Sedan år 1984 har försäkringsbolaget Folksam rankat bilarnas säkerhet utefter utfallet i verkliga trafikolyckor. Varje år hanterar Folksam drygt 50 000 trafikskador. Av det underlaget drar man slutsatsen att vilken bilmodell man färdas i, har en avgörande betydelse för utfallet av en olycka.
I årets rapport rankas 238 bilmodeller och Volvo V70, S80, S60 och V60 från 2007 års modell och framåt, bedöms vara överlägset säkrast. Marginalen till listans tvåa, Honda CR-V 98 – 06, är 12 procent. Skillnaden uppges aldrig varit större i någon tidigare upplaga av rapporten.
Topplistan % bättre än genomsnittet
Volvo V70/S80/S60/V60 07- 59
Honda CR-V 98-06 47
Volvo V70/S80/S60 00-06 46
BMW 5-serie 04–09 44
Audi A4 01-07 43
Mitsubishi Galant 97-03 42
VW Passat/CC 08- 42
Volvo XC90 02- 42
Mer om Folksams rapport kommer i Vi Bilägare nummer 13/2013 som utkommer den 25 september.
Diskutera: Tror du att Folksams säkerhetsrankning stämmer överens med verkligheten?
Relaterade dokument
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Ja vi undrade just!
Roy skriver "Raphaels åberopande av det han kallar kvalitativ forskning ".
Med sådan formulerar tycks du vilja insinuera att kvalitativ forskning är mitt eget begrepp, men så är det inte. Kvalitativ forskning är ett vetenskapligt synsätt inom humaniora och samhällsvetenskap, och det hjälper människor att förstå sig själva och sin omvärld. I en diskussion om kausalitet till olyckor och den hårdnande trafikmiljön så handlar detta mycket om attityder, idéer och mänskliga tankar, känslor och reaktioner på samhället - alltså det som också kan summeras som "den mänskliga faktorn".
Det är just det som humaniora och samhällsvetenskap är specialister på och som kvalitativ forskningsmetodik är synnerligen lämpad för. Kvalitativ forskning presenterar underlag för att förstå människor som kan användas för beslutsfattande och åtgärdspaket om myndigheter etc. vill ändra på något. Dvs för att kunna bromsa utvecklingen av en allt mer hård trafikmiljö så behöver vi förstå människorna i den, och när vi inte bara ser attityderna som finns hos trafikanter utan även ser orsaken till attityderna, bakgrunden till attityderna, då kan vi också se vad som behöver ändras på och hitta lösningar för det för en sundare trafikmiljö genom sundare attityder och sundare beteende i trafiken.
Nu är detta ett forum för bilar och inte ett forum för vetenskapsteoretiska diskussioner, så jag väljer därför att inte gå mer på djupet i denna off topic diskussion. Det finns mängder med litteratur om vetenskapsteori för den som är intresserad av ämnet. Men en snabbintroduktion finns här:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kvalitativ_forskning
Raphael, även om jag förstår tankarna bakom benämningen kvalitativ så tycker jag att den är olämplig. Gemene man får lätt intrycket att det skulle vara en högre kvalitet på den forskningen än på den kvantitativa med fakta, mätbara data och fysiska grundlagar. Så är det självfallet inte.
Det är förvisso inte du som hittat på benämningen, men det blir den inte bättre av.
Sen behövs helt visst sådan forskning, inte minst i utvecklingen av gränssnittet bil/människa.
Eftersom jag har en viss pedagogisk utbildning så har jag själv delvis arbetat utifrån de principerna.
Men oavsett metod är det viktigt med en analytisk förmåga och inte minst förmågan att definiera vad som är relevant - och det gäller i synnerhet kvalitativ forskning.
Rent subjektiva värderingar kan vara direkt trafikfarliga.
"Jag tycker det är snyggt när hela instrumentpanelen är ljus." Men den speglar sig kraftigt i vindrutan.
"För mig spelar det ingen roll om hastighetsmätaren sitter till vänster eller höger." Nackdelarna finns lik förbannat. Att vara omedveten betyder inte att man är opåverkad - även om somliga väldigt gärna vill tillhöra den där eliten och tillskriver sig själva egenskaper som aldrig stämmer.
Visst finns det mycket som borde och kan göras för att slippa hamna i Folksams statistik.
Roy, vetenskapsteoretiska diskussioner tror jag är ganska off-topic. Jag vill inte gå in djupare på detta, men kommer ge dig ett kort svar - kvalitativ forskning utgår från analytiska metoder och i detta innebär en reflexiv förmåga och medvetenhet om den egna betraktelsepunkten, modellerna utgår från att människan alltid genomgår en tolkningsprocess och ju mer medveten vi är om denna tolkningsprocess desto mer objektiva blir vi - även om fullständig objektivitet inte är något vi kan nå eftersom människan alltid är en subjektiv varelse. Så fort människan använder ord och förklarar, beskriver och uttrycker någonting så är detta en subjektiv tolkningsprocess. Även förklaring och beskrivning av resultatet av kvantitativ forskning är en subjektiv tolkningsprocess, det kvalitativa perspektivet är att man erkänner denna och förstår den istället för att göra som vissa positivistiker och förneka att det subjektiva finns där. Genom medvetandegöring av forskaren själv som är en del av den kvalitativa metoden så uppnår man så mycket objektivitet som är möjligt för människor.
