När det gäller elbilar är många oroliga för att strömmen inte kommer räcka. Fler elbilar på vägarna innebär också att fler behöver ladda, och på senare tid har det dykt upp flera artiklar om elbrist i Sverige. Ett exempel kommer från Skåne där företaget Pågen hindras från att expandera på grund av lokal elbrist.
– Strömbrist är något man hör talas om i u-länder. Det är inget som ska hindra ett företag från att expandera i ett i-land, sa Pågens vd Anders Carlsson Jerndal till Svenska Dagbladet.
Det är viktigt att skilja på elbrist och kapacitetsbrist. Men oavsett vilket kommer inte elbilarna få det svenska elnätet att braka ihop, om vi får tro Johanna Barr, som är sakkunnig för framtidens elnät på elkraftbranschens intresseorganisation Power Circle.
På organisationen Gröna Bilisters nya kampanjsajt Fixa Elbil förklarar hon att svenska elbilsköpare inte behöver vara oroliga för att elen inte ska räcka till om alla bilar byts ut mot elbilar.
– Just nu är det mycket prat om att vi har effektbrist i landet, men det betyder inte att vi inte har tillräckligt med energi. Vi har till och med för mycket energi – vi exporterar el till utlandet varje år, säger hon till Fixa Elbil.
Klarar laddning trots rusning i elnätet
Om alla ska ladda sin elbil exakt samtidigt blir det "rusningstrafik" i elnätet, förklarar hon, men inte ens med fem miljoner elbilar på svenska vägar behövs mer än 15 terawattimmar ström. Idag konsumerar Sverige 140 terawattimmar per år.
– Som sagt har vi redan ett överskott på el som vi exporterar i dagsläget, dessutom kommer vi också få en stor utbyggnad av vindkraft. Så den faktiska tillgången på el kommer inte vara problemet. Däremot kan ibland effektbristen – med andra ord kapaciteten i elnätet – bli begränsande, men där kan smart laddning täcka upp för mycket.
Här kommer Johanna Barr alltså in på kapacitetsbristen i elnätet. Så hur ska vi lösa den? Det hänger på att vi laddar elbilarna på rätt sätt.
– Det innebär att man flyttar laddtiden av fordonet till tider då färre personer använder elnätet. Istället för att folk laddar bilen klockan fem på eftermiddagen, när de flesta kommer hem från jobbet och använder mycket el, flyttas laddningen till nattetid då elnätet är mindre belastat, säger Johanna Barr till Fixa Elbil.
Låt boxen sköta laddningen
Som bilägare ska du inte behöva tänka så mycket på detta – det sköter laddboxen och elnätet, och de flesta kommer heller inte behöva ladda sin elbil varje dag utan kanske varannan eller var tredje.
Även Energimyndigheten är inne på samma linje: strömmen kommer definitivt räcka även om alla skulle byta till elbil redan nu. Men det kan på kort sikt uppstå lokala problem på olika platser där elnätets kapacitet inte är tillräckligt hög.
– På lokal och regional nivå är elnäten hårt belastade. Där kommer krävas investeringar och anpassningar för att klara av en ökad effekt och elanvändning. Att elnäten är hårt belastade beror dock inte på laddfordon utan trender som urbanisering och elintensiva industrier, får vi veta i en informationsfilm från Energimyndigheten.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Grosser... VA? kan man ta reda på fakta? Coolt ;-)
Klarsynt, vad gör du för att förbättra för att det investeras i renare energi runt om i världen?
Dessutom så vet du väl att det är vi som får co2-skulden för de produkterna som vi importerar på vår totala belastning
@Robban
Allt för att döda spekulationspartyt! ;-)
@EnannanRobban
Det sistnämnda var intressant. Så om Helge köper en koreansktillverkad bil med batteriklump från Kina så får Sverige belastningen för den enorma mängd kolel som använts? Detta visste jag inte. Var kan man läsa mer om det?
Vad jag gör? Skriver här, bland annat, om hur illa våra (dina och mina) skattepengar används. Enligt Skattebetalarna så hade pengarna minskat utsläppen 25 gånger mer om de använts för köp av utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem ETS. Det hade väl ändå varit mer "bang for the bucks"...
.
Klarsynt,
Vi räknar idag fullt ut med följande poster utifrån miljöpåverkan av konsumtion:
2017 ligger svensken på 8,93 ton CO2e per capita, faktiskt på en hedrande 13:e plats...
5,35 ton är hushållens konsumtion
0,95 ton är offentlig konsumtion
2,62 ton i bruttoinvesteringar
I dessa siffror har balanserats vår export som minus 7,12T men vår import läggs på med 9,76T
Detta hittar du hos SCB, https://www.scb.se/mi1301
@EnannanRobban
Gör vi? Jag kan inte se Helges inköp av bil med gigantiskt kol-tillverkat batteri där. Jag kan bara se sådant som tillverkats i Sverige. Hur spåras detta? Hur räknar de ut importens koldioxidutsläpp? Är det sådant märkligt som IVL ägnar sig åt, där de räknar med "det finns en möjlighet"? Kan du förklara?
.
Klarsynt, i statistikfilen ligger en kolumn som heter "import av varor och tjänster" som jag ovan listat, den är 9,76 ton per capita och där ingår både mina, dina och Helges grejer som tillverkas utanför våra gränser, oavsett om det är mat, kläder eller bilar.
Fast samtidigt så exporterar vi massor av varor, för 7,12 ton per capita som då dras ifrån.
Importen är sjunkande per capita,
2016, 9,11
2015, 9,52
2014, 9,97
2013, 10,47
2012, 11,38
2011, 12,65
2010, 11,57
@EnannanRobban
Ja, men återigen: Hur räknar de ut koldioxidutsläppen på det som importerats? Är det samma fantastiska räkneverktyg som IVL ägnar sig åt: "Det finns en möjlighet att använda förnyelsebart"? Hur räknar de ut direktimporten till konsument från t ex mobilskal i plast via AliExpress, tillverkade av kolel?
.
Klarsynt, fråga SCB
Intelligents, hur mycket ström importerar vi och i så fall från var och från vilken typ av produktion, du som vet?
@EnannanRobban
Gör det själv, det var du som kom dragandes med "statistiken" så trodde att du kanske visste vad du pratar om. Men tydligen inte.
"Vidare finns det osäkerheter i den modell som används för att beräkna
andra länders bidrag till de svenska konsumtionsbaserade utsläppen i
andra länder. Här finns det dels svårigheter med transithandel inom EU
men även sådana handelsflöden som sker i tidigare steg i
produktionsprocessen. Det senare kan endast mätas med hjälp av en
multiregional IO modell.
Vidare tas ingen hänsyn till skillnader i produktionsstruktur mellan länder
utan där utgår vi ifrån svensk produktionsstruktur och viktar upp
respektive lands utsläppsintensitet med hjälp av landets utsläpp per BNP.
Här ligger dock den svenska strukturen fast, vilket är en mycket grov
förenkling. Förbättringar inom detta område pågår i forskningsprojektet
PRINCE. "
.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.