Förra året provåkte vi i Volvos självkörande V60 mitt i Göteborgstrafiken. Nu avslöjas tekniken bakom pilot-projektet som ska sätta 100 självkörande bilar på allmän väg 2017.
Vi Bilägare åkte med i en av prototypbilarna förra året men nu avslöjar Volvo mer exakt vad det är för teknik som gör det möjligt för bilarna att köra på egen hand och att det blir nya XC90 som får agera provbänk.
När det gäller hårdvaran bakom Drve Me-projektet är det inte mycket som är nytt i bilvärlden, men Volvos metod är att kombinera systemen för att minimera risken att något missas. De ska alltså täcka upp för varandra om något av system skulle sluta fungera.
Radar:
Bilarna som kommer nå vanliga bilägare i pilot-projektet 2017 har fyra radarenheter monterade bakom stötfångarna, en i vardera av bilens hörn. De kan tillsammans ge 360-graders vy av omgivningen runt bilen.
De två enheterna längst bak har extra lång räckvidd för att säkerställa att filbyten kan ske säkert utan risk för kollision med bilar som närmar sig bakifrån i hög hastighet.
Laser:
Bilarna har en laserenhet i fronten som med hjälp av flera strålar ger en 140-graders vy av vad som finns upp till 150 meter framför fordonet.
Kamera:
Bilarna en kamera med förmåga att se svängar, skyltar och andra trafikanter monterad i vindrutan. De självkörande bilarna har även en kamera på vardera backspegel, en i fronten och en i den bakre stötfångaren. Kamerorna läser även av vägmarkeringar.
Mjukvara:
En molntjänst förser bilen med en 3D-karta som informerar bilen om exempelvis höjd, vägens kurvor, filantal och tunnelgeometri. Molntjänsten sätter även bilen i kontakt med trafikverket för senaste trafikinformationen samt med en trafikledning som kan koppla ur självkörningssystemet vid behov.
GPS:en ingår i positioneringssystemet som utökats med en accelerometer och ett gyroskop. Genom att jämföra kartan med sensorernas bild får bilen information om sin position i förhållande till omgivningen.
Svart låda:
Om bilarna skulle vara inblandade i en olycka ska data som rör det som skett finnas lagrad. På så vis ska de inblandade kunna reda ut vad som hänt och eventuella frågor om vållande.
Diskutera: Vad tycker du om Volvos system för självkörning?
När det gäller hårdvaran bakom Drve Me-projektet är det inte mycket som är nytt i bilvärlden, men Volvos metod är att kombinera systemen för att minimera risken att något missas. De ska alltså täcka upp för varandra om något av system skulle sluta fungera.
Radar:
Bilarna som kommer nå vanliga bilägare i pilot-projektet 2017 har fyra radarenheter monterade bakom stötfångarna, en i vardera av bilens hörn. De kan tillsammans ge 360-graders vy av omgivningen runt bilen.
De två enheterna längst bak har extra lång räckvidd för att säkerställa att filbyten kan ske säkert utan risk för kollision med bilar som närmar sig bakifrån i hög hastighet.
Laser:
Bilarna har en laserenhet i fronten som med hjälp av flera strålar ger en 140-graders vy av vad som finns upp till 150 meter framför fordonet.
Kamera:
Bilarna en kamera med förmåga att se svängar, skyltar och andra trafikanter monterad i vindrutan. De självkörande bilarna har även en kamera på vardera backspegel, en i fronten och en i den bakre stötfångaren. Kamerorna läser även av vägmarkeringar.
Mjukvara:
En molntjänst förser bilen med en 3D-karta som informerar bilen om exempelvis höjd, vägens kurvor, filantal och tunnelgeometri. Molntjänsten sätter även bilen i kontakt med trafikverket för senaste trafikinformationen samt med en trafikledning som kan koppla ur självkörningssystemet vid behov.
GPS:en ingår i positioneringssystemet som utökats med en accelerometer och ett gyroskop. Genom att jämföra kartan med sensorernas bild får bilen information om sin position i förhållande till omgivningen.