När det gäller förklaringar till den allt hårdare trafikmiljön, till varför människor i högre grad struntar i trafikmiljön, till varför människor struntar i hastighetsbegränsningar, till varför människor kör bil drog- eller alkoholpåverkade, till varför människor är frustrerade och arga i trafiken och tar ut detta på sina medtrafikanter, till varför beteendet "störst kör först" finns - så anser jag den kvalitativa metoden vara överlägsen, för detta handlar om attityder och människors känslor och tankar - som är mer komplext än vad som ryms inom kvantitativ forskning. Kvantitativa enkätsundersökningar har sina begränsningar när det gäller att synliggöra människors inneboende komplexitet och är inte öppna för att få reda på det som inte uttryckligen finns som svarsalternativ i kvantitativt utformade enkäter. Därför är kvantitativa undersökningar trubbiga när det gäller människors attityder, tankar och känslor och inre reaktioner och upplevelse av samhället - som är faktorer som behöver studeras när vi söker förklaringar till den hårdare trafikmiljön. För den som är intresserad av att tränga på djupet inom kvalitativ forskningsmetodik så finns det mängder med litteratur och även kurser inom det, så jag tror inte det är en diskussion och en debatt som lämpar sig för detta forum Roy så jag känner inte att jag vill säga mer om detta nu utan jag tycker jag har framfört min åsikt.
Tycker att AL kan förvarna mig innan han tänker skriva sina synnerligen humoristiska inlägg. Mina popcorn tog nämligen slut förra gången och jag har inte hunnit med att skaffa nya. :) Givetvis har AL fel i det han skriver, att bemöta AL är som att bemöta en som hävdar att solen är ett blått tefat. :) Det fordrar en hel påse med popcorn! :)
Jag har inte ens hunnit köpa popcorn, än mindre börjat poppa dem. AL visar sin hänsynslöshet när han skriver så humoristiska inlägg innan jag ens har popcornen klara. :)
Nu är detta inte ett forum för vetenskapsteoretiska diskussioner, utan detta forum handlar om bilar. AL:s underhållning här är uppenbarligen väldigt off topic. Tvärtom vad AL påstår så är humaniora och samhällsvetenskap accepterade vetenskapliga discipliner och kvalitativ forskningsmetodik är vetenskap. Detta är verkligheten. Att AL personligen har invändningar visar på en fundamentalistisk invändning på vetenskap som vill göra enbart positivism till vetenskap, jag är fullt medveten om att det finns fundamenalister som vill lägga ner humaniora och samhällsvetenskaper och AL är uppenbarligen en representant för dessa extremister. Det är dock en helt annan diskussion än bilar.
Självfallet gör kvalitativ forskning stor nytta när det gäller att hjälpa människor att förstå sig själva och omvärlden, och även hjälpa myndigheterna att förstå människorna och samhället. Exempelvis Ann Runfors kvalitativa forskning som har varit ett nyttigt underlag för Skolverket, läroplaner och inte minst perspektivförskjutning - att faktiskt se sin egen verksamhet och utlärning och inte låta det enbart handla om elevernas förmåga att ta in det som lär ut. Runfors forskning är underlaget till varför den perspektivförskjutningen behövs, varför Skolverket ska ändra förhållningssätt i vissa aspekter, och därmed har hennes forskning absolut varit funktionell och påverkat en myndighets agerande, politik och perspektiv. För att ta ett exempel hur högen. :)
Men i ett bilforum hör knappast en sådan här diskussion så jag fördjupar mig därför inte i denna vetenskapsteoretiska diskussion. Jag ler åt fundamentalister, men att ägna min tid och energi att diskutera med dem - ja, då blir det mycket popcorn. :)
Idag kanske jag tvättar min bil, det blir ett kvalitativt arbete det. :)
Så AL vill diskutera mikrovågsugnar i ett bilforum. Jag har ingen mikrovågsugn hemma eller i bilen. Jag har vedspis hemma och i bilen så lagar jag inte mat. Mikrovågsugnar tar bort näringen ur maten och det blir bara blask av det. AL:s kära positivism har lett till klimatproblem, miljöförstöring, smutsigt vatten, kemikalier inuti människor där även barn i tidiga åldrar är fulla med bekämpningsmedel, livshotande sjukdomar och ett förstört ekosystem. Humaniora och samhällsvetenskap är fortfarande vetenskaper och den kvalitativa metoden är fortfarande vetenskap, vad än AL än påstår om det. Han vill tydligen ha monopol på vad vetenskap är och inte är, men där har han fel. Vetenskap rymmer både positivism och hermeneutik och fenomenologi, både kvantitativ och kvalitativ vetenskap. Vetenskap har den bredden. Och detta kan inte AL ändra på hur mycket han än raljerar över humaniora och samhällsvetenskap i bilforum.
