Vi Bilägares testförare Calle Carlquist befinner sig utanför Strasbourg, på gränsen mellan Tyskland och Frankrike, för att köra Peugeots nya kompaktsuv.
– 2008 är helt enkelt en förhöjd och förlängd 208, den har inte större axelavstånd, men den är rymligare och mer högbyggd, säger Calle Carlquist.
Första intrycket?
– Det är väldigt bra. Jag tycker att 2008 är en lite smartare småbil, den är 4,15 meter lång, 20 centimeter längre än en vanlig 208, men formatet är ändå kompakt och den är lätt och smidig att köra på alla sätt och vis.
– Det är en praktisk liten vardagsbil som också har ett större bagageutrymme. Det kanske inte är en bil för storfamiljen, men den är hyfsat rymlig.
Vad blir priset?
– Den kommer att kosta från 149 900 kronor för enklaste versionen. Till att börja med finns två dieselmotorer och två bensinmotorer, varav en bensin är trecylindrig utan turbo, men senare kommer också den med turbo.
– Jag har kört både bensin och diesel och dieselmotorn är snabbare och rappare att köra, men bensinmotorn med turbo kommer säkert spotta upp sig.
När kommer den hit?
– I juni.
Läs hela provkörningen av Peugeot 2008 i Vi Bilägare nummer 8/2013. Tidningen utkommer den 28 maj och kommer till prenumeranter en vecka tidigare. Klicka här för att läsa mer om prenumeration på Vi Bilägare.
Diskutera: Vad tycker du om Peugeot 2008?
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Statistik är faktasamlingar, data, som jag skrivit så många gånger tidigare. Hur dessa faktasamlingar används och tolkas är en annan sak.
Enkätundersökningar är inte fakta i egentlig mening, utan oftast en samling uppfattningar (omdömen, tyckanden - såvida inte enkäten verkligen rör rena fakta (antal dörrar, växlar och så vidare).
Så när Raphael löst refererar till olika icke namngivna undersökningar, så undrar jag om det gäller alla dessa "undersökningar" av nöjdhetsgrad som säger oerhört lite om produktkvaliteten.
AL stödjer sig ganska ensidigt på SBP:s statistik som endast är en del av sanningen beträffande hållbarhet.
Och den sanningen är historia och säger ingenting om nyproduktionen, som denna 2008.
Så, AL, häv inte ur dig så många totalt nedvärderande omdömen som du gör. Det rimmar illa med den saklighet du vill åberopa och är dessutom endast baserade på antaganden. Inget annat.
Roy: exakt vad jag försöker få fram, och belyser med mina exempel om V70. Allt syns ju inte i SBP's statistik.
Som en person berättar:
"Här är mina garantirep under de 2,5 år (5200 mil) jag hade min V70 2,4D -10...
Torkarmotor bak
Ena Bakljuset (dioderna lyste svagare på ena sidan)
Tempgivare till avgasreningen
Klädsel förarstol + pass stol ett år senare
Gluggen för nyckeln i panelen (bytte helt plötsligt karaktär och blev trögare)
Spännrulle multirem
Kan säga att jag var faktiskt riktigt nöjd med min trots allt. "
En annan berättar: "Mycket knarr och skrammel från instrumentpanel och dörrar. Krackelerad yta på skinnet på förarstolens rygg. Gnissel från hjulupphängning fram och bak vid kyla redan på ny bil. Gnissel från låskistan till bagageluckan. Usla spolare / isiga torkare fram. P-läget på bakrutetorkaren (min bil har klarat sig). Sensorer till Partikelfiltret som byttes (bilen gick på någon typ av nöddrift) "
Men, han är ändå nöjd.
Med detta vill jag belysa att en bil inte behöver vara bäst i SBP för att ägarna ska vara nöjda med sin bil. Omvänt: även om någon bil har fler fel än snittet, så kan faktiskt ägarna vara nöjda med bilens kvaliteter.
Och huvudsaken är ju att ägaren är nöjd, vad hans/hennes granne, bekant, kollega tycker är ointressant.
