Regeringen har ändrat sig om att höja skatten även på äldre bilar när det nya skattesystemet bonus-malus införs nästa år.
Det nya skattesystemet bonus-malus har arbetats om och nu straffas inte längre den befintliga fordonsflottan med förhöjd skatt.
Regeringen presenterade igår ett omarbetat förslag om nytt skattesystem, kallat bonus-malus. Principen är att de som köper miljövänliga bilar ska gynnas, medan de som skaffar fossilfordon som släpper ut mycket avgaser straffas med högre skatt.
Det ursprungliga Bonus-malusförslaget offentliggjordes i våras och fick kritik under remissrundan, bland annat för att skatten höjdes även för gamla bilar. Nu har regeringen tänkt om och skriver i sitt pressmeddelande att förslaget endast berör nyregistrerade personbilar, den befintliga fordonsflottan får oförändrad skatt.
Andra saker som har justerats från i våras är att bonusen för den som köper den miljövänligaste nya bilen sätts till 60.000 kronor, istället för som tidigare föreslaget 45.000 kronor. Gasbilar får också lite mer: 10.000 kronor i bonus jämfört med tidigare föreslagna 7.500 kronor.
Bonus-malus träder i kraft den 1 juli 2018. Systemet beräknas resultera i ett överskott till statskassan på 0,43 miljarder 2018, 0,09 miljarder 2019 och 0,58 miljarder 2020.
Diskutera: Vad tycker du om det omarbetade bonus-malus-systemet?
Det ursprungliga Bonus-malusförslaget offentliggjordes i våras och fick kritik under remissrundan, bland annat för att skatten höjdes även för gamla bilar. Nu har regeringen tänkt om och skriver i sitt pressmeddelande att förslaget endast berör nyregistrerade personbilar, den befintliga fordonsflottan får oförändrad skatt.
Andra saker som har justerats från i våras är att bonusen för den som köper den miljövänligaste nya bilen sätts till 60.000 kronor, istället för som tidigare föreslaget 45.000 kronor. Gasbilar får också lite mer: 10.000 kronor i bonus jämfört med tidigare föreslagna 7.500 kronor.
Bonus-malus träder i kraft den 1 juli 2018. Systemet beräknas resultera i ett överskott till statskassan på 0,43 miljarder 2018, 0,09 miljarder 2019 och 0,58 miljarder 2020.
Diskutera: Vad tycker du om det omarbetade bonus-malus-systemet?
Så funkar bonus-malus
- För bensin- och dieseldrivna fordon tas en förhöjd fordonsskatt (malus) ut under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången. Koldioxidbeloppet är då summan av 82 kronor per gram koldioxid som fordonet släpper ut per kilometer utöver 95 gram och upp till och med 140 gram, och 107 kronor per gram koldioxid som fordonet släpper ut per kilometer utöver 140 gram. Från år 4 och därefter är koldioxidbeloppet 22 kronor per gram koldioxid utöver 111 gram.
- Den femåriga befrielsen från fordonskatt för miljöbilar tas bort och supermiljöbilspremien ersätts av en bonus för bilar med mycket låga utsläpp. För bilar med noll-utsläpp är den högsta bonusen 60 000 kronor. Bonusen trappas av linjärt upp till en utsläppsnivå på 60 gram där bonusen uppgår till 10 000 kronor. Vidare är kravet att bonus får medges med ett belopp som högst motsvarar 25 procent av bilens nypris. Gasbilar erhåller en bonus på 10 000 kronor. I dag får dessa bilar inte ta del av supermiljöbilspremien.
- Fordon som kan drivas med alternativa drivmedel, som E85 (etanol) och fordonsgas (blandning av biogas och naturgas) får ingen förhöjd fordonsskatt.
- Bränslefaktorn för nya dieselfordon ersätts med ett bränsletillägg som görs oberoende av fordonsskattens storlek.
- Miljötillägget för dieselfordon på 250 kronor behålls.
- Givet den osäkerhet som finns kring effekterna av EU:s nya körcykel WLTP (Worldwide Harmonized Light-Duty Vehicles Test Procedure) anser regeringen att den gamla körcykeln NEDC (New European Driving Cycle) bör ligga till grund för fordonsbeskattningen inom bonus malus-systemet under en övergångsperiod. Den 1 januari 2020 sker en övergång till WLTP. Då finns möjlighet att justera nivåerna så att minst samma miljöstyrning upprätthålls.
Källa: Regeringen
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Jag gissar att bilhandeln kommer att få sen en svacka efter den 1 juli 2018, ja i alla fall på bensin och dieselbilar. Skulle inte förvåna mig om statens ihop räknade kalkyler spricker över hur mycket detta ska inbringa till statskassan. Skulle inte alls förvåna mig om staten får lägga till pengar i slutänden och alltihop blir ett enda stort minus på sista raden.
Alla bilar ska ha skatt sålänge dem färdas på svenska vägar. Sedan ska skatten höjas för varje år ju äldre dem blir för att främja klimatet.
