kör utefter samma risk som de hos Spritmonitor.
MVH AL
AL
Samband mellan hög hastighet och allvarligare skadeföljd, ja.
Samband mellan hög förbrukning och allvarlig skadeföljd, nej.
Sambandet mellan högre förbrukning och tyngre gasfot är relativt starkt. Och därmed en förändrad risk.
MVH AL
AL
Japp, det stämmer. Att det kan bli högre förbrukning med tyngre gasfot. Men det kan det även bli med dålig körteknik, användande av släp, etc.
Så att omvänt säga att en hög förbrukning innebär högre skadeföljd är därmed felaktig.
Axa. Ja och sa du själv svaret på varför man inte kan utnyttja data från Spritmonitor för att uppskatta förbrukningen i populationen. Det var ju bra att det äntligen gått in.
Att det finns ett relativt starkt samband mellan högre förbrukning och mer vårdslös körning än den som förekommer i cykeln präglas givetvis av en samvariation. Men då energiprincipen vanligtvis är svår att förklara bort (det är en kausal lag) är den en sannolik förklaringsmekanism. Mer sannolik än exempelvis tesen om släp eller "dålig körteknik"
MVH AL
AL
Är du dement....på riktigt?
Vet inte vad du menar med första stycket. Då får du gärna citera. Eller så förstår du inte retoriska frågor.
Du kommer aldrig kunna förklara hög förbrukning ger högre skaderisk.
Sedan undrar jag hur du menar med högre förbrukning? I jämförelse med vad? Spritmonitor? Dina egna förbrukningssiffror?
Deklarerad förbrukning?
AXA, för din egen skull.. lägg ner att försöka prata med A. L. Vi andra förstår och håller nog med nästan till 100%. Inget är helt vitt eller svart.
Stygga
Haha ja...
Axa. Om vi börjar med att konstatera att förbrukningen är en funktion av flera olika mekanismer som alla varierar i princip mot oändligheten. Det är precis som du själv är inne på med exemplet på att körteknik också påverkar förbrukningen (förutom tyngden på gasfoten). Det är precis därför som Spritmonitor inte går att använda för att göra skattningar av förbrukning ute i populationen, inte ens med Vargens egentillverkade statistiska metodik kan man finns sådant stöd. Andelen faktorer som varierar är för många och vi kan fortfarande inte använda inferens eftersom grundvillkoren för den inte är uppfyllda.
Sedan på sin andra fundering, d.v.s sambandet mellan förändrad skaderisk och grad av överförbrukning så bygger den på energiprincipen samt relationen mellan ändrad hastighet och fler döda och skadade i trafiken. Då är det visat att andelen döda och skadade ("risken") rör sig med med fjärde respektive tredje potensen av hastighetsförändringen i procent. Eftersom det är alldeles klart att högre hastighet också kräver en ökad andel bränsle så behövs det inte så många extra kilometer i timmen för att kunna skatta att det finns en funktion (liknande den som jag exemplifierar ovan) som även beskriver risken kontra förbrukningsvariationen.
Det finns metoder för att ta fram sådana samband, Vargen kan säkert förklara vilka de är och hur det fungerar rent praktiskt;-).
Alltså: Kör man omdömeslöst så ökar förbrukningen relativt sett mot när man kör försiktigare. Denna ökning ger också en högre döds-respektive skaderisk än när man kör försiktigare. Saker är relativa.
MVH AL
Ja du Vargen. Om du börjar med att läsa in dig på skolfysiken så får vi ta matematiken efter det (och vad ett konfidensintervall är för något) Du har ju - vilket visats vid ett oräkneligt antal tillfällen - uppenbarligen grava luckor inom båda disciplinerna.
MVH AL
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.