Så kom det väntade beskedet. General Motors tar sin hand från Saab. Vad det får för följder i Trollhättan vet ingen i dag. Men tusentals människor våndas med bekymmer för sin framtid, så mycket vet vi.
I TV i morse var näringsminister Maud Olofsson ganska bitter på att GM nu vänder ryggen åt Saab. Det förstår jag. Det är hennes uppgift att klandra den som skickar ut svensk industri i kylan. Och visst finns det mycket att kritisera GM för. Under de 19 år som amerikanarna har ägt Saab har de fattat en lång räcka dumma beslut. De har låtit förlusterna skena iväg, bara pumpat in miljard på miljard till synes utan att göra någon ordentlig analys över varför Saab aldrig riktigt fått fäste under hjulen.
Det har inte saknats idéer i Trollhättan. Men ägarna har saknat mod att förverkliga dem.
För sju år sedan var jag i Trollhättan för att få en förhandstitt på nya 9-3, med vilken Saab tvingades överge sitt gamla specialkoncept halvkombin. GM-folket ansåg att en konventionell sedanmodell var vad marknaden ville ha.
9-3 sedan var inte det enda jag fick se. Saab visade hela 9-3-serien. Kombin, caben - och en tuff crossover byggd på kombin. Den var mer en liten kompakt stadsjeep än en kombi. Jag blev väldigt förtjust i konceptet.
Någon fyrhjulsdriven, högbyggd 9-3 crossover har vi ännu inte sett. GM lade ned projektet. Året efter, 2003, kom BMW X3 - gjord efter ungefär samma idéer som jag sett ett år tidigare i Trollhättan.
Saab kunde ha blivit först. Det hade tveklöst givit märket en skjuts. Nu blir Saab antagligen inte ens sist.
Saabanställda brukar kalla sig själva för "perrongfolket"- de som står kvar på stationen och ser på när tåget går.
GM har gjort massor av strategiska misstag med sitt svenska bilmärke - inte minst klistrat Saabmärke på modeller som inte haft det minsta av Saabs egenskaper. Vad Saab står för har blivit diffust och ett bilmärke som ska lira i de ligor där Saab vill och behöver vara får inte vara otydligt.
Nu verkar det som om Saab nått vägs ände. Alla är arga på GM.
Men kanske det ändå vore på sin plats med ett litet tack till amerikanarna?
När de blev delägare i Saab 1990 var förlusterna redan uppe i mångmiljardbelopp. Sedan dess har GM enligt en del uppskattningar pumpat in minst 20 miljarder kronor i den svenska bilindustrin. Många jobb har räddats.
Utan GM:s pengar hade vi antagligen sett Saab läggas ned för många år sedan.
Den första Saaben och jag såg dagens ljus samma år. Jag har ägt Saabar och jag har tävlat med dem. Visst gör det ont när en jämngammal vän inte längre har livskraft. Jag kan bara hoppas att det dyker upp någon ny mirakelmedicin innan det är för sent.
Det har inte saknats idéer i Trollhättan. Men ägarna har saknat mod att förverkliga dem.
För sju år sedan var jag i Trollhättan för att få en förhandstitt på nya 9-3, med vilken Saab tvingades överge sitt gamla specialkoncept halvkombin. GM-folket ansåg att en konventionell sedanmodell var vad marknaden ville ha.
9-3 sedan var inte det enda jag fick se. Saab visade hela 9-3-serien. Kombin, caben - och en tuff crossover byggd på kombin. Den var mer en liten kompakt stadsjeep än en kombi. Jag blev väldigt förtjust i konceptet.
Någon fyrhjulsdriven, högbyggd 9-3 crossover har vi ännu inte sett. GM lade ned projektet. Året efter, 2003, kom BMW X3 - gjord efter ungefär samma idéer som jag sett ett år tidigare i Trollhättan.
Saab kunde ha blivit först. Det hade tveklöst givit märket en skjuts. Nu blir Saab antagligen inte ens sist.
Saabanställda brukar kalla sig själva för "perrongfolket"- de som står kvar på stationen och ser på när tåget går.