Roy, vi har gått igenom undersökningarna tidigare... Vi har talat om Adac, Dekra i Tyskland och Reliability Index i Storbrittannien med flera, vi har givit länkarna både en, två och tre gånger, och statistik över de nyare modellerna som visar absolut att franska bilar idag håller en hög kvalitet. Och detta är undersökningar som inte går på ägaromdömen, utan faktiskt handlar om bilarna själva och fel eller inte fel på dem. Det känns inte särskilt fruktbart att gå igenom hela den diskussionen ännu några varv till när vi redan har givit länkarna till dem och har diskuterat dem i flera månader på detta forum utan att denna fakta tas emot. Det blir ingen utveckling av diskussionen när den står och stampar på samma fläck hela tiden. Jag konstaterar att det finns de som har åsikten att de själva räknar rätt och att alla andra räknar fel, och då känns det inte meningsfullt att diskutera.
Och att människor kan bedöma att ägare inte har bytt lampan som "dåligt elsystem"... Menas det att bilägaren har dåligt elsystem i sin kropp som gjorde att bilägaren inte bytte lampan? Hur skiljer man från statistik ut de lampor som går pga "dåligt elsystem" och de som går på grund av att lampan faktiskt har gjort sitt? Och varför skulle att ägare vara mindre benägna att byta lampor som går för "dåligt elsysem" än för att de bara går av sig själva? Och tänker verkligen människor "Nu har lampan gått pga dåligt elsystem så därför åker jag till Bilprovningen nu utan att byta lampan" eller "nu har lampan gått för att den har gått och eftersom det är ett bra elsystem i bilen så byter jag lampan innan jag åker till Bilprovningen"...
Sådana där teorier är ju förvisso roande, men har inget med verkligheten att göra.
Vad vi däremot kan konstatera, det är att många franska bilar har långt serviceintervall - 3 000 mil är snarare regel än undantag för många modeller - och det finns absolut ägare som inte byter lampor själv utan det görs på servicen. Och har man otur så går det en lampa och så är det flera tusen mil kvar tills nästa service och då hänger den trasiga lampan med...
Men jag byter mina lampor själv, fast jag har slarvat en gång med ett dimljus. Det tar 2 minuter att byta halvljuslampa. Dimljuset är knöligare då det är längre ner och närmare markenmen det är fullt möjligt. Men det har jag inte behövt byta än. :)
Hultarn, visst har du rätt. Det finns mängder med fel som kan inträffa på bilar som inte syns på Bilprovningen. De fel som Teknikens Värld hittar på VW Polo i sitt begagnattest för ett par nummer sedan, är fel som inte syns hos Bilprovningen. Fel relaterad till motor och motorfunktion. Dyra, besvärliga och jobbiga fel - som Polon är drabbad av. Men det syns inte hos Bilprovningen. De fel som Clio III drabbas av, ja det är inte värre än att ägaren glömt kolla lamporna innan Bilprovningen. Men går man efter Bilprovningen så tolkas det då som att Clion är en sämre bil, fast det är Polon som har sämre driftsäkerhet, som har de dyra besvärliga felen. Därför anser jag, som jag har skrivit och argumenterat för i flera månader nu, att Bilprovningen inte är en källa som handlar om kvalitet på bilar, utan tvärtom är missvisande statistisk.
"Enkätundersökningar är inte fakta i egentlig mening, utan oftast en samling uppfattningar (omdömen, tyckanden - såvida inte enkäten verkligen rör rena fakta (antal dörrar, växlar och så vidare)."
Men enkätundersökningar med förinställda svarsalternativ är ju faktiskt positivistisk empiri och faktaunderlag, alltså det är fakta vad ägarna tycker.
Men själv är jag ingen vän av kvantitativa enkätundersökningar, utan jag gillar kvalitativa enkätundersökningar. Kvalitativa enkätundersökningar har fria textfält där informanten får motivera sig och använda sina egna ord. Detta är en vanlig forskningsmetod inom humaniora och samhällsforskning, där det handlar om att förstå mening och innebörd. Världen är ofta mer komplext än vad som ryms inom kvantitativa enkäter, därför behövs det kvalitativa underlaget.
En undersökning som endast bygger på subjektiva uppfattningar må du kalla kvalitativ, Raphael, Själv kallar jag det bullshit. Om inte undersökningen endast ska visa just olika uppfattningar och att alltså inte dessa uppfattningar ligger till grund för vidare omdömen om produktkvalitet.