Det är lätt för de som har råd att byta bil ofta att säga att skatten skall höjas på äldre bilar men det finns många bilägare som inte har råd att köpa ny bil. Ensamstående föräldrar med jobb med dålig lön. Skall dessa inte få äga en äldre bil utan att få betala massor med skatt för att bilen är gammal? Skall bilägandet bli en klassfråga? Allting är inte vitt eller svart.
Det mest rättvisa är att i så fall ha generösa bonussystem för de som har råd att köpa nya miljöbilar så att de som har råd att byta åtminstonde kan tänka på miljön när de byter och på sikt förbättra vår miljö.
Sedan måste man i så fall göra något åt utsläppen vid själva biltillverkningen också för att värna om miljön, det är inte bara bilägarna som skall betala för vår nerskitade miljö.
precis som Hackenbush skriver skall det inte endast vara bilägarna som skall betala, öppna ögonen regeringen, och låt alla som använder våra vägar betala, så är det inte i dag.
HACKENBUSH: Allt är svart eller vitt om man spinner igång hjärnvågorna lite extra. 1. Skaffa inte barn om du inte har en säker framtid med jobb/utbildning. Dem som inte har detta får skylla sig själva och har då gjort valet att prioritera barn istället precis som dem som råkar köra för fort blir av med körkortet en tid. Alla har ett val. 2. Man kan leasa VÄLDIGT billiga NYA bilar som är bättre för klimat och ger jobb. 3. Då metoderna/vikter i bilarna blir allt bättre med lägre utsläpp och nyare reningametoder så ska dessa kosta mindre i skatt, som jag sa i ett tidigare inlägg så sjunker min livslängd med 27,2 dagar varje gång jag hamnar bakom en bil som är äldre än 2010. Jag kan också påpeka att det handlar om prioriteringar, jag sitter inte här och gastar som att jag har en månadslön på 50k, utan jag pratar om verkligheten där val finns. Tar du en väg blir det så och tar du en annan så blir det så. 4. Äldre bilar ska kosta och det finns inget vidrigare när det är en gammal sketen volvo från -82 som sprutar ut svart rök, otvättad, ena däcket är påväg att åka av och det sitter 8 barn i bilen där hälften har bälte om dem ens fungerar med föräldrar som röker i den och är fullpackad med skräp som ska dra på semester när det ser ut som att den är påväg raka vägen till tippen med eller utan barnen i. Så här får det inte gå till..
John2008 skriver i #18.
”Kommer dessutom elen man laddar sin Suv med från t ex kol- och kärnkraft, är det heller inte helt lyckat.”
Det är ju så det är hela tiden: Alla Svenska Fosil fria kraftverk körs med högsta möjliga effekt hela tiden. Vid överskott exporteras el till EU och vid underskott importeras el från EU. Därmed kommer varje laddning av en elbil att innebära mindre export eller större import av el från EU där marginal elen produceras av brunkol- gas- eller oljekraftverk. Alltså blir CO2 utsläppet (Globalt sett) från laddhybriden eller elbilen nära lika stort per km som det blir från en lika stor bensin- eller dieselbil. Så jag kan inte förstå varför elbilen skall subventioneras med en bonus från staten då den inte påverkar växthuseffekten. Tacksam om någon kan förklara det för mig.
Varför ska en som kör 500 mil betala samma skatt som en annan bilist som kör 5000 mil ? Lägg skatten vid pumpen !
En bilist som kör 500 mil om året betalar avsevärt mindre skatt än en som kör 5000 mil.
Mer än hälften av bränslepriset är skatt.
snabb95.
Sverige exporterar mer el än vi importerar. Den överlägset största importen sker från Norge, vilket innebär att vi importerar renare el än den vi själva producerar. Därefter köper vi från Danmark vilket innebär en stor del vindkraftel. Mycket lite kärnkraftel från Finland och ingen kolel från Polen. Vid extremsituationer som Jan 2016 med sträng kyla och två stillastående svenska kärnkraftverk gick delar av Sydsverige en period på Tysk kolel med stigande priser som följd. För en tid sedan uppstod situationen i Storbrittanien att elproducenterna betalade företagen för att förbruka den överproduktion man genererat. Det var billigare än att stänga ned kraftproduktionen. Enligt uppgift är den situationen ännu vanligare i Tyskland. En lösning av problemen torde vara "energilagring" av överskottsel vilket kan ske på olika sätt. Batteribackuper, vinna lägesenergi genom att pumpa vatten vertikalt, värma vatten som lagras i stora isolerade bergrum osv... Den lagrade energin används därefter för att kapa förbrukningstopparna. Tanken finns att även nyttja elbilar som står på laddning. Anta att en miljon elbilar är uppkopplade mot nätet. Återför man från dessa under en period en kWh per fordon har man då en miljon kWh att köra ut på nätet, vilket torde räcka en bit.
Tack för info Lasse J. Så då menar Du att min fundering inte stämmer trots att Svenska och Norska kraftverk över tid torde gå på maximalt möjlig energiproduktion nära nog hela tiden utan att några Svenska elbilar laddas, eller?
Paginering
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.