GM har gjort massor av strategiska misstag med sitt svenska bilmärke - inte minst klistrat Saabmärke på modeller som inte haft det minsta av Saabs egenskaper. Vad Saab står för har blivit diffust och ett bilmärke som ska lira i de ligor där Saab vill och behöver vara får inte vara otydligt.
Nu verkar det som om Saab nått vägs ände. Alla är arga på GM.
Men kanske det ändå vore på sin plats med ett litet tack till amerikanarna?
När de blev delägare i Saab 1990 var förlusterna redan uppe i mångmiljardbelopp. Sedan dess har GM enligt en del uppskattningar pumpat in minst 20 miljarder kronor i den svenska bilindustrin. Många jobb har räddats.
Utan GM:s pengar hade vi antagligen sett Saab läggas ned för många år sedan.
Den första Saaben och jag såg dagens ljus samma år. Jag har ägt Saabar och jag har tävlat med dem. Visst gör det ont när en jämngammal vän inte längre har livskraft. Jag kan bara hoppas att det dyker upp någon ny mirakelmedicin innan det är för sent.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Christer vänd dig till en seriös verkstad nästa gång....:)
Ja körde SAAB i 60 månader och hade 6o fel på´n under tiden. Synd att SAAB inte hade någon hållbarhetsansvarig. Politiskt vill ja peka på statligt ägda Renualt. Vad ska Trollhättejobbarna göra sen då ? Hushållsnära tjänster ? kanske Maud rekomenderar.
Jag driver en taxirörelse i Stockholm och kör b l a på Arlanda terminalen. Jag kör sedan 2005 ett antal, numera 14 st, SAAB 9-5 Biopower - etanol - samt 3 st SAAB 9-5 diesel och måste säga att de fungerar oerhört väl. Den SAAB 9-5 som hitintills gått längst har avverkat drygt 75 000 mil sedan 2005, faktiskt i stort sett problemfritt. Det som är bytt utöver service är ett antal stötdämpare, växellådan då den gått drygt 58 000 mil och div gummibussningar. Jag måste säga att jag är oerhört nöjd med SAAB:arna och kommer att köpa in fler SAAB:ar i taxistallet.
Det är oerhört tragiskt att inte svenska staten kan garantera ett nödlån till SAAB och rädda bolaget och alla dess underleverantörer. Samtidigt betalar staten ut ca 20 miljarder kronor NETTO, alltså efter de pengar som vi får tillbaka till EU. Över 20 miljarder, 20 000 000 000 till EU!!! Till ingen nytta, 20 miljarder kostar EU´s medlemsavgift det svenska skattebetalarna. Varför kan inte då staten liksom övriga länder stödja bilindustrin och därmed arbetestillfällen? EU där har vi råd att betala ofantliga pengar men att rädda inhemsk industri då saknas det medel. Jag säger bara "Dubbelmoral" och låt oss rösta bort den Borgerliga Alliansen i nästa val!!!!!!
Borgarna dvs regeringen säger att de inte kan driva bilföretag, "hör ej till statens kärnområde" och därför vill de ej hjälpa SAAB men Carnegie ville de hjälpa trots att staten inte ska hålla på med Banking...
Taxiägare, jag tror tyvärr att du får svårt att köpa in fler SAAB:ar i framtiden.....:)
Jag har läst samtliga nuvarande 25 kommentarerna. En del är vettiga - andra?. Jag instämmer till 100% med Marianne Sterners inlägg och hennes beskrivning om SAAB.s historia. När GM som till en början blev delägare i SAAB för 19 år sedan så hade SAAB, som Marianne skriver, redan gått med miljardförluster under flera år. Det jag själv tycker är märkligt med många företrädare för massmedia, politiska partier och proffstyckare är att så fort ett problem uppstår i industrin så skriker de på statlig hjälp. Tidigare misslyckade statliga miljardsatsningar i varvsindustrin och andra industrier avskräcker. Även jag tycker der vore oerhört tråkigt om SAAB fick läggas ned och 10000-tals anställda blev arbetslösa. SAAB ägs idag till 100% av GM, världens största bilföretag till för kort tid sedan. GM och ingen annan har därför det fulla ansvaret för SAAB och dess anställdas framtid.