Jag förstår inte varför en undersökning med fritt formulerade svar skulle vara så mycket mer värd. Alla har inte ordets gåva, så svaren kan ge helt fel intryck än skribenten tänkt eller vara mångtydiga. Framförallt är det tämligen omöjligt att få fram ett statistiskt material.
Färdiga svarsalternativ har förstås också sina risker. Ibland förekommer faktiskt tvetydiga frågor och oftare förekommer svarsalternativ där man inte kan välja något utan att reservera sig. Men som metod ger den ett betydligt mer användbart underlag - under förutsättning att frågor och svarsalternativ är välkonstruerade.
Som "Roy J" säger så är det nog ett måste att frågorna ser ut som de brukar i undersökningar för att kunna fastställa något resultat.
Problemet är ju som vi är inne på hur bra resultatet sedan stämmer.
Läste t.e.x igår om hur nöjda folk var med sin service och där fick Peugeot ett vädigt bra betyg. ( bilar 2006-2012 )
Frågorna som ställdes som har fastställt detta resultat kan klart ifrågasättas då jag var frustrerad över att det saknades svarsalternativ.
Inte en chans att jag är nöjd med min service om den är väldigt dyr.
Att den blir ordentligt utförd räknar jag med men att bli rånad? ( nej tack )
Men vi är alla olika,..i samma tidning klagade en kille då han insett att hans verkstad inte var auktoriserad vilket han hade fått ett intryck utav.
Han reagerade över vad han ansåg som ett lågt pris och utgick därför ifrån att bilen fått fel service.
Att "orginalverkstaden" överdebiterade var inget som föll honom i tanken och kanske är det därför som prisbilden ofta ser ut som den gör.
De tar betalt för att de KAN och tydligen har långt ifrån många några problem med detta ....
Ett vänligt ( påmålat ?) bemötande i servicedisken och en snabb tid är tydligen det som folk bemöter. ( att det är dyrt hör ju till ? )
Man får som bekant svar som man ställer frågor och svaret på dessa "undersöksfrågor" kan jag därför vara utan.
"En undersökning som endast bygger på subjektiva uppfattningar må du kalla kvalitativ, Raphael, Själv kallar jag det bullshit."
Då konstaterar jag Roy att du kallar kulturforskning och samhällsforskning för "bullshit" då de bygger på subjektivt material. Och det är inte jag som har hittat på uttrycket "kvalitativ forskning", utan kvalitativ forskning är ett vetenskapligt begrepp och vetenskaplig metod som skiljer sig från kvantitativ forskning.
Kvantitativ forskning är positivisim och används inom naturvetenskap.
Inom kultur- och samhällsforskning, det som även är humaniora, så talar man om kvalitativ forskningsmetodik och exempel på detta är hermeneutik, fenomenologi,
"Kvalitativ forskning är tolkande samhällsvetenskaplig forskning, och innebär analys av lågt strukturerade data, exempelvis intervjuer och enkäter med öppna svar och beslutsdokument som analyseras textkritiskt. Kvalitativ forskning är vanligt inom bland annat sociologi och vid marknadsanalys, och syftar till att skapa fördjupad förståelse för attityder och idéer som förorsakar människors handlingar, formuleringar och beslutsfattande".
[...]
"Kvalitativ forskning använder metoder med vetenskapsteoretisk/filosofisk grund i hermeneutik och fenomenologi. Den kvalitativa forskningen är starkare kopplad till vetenskapligsfilosofier som kritisk realism och konstruktivism, det vill säga ontologin (hur världen är beskaffad) om att det åtminstone inom vissa discipliner inte finns en objektiv och observerbar verklighet, utan data är i hög grad beroende av betraktarens subjektiva tolkning, som påverkas av observatörens grupptillhörighet, värderingar, fördomar och kunskaper. Empirismens möjlighet att beskriva verkligheten, och vetenskaplig positivism, ifrågasätts inom denna tradition, och teorier och modeller betraktas som skapade av människor som befinner sig i en historisk och kulturell kontext."
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kvalitativ_forskning
Så Roy, detta är inte "bullshit", detta är vetenskap!
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.