Uppåt för el, nedåt för diesel

Previa,
Det jag ser som nackdelar med laddhybrider är att man har en extra drivlina som ska servas och hållas igång. Den kostar både att köpa och att serva och ger bilen en mer komplex konstruktion.

Sen förstår jag inte varför man inte skulle ladda fullt vid ett laddstopp efter vägen. Jag har hört talas om att någon elbil slagit ifrån vid 80%, men att det bara är att starta igen för att komma hela vägen. Dessutom brukar en elbil ha bättre räckvidd när kupén är uppvärmd så skulle man inte ladda fullt kan man komma lika långt ändå.

PREVIA ämnar om jag uppfattat rätt, driva hybriden fossilt, vilket gör att vi åter tangerar begreppet, rigida beteenden.
Nog surrat!
Verkligheten är ofta bättre än dikten. Jag vill därför ge ett tips angående en man i Aberdeen, Peter Johnston; som producerat en sekvens om hittills 30 avsnitt,"Living with the Renault Zoe".
Mycket informativt och sevärt.
Finns på You Tube.

Till er som kör elbil. vad kostar en sådan att serva och hur långa är intervallerna?

Min e-up ska servas var 3000:e mil eller vartannat år.
Första servicen kostade 1586 kr och andra 1804 kr. Det jag vet att de gör är att byta kupéfilter. Så värst många andra saker att byta finns inte.

L Mäkinen: Att de flesta elbilar bara laddas till 80 % vid en snabbladdning efter vägen beror på att man oftast inte vill avvara den längre tid det tar att ladda batteriet fullt då batteriet inte går att ladda med full ström på slutet av laddningen. En laddning upp till 80 % av batteriet laddningsgrad kan man göra på 20- 40 minuter sedan tar laddningen längre tid för att nå ett fullladdat batteri.
I bilar händer det även att man har övriga i familjen med i bilen vilka kanske inte har samma tålamod som elbilsföraren att tillbringa tid vid laddstolpen.
http://emobility.se/startsida/ordlistafaq/faq/

Previa,
Det är stor skillnad på olika elbilar hur de beter sig vid snabbladdning. Alla styr inte ner laddströmmen så snabbt som exempelvis Nissan Leaf. Det är sällan batteriet som håller emot med spänning utan oftare andra parametrar som tar över.

Att de sista procenten av laddningen tar längre tid är helt rätt Previa eftersom laddströmmen minskar när man uppnått full cellspänning och närmar sig fulladdat tillstånd. Dock ligger nog sällan gränsen så lågt som 80 % utan ca: 10 % ytterligare borde vara rimligare men det beror bl a på hur "hårt" man laddar - d v s maximal laddström kontra batteriets kapacitet.

Previa: I så fall - vad genererar hela produktionskedjan innan vi har bensin och diesel i våra personbilars tankar ? Lite märkligt att hela tiden leta utsläppsnivåer för elproduktionen men inte redovisa motsvarande effekter för fossilbränsledrivna fordon.

Re: Lasse J. Även med en riktigt snål elbil så genererar elproduktionen av 1,5 kWh per mil ca: 88 CO2 per km vilket är lika mycket som snålaste vanliga hybriden släpper ut. Vi har en gemensam elmarknad i Europa med ett CO2 utsläpp av 462g per kWh i snitt.
http://emobility.se/startsida/elfordon/elbilen-och-klimat/
Laddtiden för elbilar läser man om här. Jag skulle gärna köra en elbil eller laddhybrid men man bör vara medveten om laddtiden vid längre utfärder där laddningen inte alltid kan ske dagtid då något ställe är öppet att tillbringa laddningstiden på.
https://www.fev.se/media/91183/folder_elbilar.pdf

Feltolkad statistik och förvrängd verklighetsuppfattning eller vad handlar det om PREVIA?

Utsläpp Co2 per genererad kWh enligt Internationella Energirådet IEA:

Island 0, Norge 13, Sverige 17, Schweiz 30, Grekland 720, Polen 780, Estland 1086.
Övriga europeiska länder i segmentet 200-600.

I dessa fyra förstnämnda länder kan man med gott samvete köra elbil. Ävenså i ett antal andra länder i Europa.
I dom tre med smutsigaste energiproduktionen är det ingen större vits, såvida man inte har planer på att förflytta föroreningarna från tätorterna till annan plats.

2014 fanns enligt Statistiska Centralbyrån 4,585,519 personbilar i landet.
Dessa kördes i snitt 1218 mil, vilket totalt ger 5,585,162,142 mil.
Låt oss leka med tanken att alla dessa fordon vore eldrivna. Med en snittförbrukning av 2 kWh/mil skulle då 11,170,324,284 kWh erfordras.
Summa 11TWh vilket motsvarar drygt 7% av den totala energiproduktionen.
Samtidigt exporterar Sverige runt 15-16 TWh.
Att försörja alla våra bilar med el skulle alltså kräva runt två tredjedelar av den el vi exporterar, vilket i sin tur betyder att vi inte behöver öka vår elproduktion.
Ungefär vad vindkraften producerar.

Som jämförelse;
En Volvo V60 med 181 hk diesel släpper enligt nu gällande utsläppsnorm ut 99 gram Co2/km.
Räknar vi om detta till konceptet "Källa till Tank"(well to tank) blir utsläppet drygt 112 gram.
Vad dessa utsläppssiffror egentligen är värda i dag har vi väl en nägot mer kritisk inställning till.