Jag har själv tidigare arbetat inom SAAB-koncernen i över 14 år och ägt många SAAB-bilar.
De senaste signalerna är tuff poker. Kan inte tänka mig att regeringen bara rycker på axlarna. Däremot kommer man inte att lyfta ett finger för att förse GM med några pengar. Det är naturligtvis helt rätt.
Men när GM väl har tvingats släppa taget om Saab, och inte längre kan suga till sig några svenska skattepengar, kommer Maud nog att garantera ett EU-lån.
Den stora biltekniskt innovativa drivkraft som Marianne vittnar om är en tillgång som kan få snålvattnet att rinna på många industrialistiskt lagda investerare, bilfabrikanter eller inte.
Kvalitativt är Saab varken sämre eller bättre än de flesta bilar. Däremot är de både säkrare och smartare än det mesta.
"Rost", visst har du rätt om Saabs rostande dörrar. I gengäld så hittar du inga Saabar med söderrostade tröskelbalkar. De har en låg och indragen profil, skyddad av dörrarna, så att passagerarna lätt kan kliva in i bilen utan att skita ner byxorna. Volvos höga badkarskanter skyddade istället dörrarna.
Svenska Rostskyddsinstitutet nämnde en gång i tiden 99:ans konstruktion som ett föredöme ur rostsynpunkt. Däremot har Volvo alltid haft ett bättre rostskydd, vilket i långa loppet visat sig vara viktigare. Tänk en Saab med Volvos (eller Audis) rostskydd!
9-5:an brukar ju framhållas som en gammal bil som fortfarande tillverkas. Det må vara sant, men egenskapsmässigt hänger den med förvånansvärt väl. Titta gärna i förra numret av denna tidning, nr 2, sidan 48, inte minst beträffande rost. Läs gärna Svensk Bilprovnings statistik. 9-5:an är än i denna dag en av de förnuftigaste bilarna att köpa och äga.
Jag läste testet av Opel Insignia och om dess brister och tanken slog mig - det är just de bristerna som troligen inte skulle finnas kvar på den kommande 9-5.
Det är bara att hålla med Arnt. GM fick ett kvalificerat kunnande - men vad fick Saab?
Det ligger en del i Dubbelmorals raljerande rallarsvingar. :D
PG, det är inte första gången Saab har hållt till godo med ett halvbra utgångsmaterial.
Till 99:an hade man en egen idé om motorn, men hittade en hos Riccardo-verken (som tillverkade motorer åt Triumf) som dög. Hos Riccardo bleknade man när de fick Saabs testprogram. De hade räknat med att motorn var klar för produktion...
Opel Vectras bottenplatta gjorde Saab underverk med när de anpassade den till 9-5:an. Samma med 9-3:an. Dieseln med dubbelturbo. Ja, så här kan man hålla på.
Lägerleffe skriver några förnuftiga rader och jag hoppas att han får rätt.
Saab har inte skötts speciellt ekonomiskt på många år. De har känts som ett gäng entusiaster som kommit med den ena innovationen efter den andra - inte alltid helt färdigutprovade. Däremot har de alltid lagt ner mycket tid på finslipning av vägegenskaperna, vilket GM snabbt satte P för.
Bilarna har haft sina brister - men också de där Saab-typiskt kluriga lösningarna.
På det stora hela har det byggts mycket bra bilar.
Vad är det som får så många att nu i det förmodade dödsögonblicket att fokusera på bristerna? Ja, somliga formligen verkar lysa av skadeglädje. Är det bekvämast så? "Dom var inte värda bättre." Man slipper känna den minsta antydan till sorg eller vemod. Alltså en form av flykt.
Inte för att jag tror på någon fågel Fenix, men visst hoppas jag.
Därmed inte sagt att jag själv för den skull väljer en Saab, men kanske...
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.