Och kom ihåg AL, positivismen skapade "nytthigheter" som som atombomben, olyckan i Harrisburg och Tjernobyl för att inte tala om Fukushima. Allt detta hade kunnat undvikas om människor hade fått lära sig mer humaniora och samhällsvetenskap.
För att ta reda på orsaken till människors attityder i trafiken, för att ta reda på varför människor kör bil påverkade av droger och alkohol, för att ta reda på varför människor hytter med näven åt sina medtrafikanter, blinkar med helljuset, använder tutan, kastar sig in i filen framför, aldrig rör blinkersspaken, struntar i hastigheten och ryter åt sina medtrafikanter - så ger faktiskt varken Newton eller matematiken några svar om det. Naturvetenskap handlar nämligen inte om människors attityder och hur de påverkas av samhället och hur de påverkar samhället, naturvetenskap handlar inte om människors identitets- och attitydsskapande. Men humaniora och samhällsvetenskap hanterar dessa ämnen och kan leverera svar. Humaniora och samhällsvetenskap är nödvändigt för ett fredligare, humanare samhälle där vi människor bryr oss om varandra, för humaniora och samhällsvetenskap bygger broar och är en viktig motriktning i ett allt mer naturvetenskapligt och därmed rasistiskt och främlingsfientligt samhälle där klyftorna ökar. Naturvetenskap leder till krig, humaniora och samhällsvetenskap ger verktyg för att lösa konflikter och få människor att mötas.
AL är tydligen helt ointresserad av orsakerna till varför trafikanter beter sig som de gör i trafiken, precis som läkare som är ointresserad av varför en patient blir sjuk. Läkarna vill sälja mediciner och AL vill sälja säkerhetsutrustning till bilar. Det går emot deras yrke att titta på orsaker och preventiva åtgärder. Men för att vi ska förändra trafikmiljön behöver vi titta in i människorna och förstå dem, förstå hur det kommer sig att trafikmiljön har hårdnat och varför människor tar allt mindre hänsyn till varandra, hur det kommer sig att vänlighet, omtanke och respekt i trafiken allt mer minskas. Och i detta samtidigt söka svar på hur det kommer sig att det trots allt fortfarande finns människor som har bevarat sin respekt, medmänsklighet och omsorg i trafiken. Vi behöver titta på både och. Och när man förstår, när man har underlaget så kan man också fatta beslut om hur man kan förändra attityds- och identitetsskapande i trafikmiljön så att vi får gladare och trevligare trafikanter som därmed även är säkrare trafikanter.
Trots att jag skrev att jag hade vedspis hemma så tror AL att den går på elektricitet. Om AL hade studerat humaniora och samhällsvetenskap skulle han veta vad en vedspis är för något, för historia och folklivsforskning är ett par av de områden som humaniora och samhällsvetenskap hanterar. Men eftersom AL inte har studerat humaniora och samhällsvetenskap, så är vedspis ett okänt fenomen. Vi kan redan här se att humaniora och samhällsvetenskap behövs för att vidga våra kunskaper om verkligheten och människor.
AL påstår att jag inte ska ge mig i en debatt om trafiksäkerhet med AL. Om AL hade studerat humaniora och samhällsvetenskap så skulle han känna till att vi redan har en diskussion om trafiksäkerhet där jag pekar på att vi behöver titta på orsakerna till människors identitets- och attitydsskapande som påverkar trafikanterna i trafikmiljön, för jag tror på preventiva åtgärder. Att AL är ointresserad av orsakerna till människors attityder och identiteter i trafiken är inte förvånande, för han vet att hans "vetenskap" inte kan ge några svar om det. AL bryr sig bara om prylar och det materiella, men människors tankar och känslor och inre reaktioner, det ingår helt uppenbart inte i hans intressesfär.
Som sagt, varken Newton eller matematik hanterar människors livsvärldar, tankar och känslor och orsaken till deras idéer och beteenden i samhället och i trafiken, men humaniora och samhällsvetenskap har redskapen och verktygen för sådan forskning och kan leverera svar. Därför är humaniora och samhällsvetenskap oerhört viktigt för samhällsbyggandet, och om vi tar bort det blir människor som AL - raljerande, humorlösa, attackerande och aggressiva. AL:s beteende i detta forum är utmärkt reklam för varför humaniora och samhällsvetenskap är så viktigt för ett utvecklat och civiliserat samhälle.
Och vad än AL påstår så är fortfarande humaniora och samhällsvetenskap just vetenskap, för vetenskap rymmer en mångfald där positivism och hermeneutik är motsatser till varandra men ändå är vetenskaper. Vetenskapen är bred, inte smal som AL gör gällande. Humaniora och samhällsvetenskap är inga alternativa vetenskaper, utan de är just erkända vetenskaper. AL:s komiska off topic påståenden förändrar inte detta faktum.
Nu står det i Vib, papperstidningen:
"För att en bil ska finnas med i undersökningen krävs ett underlag på 100-150 krockar"
Se där, då försvann många bilmodeller ifrån undersökningen.
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.