Svart låda:
Om bilarna skulle vara inblandade i en olycka ska data som rör det som skett finnas lagrad. På så vis ska de inblandade kunna reda ut vad som hänt och eventuella frågor om vållande.
Diskutera: Vad tycker du om Volvos system för självkörning?
Mer från Vi Bilägare
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Om det skulle hända en olycka och den självkörande bilen är orsaken så förstår jag inte hur man skall kunna åtala den som "körde" satt som passagerare i bilen. Då infinner sig genast frågan, vem blir skyldig till olyckan? Bilen åtalas? (läs Volvo)
Ok AL, vem skall då våga använda självkörandet?
Tror inte för ett ögonblick att en förare som orsakar en olycka kommer att erkänna utan den föraren kommer att skylla på sin självkörande bil. Det kommer att orsaka problem.
Jag tycker att den " självkörande" tekniken är trams. Öka kraven på fordonsförarna och straffa hårdare för de som begår allvarliga trafikförseelser. Det börjar bli så mycket teknik och finesser i nya bilar som precis som mobiltelefonen stör förarens koncentration och uppmärksamhet. Många av de här "självkörande" fuktionerna styrs via en pekskärm som också stör förarens uppmärksamhet.
Fråga Naturskyddsverkets GENERALDIREKTÖR, vad han gillar dessa klumpar på Svenska vägar!!
Han kanske själv har en sådan som tjänstebil??
Hundter, Han heter Maria Ågren (kanske inte en han då eller vad tror du?). Och vad jag vet har ingen åsikt om vikten på bilar. Däremot energiförbrukningen. Vilket Sverige minskar bland de absolut bästa inom EU.
Verkar vara häftiga grejor men vad kommer det kosta om det går sönder? Och kommer man kunna laga det själv?
Håller med bilnerd, bilarna har snart så mycket elektronisk utrustning och diverse system så att bilägaren inte kan göra något själv, inte ens köra bilen så kommer vi att ha råd att serva och laga bilarna när de går sönder? Kommer någon att våga köpa en begagnad bil?
Som tidigare kapten inom tung civil luftfart har jag god erfarenhet av "självkörande" fortskaffningsmedel.
Inom luftfart är det en stor fördel med autopilot/autothrottlar eftersom det avlastar besättningen och låter den istället bli en systemövervakande funktion.
Men det finns en avgörande skillnad mellan luftfart och bilkörning. Trots allt är tiden som är tillgänglig för att ta ett avgörande beslut betydligt kortare i biltrafik än i luftfart.
Det är också ett faktum att alla automatiserade system leder till complacency hos föraren, oberoende om det är på marken eller i luften.
I luften har det inte så stor betydelse eftersom tiden som är tillgänglig för ett beslut är mycket längre och man har möjlighet att komma upp i varv i samband med en oförutsedd händelse.
Den accelerationstiden är inte tillgänglig i den självkörande bilen, men samma problem ser jag också med bilar försedda med autobroms, lane assist och adaptiv farthållare.
I en kritisk situation sitter föraren därför "alltför långt tillbaka i bilen"
Trams eller inte. Ointressant.
Faktum är att om två ynka år kör 100 sådana här bilar runt i Göteborg på test.
Tänk tio år framåt, som egentligen är alldeles runt hörnet, hur ser denna marknad ut då? Volvo kanske rentav tillverkar dessa bilar på löpande band.
Självkörande bilar får vi naturligtvis vänja oss vid framöver, och inte tusan kommer någon biltillverkare att "släppa ut" dessa bilar utan att tekniken är 100%-ig, med oerhörda säkerhetsmarginaler och avancerade datorer som övervakar systemet. Felar minsta lilla grej kan man endast köra manuellt, naturligtvis. Förmodligen kommer olycksstatistik och annat kring olyckor att minska drastiskt rentav. Det är människan som i de allra flesta fall är haken vid olyckor. En fungerande dator är miljarder gånger snabbare och säkrare än människan, och återigen, är det någon stakars process i systemet som felar, inklusive alla de extra säkerhetssystem som kommer att finnas, så kommer man endast att kunna köra manuellt.
Alla som gnäller och inte fattar principen med teknik och datorer - Inse att detta är framtiden, och inte ens särskilt långt bort.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.